”Den viktigaste egenskapen hos en lärare är rättvisa”. Det kom vi fram till i en omröstning i klassen när jag gick på högstadiet. Jag minns att jag blev förvånad. För jag ansåg att en lärare skulle behärska sitt ämne och vara duktig på att lära ut. Hur kom det sig att jag tänkte i mina egna banor? Ja, jag kan inte komma på ett exempel på att det förekom orättvisor under mina första år i skolan. Jag har nästan enbart goda minnen från den tiden, det har jag antagligen mina lärare att tacka för.

Omröstningen om vad som var viktigt hos en lärare blev en ögonöppnare för mig. Jag förstod att mina klasskamraters erfarenheter skilde sig från mina. Många hade mött orättvisor. De bar med sig något som skavde och gnagde.

Ju äldre jag blir desto mer upprörd blir jag när jag stöter på orättvisor. I synnerhet när makthavare i offentlig tjänst missbrukar sin makt. De borde väl mer än någon annan veta vad rättvisa är och se till att den upprätthålls. Likafullt finns det exempel på politiker och tjänstemän som verkar var ute efter att kringgå de lagar och regler som de är skyldiga att efterleva.

Det här mixtrandet och trixandet är en smittsam sjukdom. Erfarenheten visar att ingen maktinstans, inga politiska partier är immuna, maktmissbruk och korruption kan förekomma överallt. Granskande journalistik behövs som motverkande kraft för att skydda medborgarna och begränsa skadeverkningarna.

Nättidningen Frilagt har avslöjat att det finns ett tjänstemannaförslag som går ut på att kringgå kommunens skyddsavstånd runt reningsverket i Hässleholm. Sju fastighetsägare är berörda. Fem skulle beviljas ”undantag” från reglerna, två skulle tvingas rätta sig efter dem. Läste jag rätt?

Hur får man från kommunalt håll ihop den ekvationen? Det finns väl inte en sjuåring som inte vet att fem är mer än två? Om undantagen är i klar majoritet, får väl ändå en regel anses avskaffad? I ett sådant bisarrt förslag signaleras att godtycke råder och att alla tankar på rättvisa abdikerat. Det är givetvis fullständigt oacceptabelt. Gör om och gör rätt! Om det finns någon makthavare som behöver fräscha upp sina mattekunskaper kan jag rekommendera det klassiska barnprogrammet: ”Fem myror är fler än fyra elefanter.”

Orättvisor av det här slaget får mig att tänka på George Orwells satiriska skildring av Sovjetunionen i ”The Animal Farm”. Det är en fabel, där djuren leds av grisen Napoleon, en tydlig karikatyr av Stalin. Napoleon säger: ”Alla djur är jämlika, men en del djur är mer jämlika än andra.”

Har jag för stora förväntningar när jag hävdar att allt ska gå rätt till? Är det för mycket begärt att Hässleholm ska bli en rättvisemärkt kommun? Nej, det är ett krav som den medborgerliga anständigheten tvingar oss att ställa. Att strunta i rättviseprincipen kan väl inte vara annat än kriminellt? För vem kan medvetet välja att bortse från kommunallagens likabehandlingsprincip?

Urban Önell