När miniatyrtågen tuffar fram genom Hässleholms kommun som den såg ut på 1960-talet lyser ögonen på både unga och gamla.

Som vanligt kom många besökare när Hässleholms modelljärnvägsförening, HMJF, den gångna helgen visade upp sin anläggning. Nästa lördag, den 6 maj, finns åter möjlighet att se modellbygget som täcker cirka 200 kvadratmeter i den rymliga lokalen, en tidigare militär verkstad på Garnisonsområdet. Vid det tillfället visar också legobyggföreningen Swebrick legomiljöer.

Ordföranden Christer Caesar och ett tjugotal av föreningens medlemmar på plats, kunde åter igen glädja sig åt att det finns ett stort intresse för tåglinjer i den lilla skalan.

Tåg i olika utseenden, men alla i skalan 1:87 (eller som kännaren säger: i H0 – uttalas h-noll), susade kring i de mycket detaljerade och kreativt skapade miljöerna.

Det är en stor uppgift HMJF har tagit sig an, men som också gjorde dem till EU-bidragsmottagare: att bygga Hässleholms kommuns samtliga 17 stationer med den omgivande, rälsnära, bebyggelsen i dessa samhällen, både skalenligt och så som den såg ut på 1960-talet. Än är de inte klara med allt, men på god väg.

Föreningen bildades 2004 av tre entusiaster: Christer Caesar, förra kommunalrådet Bengt Andersson och prästen Inge Wahlquist. Christer är fortfarande föreningens ordförande. Tidigt togs beslutet att det var Hässleholms kommun som skulle byggas.

– Vi har nio-tio miljöer som är helt färdiga och vi håller på med ytterligare ett par, och så är det de miljöer och stationer som är norrut som inte ännu är påbörjade, säger Christer.

Detaljer och precision

Avstånden mellan stationerna är inte de verkliga, men annars är det detaljprecision som gäller.

– Originalritningar från kommunarkivet används för att få allt exakt. Ett CAD-ritprogram används för att framställa ritningar och modellerna skärs sedan ut i plywood eller papp med laserfrästeknik, berättar Christer.

Avancerad teknik

Det är enkelt att orientera sig i byarna för den som har lokalkännedom, men även den som inte har det, förtrollas lätt av modellerna. De ryms i

fantasifullt skapade naturscenarier på stora, oregelbundet skurna bordskivor; en dryg meter upp från golvet.

Genom små låga plexiglasskydd monterade längs bordskanterna har besökaren fin insyn. Det finns också ett antal små fasta podier och flyttbara små pallar att kliva upp på. Besökaren får vandra runt anläggningen i sin egen takt. Det blir en trevlig, slingrande väg att gå på upptäcktsfärd i.

Skalenlig hastighet tillämpas. 60-talets tåg kördes i hastigheter mellan 40 -16O km/timmen. Tyvärr sker det också i minivärlden både tågurspårningar och frontalkrockar. Med ett helt datoriserat körschema, en gedigen datoranläggning med övervakningsmonitorer, och två personers bemanning på den imponerande ”kommandobryggan”, försöker man hålla olyckorna på avstånd. Föreningsmedlemmar vakar också längs banan. Pontus Persson gjorde vid Frilagts besök en snabb och rådig insats vid en urspårning.

Ny lokal gav mer

De cirka två kilometer räls, 17 styrcentraler, 400 växlar – som alla används – kräver sina kring 20 personer för att kunna köras för fullt. Och det gör man.

– Det är inte som hos världens största modelljärnväg i Hamburg där man har ännu fler växlar än vi, men de använder bara tio; de vågar inte, säger Christer med ett leende.

Om det nu ändå olyckas, finns det i gruppen specialister på reparationer.

– Vi har det mesta – eget bageri, korvgubbar, rälsläggare, elektriker, husbyggare och så vidare, säger Christer Caesar stolt.

En samverkans- och öppethållandeproblematik i den lokal där föreningen startade sin verksamhet, slutade 2013 för HMJF med en god lösning: en flytt till dagens rymliga lokaler. Ett eget café och en eventhall eller ett ”gästutrymme” fick plats.

Modelljärnvägar finns i olika skalor. En liten fristående miniminibana visades också upp i helgen. Medlemmen Bengt Nilsson lät oss se på den riktigt minimala skalan 1:160; N-skalan kallad. Hans svarvade(!) flugsvampar, och allt annat som fanns inplacerat i den detaljrika modellen, imponerade också stort – just för sin litenhet.

Ljus framtid

Den stora tågmodellen ägs helt av HJMF, som idag har 152 medlemmar.

Medlemsavgifter, entréavgifter och intäkter från diverse sponsorreklam bidrar till finansieringen av verksamheten. En miniskylt som åker runt på ett tåg är en reklamvariant och kostar, som minst, 3 000 kronor per år. Christer Caesar kallar det ett företagsmedlemskap.

Föreningen får ett årligt kommunalt stöd. 2016 fick man 68 000kr. År 2011 kunde man dessutom räkna hem det verkligt stora stödet: ett EU-bidrag på över en miljon kronor.

– Tack vare EU-pengarna har vi kommit så här långt, så snabbt, konstaterar Christer.

Anläggningen håller på att bli en välkänd turistattraktion som också lockar långväga besökare och sätter Hässleholm på modelljärnvägskartan. Det går som på räls, skulle man kunna sammanfatta.

Text och foto: Lotta Persson