En villa på Stambanegatan på Stattena i Hässleholm kan bli HVB-boende för flyktingbarn med svåra trauman. På socialförvaltningens uppdrag föreslår tekniska nämnden att villan köps in och byggs om.  Grannar i området är oroliga och undrar varför de inte fått någon information.

Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar imorgon, onsdag, om 1,6 miljoner kronor ska avsättas för att renovera huset som i så fall köps in för 1,7 miljoner. Det har varit till salu en längre tid, med beskrivningen nyrenoverat och priset 1,4 miljoner kronor.

Villan är stor, 260 kvadratmeter, och kan rymma ett HVB-hem med åtta platser. Troligen blir det dock bara sex platser eftersom inriktningen ska vara ensamkommande flyktingbarn med särskilda behov.

Socialförvaltningen annonserar efter en föreståndare till boendet ”Stammen” för ensamkommande barn i åldern 15-17 år med svåra trauman, självskadebeteende, utagerande eller med begynnande missbruksproblematik. Målsättningen är att öppna den 1 maj.

Grannar till villan är mycket oroliga.

– Jag är rädd för att låta mina barn vara ute själva om det blir ett sådant boende här. Det borde finnas bättre lokaler till det och där de inte behöver betala överpris, säger en pappa som vill vara anonym.

Han undrar hur säkerheten ska garanteras på och kring boendet, med tanke på knivmordet på ett liknande boende i Mölndal och annat som hänt den senaste tiden.

Varken socialchef Sus Lantz-Eriksen eller verksamhetschef Annette Ekenberg ser någon anledning till oro.

– Jag kan inte se att det skulle påverka grannarna, säger Annette Ekenberg.

Hon förklarar att det handlar om barn som varit med om svåra saker och behöver extra stöd och en lugnare miljö, som inte kan placeras tillsammans med 20 andra ungdomar.

– Vi ska informera grannarna innan vi öppnar, men vi kan inte göra det för tidigt. Sedan kan vi också ha öppet hus när vi startat, säger hon.

Högre bemanning

Suz Lantz-Eriksen trodde inte att planerna var kända ännu, men förklarar att bemanningen också blir högre på detta hem.

– Barn med trauman kan oftast bo var som helst. Det som behövs är högre bemanning och välutbildad personal. Om det är barn som behöver skydd mot sig själva eller om andra behöver skyddas mot dem placeras de på statliga institutioner som är låsta. Här ska inte finnas farliga ungdomar. Om vi kommer fram till att någon har en svårare och mer komplicerad situation kan det också beslutas om tvångsvård enligt LVU, förklarar hon.

Om mordet i Mölndal säger hon att sådant kan hända, även om det inte ska hända.

– Man måste ha rutiner och planer. Ingen arbetar i alla fall ensam på våra boenden, försäkrar hon.

Under hösten anmälde socialförvaltningen i Hässleholm sig själva för att resurserna inte räckte till att uppfylla lagens krav vid mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. Då hann personalen inte utreda barnens behov innan de placerades ut där det fanns lediga platser, eller ibland bara en madrass på golvet.

– Nu har det lugnat sig lite, det är inte lika många som kommer, så nu kan vi jobba mer på att nischa varje boende, säger Sus Lantz-Eriksen.

130 platser till behövs

Hon uppskattar dock att det behövs minst 130 platser till för nyanlända ensamkommande flyktingbarn i år. Dessutom kanske lika många boendeplatser för dem som fått uppehållstillstånd. För varje barn beräknas 0,6 personal, det vill säga 78 heltidstjänster till 130 barn.

Tobias Oscarsson på tekniska förvaltningen berättar att villan på fastigheten Tärnan 8 måste anpassas för verksamheten.

– Vi gör inte saker som inte behövs, säger han.

Bara brandskyddet kostar stora summor.

Enligt kalkylen ska köket renoveras för 100 000 kronor, våtutrymmen för 250 000 kronor och ventilation och brandlarm för 300 000 kronor vardera. Brandavskiljning, rumsindelning och el beräknas kosta 500 000 kronor. Fönster ska bytas och tomten dräneras.

Var det inte nyligen renoverat?

– Det var inte tiptop, men inte heller i dåligt skick. Nytt badrum fanns redan, säger Tobias Oscarsson.

Han betonar att projektet sammantaget är en god affär för kommunen.

– Vi är skyldiga att hitta bra boende till barn som behöver det och får bidrag från staten som täcker kostnaderna, säger han.

Enligt beräkningarna ska boendet på Stambanegatan spara drygt 4,67 miljoner kronor årligen åt kommunen jämfört med placering av barnen hos privata aktörer, om åtta barn kan placeras där.

Någon ändring i detaljplanen behövs inte.

– Ett HVB-boende räknas bara som boende, inte som vårdhem, så det är ingen skillnad mot andra som bor i en villa, säger Tobias Oscarsson.

Kommunalrådet vill ha god dialog

Kommunalrådet Mats Sturesson (C ) ifrågasätter varken placeringen av boendet eller beräkningarna av kostnaderna. Men han tycker att det är viktigt med information och en god dialog med grannar till ett boende i ett villaområde.

– Vi måste göra allt vi kan för att alla våra boenden ska fungera. Ett av våra uppdrag är att informera för att begränsa eventuell oro, säger han.

Efter behandling i kommunstyrelsens arbetsutskott går ärendet vidare till kommunstyrelsen.

Berit Önell