Rivningen av Perrong 23:s gamla lokal på Lövgatan blev uppmärksammad, men föreningen, som egentligen heter Hässleholms Musikforum, är i högsta grad levande. Den har inte 500 medlemmar som under de bästa åren på 1980-talet, men väl mellan 150 och 200, varav ett 20-tal i kärntruppen. De är engagerade i att arrangera konserter i den nya lokalen i Stadsparken, med adress Stobyvägen, den första i föreningens historia som inte ständigt hotas av rivning.
På fredag och lördag inbjuder de till sommarfest i Stadsparken och tar därmed upp en tradition som startade för 40 år sedan. Den har haft uppehåll under några år då medlemmarna inte riktigt haft ork, men nu satsar de och passar på att fira jubileet.
Konserterna är den viktigaste delen i föreningens verksamhet. Många kända och okända artister i olika genrer har spelat på Perrong 23 genom åren.
Sedan 2012 hyr föreningen bottenvåningen i huset på Stobyvägen av kommunen. Det är inte stort, men det var inte den tidigare lokalen heller. Konsertlokalen rymmer knappt 20 personer vid kaféborden. Övriga rum är också minimala, artistloge, möteslokal, förråd och kök.
– Vi trivs faktiskt bättre här. Det är litet och intimt, men ventilationen är bättre här – vi har faktiskt en ventil, säger Sofie Ward som är kassör i föreningen.
Hon förklarar att läget är perfekt.
– Vi stör ingen för vägen låter mer än vi gör, säger hon.
Närheten till stationen, att det är gångavstånd är också jätteviktigt.
– Om vi hade varit på P2 hade ingen kommit hit.
Det var också skönt för medlemmarna att komma ifrån en lokal med mögel och fuktskador efter att kommunen under många år låtit huset förfalla.
– Vi hoppas att vi inte hamnar i en liknande situation igen. Men ibland undrar man hur länge det ska bestå, säger Sofie.
Hyreskontraktet gäller tills vidare, men ansvariga på kommunen talar diffust om utvärdering och utveckling av området. Sofie säger att föreningen gärna vill utveckla både verksamheten och parken.
En gång i månaden eller varannan månad brukar det vara konserter numera. De aktiva medlemmarna träffas på tisdagskvällar i lokalen till ett eget kafé för att umgås och förbereda kommande aktiviteter. Ungefär hälften av dem spelar också själva.
– På den årliga julfesten spelar alla, avslöjar Sofie.
Nytt för i år är återkommande folkmusikkaféer med musik och vegansk mat.
– Gänget som jobbar en kafékväll är fem-sex personer, två i entrén, två i kaféet och en som lagar mat, berättar Sofie Ward som står i entrén och hälsar välkommen och tar betalt. 40 kronor för medlemmar, 60 för övriga.
Före arrangemanget har en del arbete också lagts ner på att boka och marknadsföra.
I kaféet säljs bland annat läsk, godis och alkoholfri öl. Maten kostar 20 kronor, gratis för artister och för alla som hjälper till.
Sofie Ward gillar folkmusik, men nyheten är också en del i ambitionen att bredda utbudet och nå ut till fler.
Laura Cortese and the Dancecards
Den kväll Frilagt är på besök gästas Perrong 23 av det amerikanska folkmusikbandet Laura Cortese and the Dancecards.
Bandet – som består av Laura, Jeny, Jenna och Valerie – spelar och sjunger i en folkmusikinspirerad bluegrass- och countrystil med mycket variation. De hittade till Perrong 23 via Musik i Syd.
Perrongpubliken charmas med att bandet lite oväntat, mitt i konserten och mitt i en låt, börja sjunga på klingande svenska. Fast, helt oväntat var inte språkbytet. De fyra inledde låten med att unisont skandera: ”Heja tjejer är ni klara? Jajamensan fattas bara!”
Så när den svängiga ”Heel to toe” övergår i budskapet att ”det är dans på stan, det är dans på staaan – tar på mig mina skor – det är dans på stan…” då jublar och applåderar publiken – och skrattar högt.
Skratten kommer också ofta mellan låtarna eftersom tjejerna varvar musiken och sången med små personliga, humorrika anekdoter och berättelser.
Jeny avslöjar skrattande att hon träffat prinsessan Victoria i New York. På en välgörenhetskonsert i samarbete med FN som Jenys pojkvän deltog i. Fast. Victoria lämnade lokalen när pojkvännens punkband startade spela. Men ryggen på Victoria, den såg Jeny tydligt.
Laura berättar hur hon förälskat sig i det svenska ordet mångata. Ett ord som saknas i engelskan. Och med bildsinne och poesi skapade hon ur ordinspirationen den egna låten som hon döpt till Isgataskrinna; såg i tanken framför sig hur någon sirligt åkte skridskor på en isad mångata.
Deras sista nummer var en shakerhymn. Med belysningen dämpad ner till nästan mörker sjöng och spelade de fyra en skymningshymn – en slags böljande, klagande vaggvisa om skydd och tröst, som stämningsfullt och högtidligt fyllde ut lokalens blådunkel. Och den slutade perfekt med att glida över i en stilla och vacker a capella-stämsång.
– Where noone can see me, where noone can find me, where noone can hurt me.
En mycket nöjd publik avvaktade några sekunder extra innan de bröt den drömlika stämningen med en varm applåd.
Sofie säger att Perrong 23 idag är Hässleholms enda fria populärmusikscen.
– Vi är helt ideella, för att vi mår bra av det och för att omgivningen mår bra, säger hon.
Dock måste ekonomin gå runt.
– Vi är beroende av bidraget från kommunen. Vi fick 72 000 kronor i år, en liten sänkning.
Hyran (cirka 20 000 kronor per år) får inte betalas med bidrag från kommunen. Den täcks av entreavgifterna.
– Det är lite svårt med ideellt arbete, vissa perioder kan det vara glest med folk på grund av tentor och annat, säger Sofie.
Att höja entréavgifterna är inte aktuellt.
– Vi vill inte att det ska vara som i kulturhuset där en konsert kan kosta över 100 kronor. Alla har inte råd med det, framförallt inte den som är 16 år. Det finns även äldre som inte har råd att ta del av kultur.
Medelåldern hos Perrong 23:s medlemmar är cirka 22 år. Sofie ser gärna att den höjs lite.
– Det är tråkigt om det bara är unga som vill vara ideella, säger hon.
Filip Liedholm, tidigare aktiv medlem, är på besök på Perrong 23.
– Jag flyttade till Malmö för ett halvår sedan och kommer inte hit lika ofta längre. Förut var jag med i styrelsen och var även ljudtekniker. Man saknar ju stället. Det är stor skillnad i utbud. Det känns som att detta inte finns någon annanstans, säger han.
Han gillar det ideella.
– Jag tycker att det är något fel på det svenska kulturutbudet. Ofta drivs arrangörerna av att sälja så mycket alkohol som möjligt. Här har bara funnits ett genuint intresse. Det görs på ett ärligare sätt, säger han.
Han har spelat själv också.
– Jag har hängt här sedan jag var liten. Kanske var det för att jag ville spela, jag hade börjat i musikskolan. Perrong 23 har betytt mycket. Det är väldigt lätt att engagera sig här och man lär sig mycket genom att hjälpa till att arrangera, dra i tekniken och sånt, säger han.
Han berättar att Perrong 23 tappade rätt många medlemmar i samband med flytten då det inte var någon verksamhet på åtta månader.
– Vi var tvungna att renovera, så det tog ett tag att starta upp, säger han.
Tappet har dock tagits igen. En del som försvann har återvänt och nya tillkommit.
– I år har vi ökat lite. Folkmusikgrejen har också gett lite mer blandade åldrar, säger Filip.
Berit Önell
Lotta Persson
Sommarfesten 2017
Folkmusik, rock, popmusik och dans i parken utlovas vid Perrong 23:s sommarfest som hålls i Stadsparken i Hässlehlm fredag 25 augusti och lördag 26 augusti. Publiken får gärna ta med picknickkorg och familj, barn och djur är välkomna.
Fredagen ägnas folkmusiken och på lördagen spelas mer rock och popmusik. Bland andra aktiviteter finns ”klädbytartält, soffhäng och gör din egen pin”.
Medverkande artister är på fredagen: Skenet, Spöket i köket, Peter Thisell och Floating Sofa Quartet. Lördagen: Tornet, Ödemarken, Cheops Cave och Balla kläder. På lördagen blir det också streetdance med Swowdansgruppen. Stadsbiblioteket medverkar. Arrangörer är också Hässleholms Folkforum, Folk You och Svensk Live.
Fritt inträde till allt.
Läs mer här:
http://www.perrong23.se/kommande-arrangemang/sommarfesten-40-ar/
https://www.facebook.com/Perrong23/?fref=ts
