Kommunen känner inte till någon extremism

Ansvariga inom Hässleholms kommun känner inte till någon våldsbejakande extremism och har inte heller någon uttalad ambition att ta reda på det.

Efter Frilagts avslöjande om att radikal islamism fått fäste i Hässleholm lovar dock både socialnämndens ordförande Robin Gustavsson (KD) och kommunstyrelsens ordförande Pär Palmgren (M) att ta upp frågan.

Kommunen måste hålla koll på sekteristiska tendenser och skaffa sig en lägesbild, säger Försvarshögskolans terrorexpert Magnus Ranstorp.

Ansvariga på kommunen kände inte till islamismen i Hässleholm före Frilagts avslöjande.
Ansvariga på kommunen kände inte till islamismen i Hässleholm före Frilagts avslöjande.

Socialstyrelsens enkät visar att var femte kommun i landet under förra året haft kontakt med barn eller unga som är involverade i extremism eller riskerar att bli det. Drygt hälften av dessa har gett insatser för att hjälpa unga därifrån.

Hässleholm svarade nej på frågan: ”Har ni inom socialtjänsten kännedom om att det i er kommun under 2016 förekommit någon form av våldsbejakande extremism bland barn och unga vuxna?”

Därmed behövde kommunen inte svara på fler frågor om vilka eventuella åtgärder som vidtas mot extremism.

Hänvisar till polisen

Anna Sjöholm, samordnare mot våldsbejakande extremism i Hässleholms kommun, hänvisar till polisen.
Anna Sjöholm, samordnare mot våldsbejakande extremism i Hässleholms kommun, hänvisar till polisen.

Anna Sjöholm är kommunens samordnare mot våldsbejakande extremism.

– Det är bättre att du pratar med polisen, säger hon när Frilagt frågar vad kommunen gör mot extremismen.

Hon säger att kommunens beredskap främst är förebyggande och hänvisar till den handlingsplan mot våldsbejakande extremism som kommunfullmäktige antog i november 2016. Den talar om utbildning av kommunal personal och föräldrar samt uppmanar till poliskontakt vid misstänkt radikalisering.

Behovet av en lägesbild för extremism nämns däremot inte i planen.

Anna Sjöholm hänvisar frågan till Säpo och till kommunens säkerhetschef Anders Nählstedt.

– Någon lägesbild har vi inte. Vi meddelar polisen om vi tycker att något verkar skumt, säger han.

Han har inte själv fått rapport om något sådant, men hört att det vid ett tillfälle anmälts att en ungdom tittat på extremistiska filmer.

– Jag tror att det blev anmält till kommunpolisen som kontaktade Säpo. Men Säpo ger inte kommunen någon återkoppling och därför vet vi inte vad det blev av det, säger han.

Han förklarar att ingen i kommunen har någon samlad bild av vad och hur mycket som anmäls till polisen.

– Varje verksamhet kan anmäla på egen hand. Det finns ingen anledning att vi ska vara ett filter mellan dem och polisen, säger han.

Kände inte till moské

Förvaltningschef för räddning och säkerhet Säkerhetschef
Anders Nählstedt, kommunens
säkerhetschef, hänvisar också till polisen. Foto: AM-tryck

Han kände inte till att det fanns en moské på Snickaregatan före Frilagts avslöjande, trots att det handlar om en stor samlingslokal som ska finnas med på räddningstjänstens tillsynslista.

Frilagt frågar Anna Sjöholm om vad kommunen svarat på enkäter från Socialstyrelsen och Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, men hon hänvisar till Anders Nählstedt, som hänvisar tillbaka. När Frilagt begär att få ut handlingarna svarar Anna Sjöholm att de ska skickas inom två dagar, vilket strider mot grundlagens offentlighetsprincip om skyndsamhet. Offentliga handlingar ska lämnas ut samma dag eller senast dagen därpå.

Olga Gislén på Socialstyrelsen kan dock berätta vad Hässleholms kommun svarat.

– Vi får förlita oss på de svar vi får, men det är ju intressant om det förekommer våldsbejakande extremism och socialtjänsten inte känner till det, säger hon.

Hon förklarar att Socialstyrelsen vill veta hur många kommuner som har kännedom om extremism och hur de jobbar med det.

– Frågan är också hur stor medvetenheten är, säger hon.

Hon konstaterar att det är Säpos uppgift att kartlägga extremism, men att kommunen och socialtjänsten också har ett uppdrag.

– Det innebär sammanfattningsvis att förebygga, upptäcka, utreda och ge insatser samt att samverka med bland annat polis och skola för att göra sig en bild av hur situationen ser ut, förklarar hon.

Anders Nählstedt säger att han inte varit med och svarat på enkäten, men att han antar att det är rätt svar.

–Vi vet inte om det förekommer extremism, det är bara Säpo som vet, säger han.

Varför tror du då att Socialstyrelsen frågar kommunerna?

– Bra fråga, det gäller kanske om någon uttryckligen erkänt radikalisering. Men jag tycker att vi har rätt bra koll på våra yngre i skolan. Det är svårare i moskéerna, säger han.

Kommunen har stort ansvar

Terrorexperten Magnus Ranstorp
Terrorexperten Magnus Ranstorp

Magnus Ranstorp anser det anmärkningsvärt att kommunen inte har skaffat sig en lägesbild.

– Vad vet samordnaren om detta? Finns det någon plan för att ta tag i det? Även politikerna borde vara medvetna om att det sprids sekteristiskt hat här. Kommunen har ett stort ansvar att motarbeta våldsbejakande extremism, särskilt om det är så att moskén bedriver barn- och ungdomsverksamhet, säger han.

Han betonar att kommunen bör ha en dialog med företrädare för moskén.

– Kommunens samordnare bör säga att man vet vad de håller på med och att det inte kan accepteras. Kommunen vill väl inte att den antidemokratiska salafismen ska få ytterligare fäste? Men ofta pågår en maktkamp om inriktningen i moskéer, säger han.

Robin Gustavsson (KD) får ett månadsaravode på 27 225 kronor. Foto: Urban Önell
Robin Gustavsson (KD). Foto: Urban Önell
Kommunstyrelsens ordförande Pär Palmgren (M). Foto: Berit Önell
Pär Palmgren (M). Foto: Berit Önell

Robin Gustavsson håller med om att kommunen har ett ansvar att följa upp misstänkt våldsbejakande extremism.

– I första hand ska vi förebygga spridningen av extremism. Ansvar för åtgärder ligger på många förvaltningar, inte bara socialtjänsten även om vi har huvudansvar, säger han.

Han tycker att det är märkligt om radikal islamism förekommer och kommunen inte vet det.

– Det är inte bra. Sådant ska väl också rapporteras till Nationella samordnaren, säger han.

Han förklarar att han nu ska ta tag i frågan.

– Jag vill uppdatera och min åtgärd ska ske ganska snart.

Pär Palmgren berättar att han varit med på ett möte där kommunens företrädare informerade polisen om en del misstänkt extremistiska aktiviteter, men att han inte kände till Ljusets moské.

– Vi får hålla ögonen på det här, säger han.

Han säger att människor får ha vilken religion de vill, men att det här handlar om mer än religion och ytterst att demokratin måste försvaras.

Berit Önell

Läs fler artiklar i ämnet:
20170516 Radikal islamism har fått fäste i Hässleholm

20170517 Björn Widmark (FV) kritsk till handlingsplan mot extremism

20170517 Polisen kan inte informera kommunens samordnare om allt

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com