Terrordåden i Paris i november 2015, då 130 människor dog, firades med fest i en lägenhet i centrala Hässleholm.

Det berättar en granne som hörde och såg det högljudda firandet genom en öppen balkongdörr.

– De hade en storbilds-tv över hela väggen och hade frusit en bild med döda och lemlästade människor, berättar grannen som vill vara anonym.

Efter helgen kontaktade hen kommunens säkerhetschef Anders Nählstedt som lovade återkomma, men aldrig hörde av sig. Han säger till Frilagt att han inte minns samtalet.

Både ansvariga på kommunen och lokala polisen hävdar att det inte finns någon våldsbejakande islamistisk extremism i Hässleholm. Det har de uppgett både i enkäter från Socialstyrelsen och Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism och i intervjuer i media. En del av dem avfärdar också Frilagts avslöjande av Ljusets moskés kopplingar till extremism.

Imorgon, onsdag, ska en delegation på elva personer från kommunen och två från polisen besöka moskén. Moskéns företrädare vill visa lokalerna och berätta om sin verksamhet. De vill även förklara hur de ser på det som kommit fram i Frilagts granskning och som även publicerats i Kvällsposten och Expressen.

Frilagt fortsätter att få in vittnesmål från hässleholmare som sett oroväckande tecken på sympatier för IS och andra terrororganisationer. Shiamuslimer berättar att de är rädda för hot från radikala islamister i Hässleholm.

Flera boende på adressen i centrala Hässleholm reagerade på ljudnivån från grannlägenheten sent på fredagskvällen den 13 november 2015, efter att det samordnade terrorattentatet på flera platser i Paris blivit känt via media. IS tog senare på sig ansvaret för attackerna.

– Jag tittade ut från min balkong mot deras mitt emot och tänkte att de kanske inte hade hört vad som hänt i Paris, säger grannen.

Gardinerna var då fördragna och balkongdörren stängd.

Dansade och jublade

– En stund senare blev det ännu mer liv. Balkongdörren var öppen och jag såg tv-skärmen och kvinnor som dansade och jublade som i extas framför den, berättar grannen.

Hen tyckte att det hela var mycket obehagligt och kände behov av att anmäla händelsen.

– Jag tyckte inte att det kunde vara något direkt brottsligt, men tänkte att jag borde meddela kommunen.

Grannen trodde att kommunens säkerhetschef var rätt person.

– Jag hann inte berätta allt. Jag stammade kanske för jag var så illa berörd, men jag är säker på att han förstod vad det handlade om. Han sa att han kunde hjälpa mig att göra en orosanmälan till polisen.

Enligt grannen sa Anders Nählstedt att han skulle ringa tillbaka.

– Jag ville gärna träffa honom och berätta mer, men han återkom aldrig. Jag försökte ringa flera gånger, men han svarade aldrig. Han ville kanske inte prata. Vill kommunen inte veta?

Får gärna ringa igen

Anders Nählstedt säger att han hade kommit ihåg om någon ringt i ett så anmärkningsvärt ärende.

– Det låter helt makalöst. Men det var kanske någon annan på kommunen som svarade. Om jag hade fått sådana uppgifter hade jag aldrig släppt det. Jag hade snackat med polisen, så hade de fått forska vidare, säger han.

Han säger att grannen gärna får ringa honom igen, trots att det gått lång tid.

Grannen säger till Frilagt att det inte råder något tvivel om att det var Anders Nählstedt som svarade.

– Det var absolut han. Jag har pratat med honom innan och känner igen hans röst. Jag tänkte också att det var säkerhetschefen jag skulle tala med.

Grannen hörde av sig till Frilagt för att frågan blev aktuell igen med anledning av tidningens granskningar och kommunens reaktioner på uppgifterna om radikal islamism.

Anders Nählstedt säger att han inte tagit emot några andra anmälningar om misstänkt extremism från allmänheten, men att det inte heller i första hand är hans uppgift. Ingen annan har heller den funktionen.

– Det är i första hand kommunens samordnare mot våldsbejakande extremism, Anna Sjöholm, som håller i de här frågorna, men hon är egentligen inte heller en kontaktperson, säger Nählstedt.

Han har fått en del frågor från allmänheten om extremism och om Ljusets moské.

– Folk är lite oroliga, säger han.

Arbetar aktivt med utbildning

Han säger att kommunen inte bedriver någon uppsökande verksamhet för att motverka extremism.

– Men vi har jobbat aktivt med utbildning i frågan, säger han.

Mer allmänna säkerhetsmöten har dock hållits på asylboenden i kommunen. En förvaltningsövergripande strategisk grupp, ReAgera, har bildats för att skapa ett tryggt Hässleholm, främst inriktat på ungdomar.

Anders Nählstedt har tidigare sagt till Frilagt att han inte kände till Ljusets moskés samlingssal , men  han har sedan fått besked om att räddningstjänsten har haft brandtillsyn där.

Ville ha med sakkunnig på mötet

Inför mötet i moskén har han föreslagit att en person som är sakkunnig i islam ska vara med.

– Jag har ställt frågan till polisen, det är de som skulle kunna ha de resurserna. Jag har inte fått något svar, men det är inte mitt ansvar, säger han.

Från kommunens sida ser han mötet som ett första besök i moskén.

– Jag tycker att det är vettigt att träffas så att de får förklara sin verksamhet. De får väl berätta. Vi ser det som ett öppet möte, säger han.

Anser du att de kan avfärda det Frilagt skrivit?

– Nej.

Berit Önell

Följande personer från kommunen är med vid besöket på Ljusets moské:

Pär Palmgren, kommunalråd
Robin Gustavsson, kommunalråd och socialnämndens ordförande
Lena Wallentheim, oppositionsråd
Mats Sturesson, kommunstyrelsens au
Hans-Göran Hansson, kommunstyrelsens au
Bengt-Arne Persson, kommunchef
Anders Nählstedt, säkerhetschef
Gunnel Nordin, verksamhetschef, socialförvaltningen
Fredrik Olofsson, enhetschef, socialförvaltningen
Sven-Erik Andersson, ordförande BRÅ
Annika Karlsson, strateg på integrationsenheten