Det finns över 300 misstänkt förorenade områden i Hässleholms kommun, enligt det så kallade Mifo-registret. Men miljöchef Sven-Inge Svensson tycker inte att han kan skriva in den misstänkta deponin för farligt avfall i ett tidigare grustag vid Sötekärrsbäcken, om han inte får direkta vittnesuppgifter.

– Vi har enbart andrahandsuppgifter nu, utöver en karta som visar att det funnits en täkt på platsen. Jag vill att en person intygar vad som setts där. Lite säkrare uppgifter vill jag ha innan det kan skrivas in i Mifo-registret, säger Sven-Inge Svensson.

Han förklarar att kommunen har identifierat över 300 områden som möjliga klassningsobjekt i Mifo. Riskområden klassas sedan utifrån hur allvarliga de är, från de värsta i klass ett och två till klass tre och fyra.

Men den mystiska tippen platsar alltså inte bland de möjliga objekten ännu.  Enligt en anonym uppgiftslämnare tömdes bland annat tankbilar med förorenat slam som inte kunde lämnas på reningsverket i deponin på 1960- och 70-talen. Oljor, fenol med mera ska ha dumpats i det gamla grustaget på kommunal mark.

Sven-Inge Svensson tycker att det är viktigt att hitta och identifiera så många förorenade områden som möjligt medan det ännu finns människor som minns hur det har gått till. Men i det här fallet menar han alltså att det behövs mer uppgifter innan han kan göra något.

Han använder nu uppgifterna om tippen i sitt yttrande till länsstyrelsen över kommunens tekniska nämnds vägran att undersöka den förorenade bäcken. Något separat ärende om tippen har dock inte registrerats. Några undersökningar av om uppgifterna stämmer är inte planerade, trots uppmaning från länsstyrelsens miljödirektör Annelie Johansson.

– Jag anser att vi får ta en sak i taget och undersöka bäcken först. Sedan är frågan om vi ska gå vidare. Uppgifterna om tippen innebär en påspädning, men jag anser att vi har på fötterna redan för att kräva en undersökning av bäcken, säger Sven-Inge Svensson.

Han menar att undersökningen av bottensediment på två ställen i bäcken skulle kunna ge ledtrådar till var källan till föroreningarna finns. Kanske är tippen källan. I så fall finns skäl för ytterligare undersökningar av marken där.

– Det primära just nu är att få ett beslut från länsstyrelsen om att det var rätt av miljönämnden att förelägga tekniska nämnden som markägare att utreda bäcken eftersom vi anser att en sedimentflykt från bäcken ut i Finjasjön skulle utgöra en stor miljöbelastning, förklarar Svensson.

Han konstaterar att bäcken beter sig lite olika uppströms och nedströms. Uppströms syns ofta ett oljeskimmer och det är där onormalt höga temperaturer har uppmätts vintertid. Längre nedströms är syrebristen större.

De historiska flygfotona visar täkten, men också flera mörka fläckar. Sven-Inge Svensson vågar inte dra slutsatsen att fläckarna är något som dumpats i täkten.

– Men jag utesluter absolut ingenting, säger han.

Han är angelägen om att bäcken undersöks ordentligt.

– Det vi absolut inte vill är att man rör om i bäcken innan vi vet vad det är i sedimenten. Det ska inte ut i sjön, säger han.

I nästa etapp kan det bli aktuellt att också ta prover på sediment i Finjasjön, nära Sötekärrsbäckens utlopp.

– Om det är tyngre ämnen finns de mest sannolikt i sediment i närområdet, säger Sven-Inge Svensson.

Berit Önell