Fiberprojektet går back med sju miljoner kronor i år

Kommunens fiberutbyggnadsprojekt klarar inte budgeten i år, enligt delårsbokslutet. Imorgon har den politiska styrgruppen möte för att följa upp problemen. Foto: Urban Önell

Kommunens fiberprojekt går mot ett minus på sju miljoner kronor i år. Det visar delårsbokslutet.

Kommunstyrelsen beslöt i onsdags att uppmana de ansvariga för projektet att vidta åtgärder för att få budgeten i balans. Den nyligen tillsatta politiska fiberstyrgruppen håller imorgon, måndag, sitt andra möte.

Kommunstyrelsen uppmanar, efter förslag från de rödgröna, också barn- och utbildningsnämnden att arbeta med sitt underskott i år, trots att det inte är möjligt att spara in hela beloppet på 62 miljoner kronor varken nu eller nästa år. Troligen blir det istället ett rejält tillskott till skolan i budgeten för 2018.

190 miljoner kronor har avsatts till kommunens fiberutbyggnad, pengar som förväntas komma tillbaka efter hand som fler kunder ansluter sig och avgifter betalas in.

– Fiberutbyggnadsprojektet är kommunens största projekt ekonomiskt och kommunstyrelsen har via sin uppsiktsplikt en skyldighet att hålla sig välinformerad om utbyggnaden, skriver biträdande kommunchefen Charlotte Nygren Bonnier i sammanfattningen till delårsbokslutet för perioden januari-augusti.

Pär Palmgren ser  (M) konkurrensen med Telia som en av orsakerna till underskottet i kommunens fiberprojekt. Foto: Berit Önell

Därför tillsattes nyligen en politisk styrgrupp för fiberutbyggnaden, bestående av kommunstyrelsens arbetsutskott.

– Vi har inte hunnit ta i det här ännu, men det är natuligtvis inte okej med ett underskott på sju miljoner, säger kommunstyrelsens ordförande Pär Palmgren (M).

Han förmodar att problemet är för få anslutna kunder till det kommunala fibernätet.

-Vi gräver, men vi måste ha anslutningar också och det har dragit ut på tiden. En anledning är konkurrensen från Telia, säger han.

Oppositionsrådet Lena Wallentheim (S) säger att underskottet i fiberprojektet visar att de rödgrönas förslag att bida en styrgrupp var rätt.

– Vi måste politiskt följa utbyggnaden. Inför mötet på måndag har vi bett att få en bättre genomlysning av ekonomin, säger hon.

Lena Wallentheim (S) hoppas på en bättre genomlysning av fiberprojektets ekonomi vid mötet imorgon.

När det gäller skolans stora underskott är politikerna överens om att avvakta med att kräva in åtgärdsförslag. Även här finns en politisk styrgrupp med anledning av den tidigare konsultutredningen om barn- och utbildningsnämndens ekonomi och organisation. Gruppen ska nu i oktober avge en delrapport till kommunstyrelsen. En referensgrupp arbetar långsiktigt med att analysera den externa konsultens slutsatser och ska rapportera två gånger per år till och med år 2019.

Men de rödgröna tycker inte att det räcker att avvakta rapporterna.

– Vi lade till att de åtminstone ska jobba med att minska underskottet i år. Vi uppmanar ju övriga avdelningar att hålla sin budget och vi har en uppsiktsplikt, säger hon.

Hon anser också att den tidigare ordningen med två dialogmöten per år mellan kommunstyrelsen och nämnderna ska återinföras. I år har det inte varit något sådant möte alls.

– Jag hoppas att vi ska hinna med ett i år, säger hon.

Lena Wallentheim tycker att analysen behöver bli klar innan det kan bli aktuellt med större åtgärder, men menar att ansvaret för att skynda på i första hand ligger hos den borgerliga alliansen. Alliansen ville visserligen vid beslutet förra hösten att referensgruppen skulle bli klar snabbare medan de rödgröna ansåg att tre år behövdes, men sedan dess har inte mycket hänt.

– Om de tycker att vi ska skynda på får de väl se till att jobba. Det har de inte visat, vi har bara haft ett möte på ett år, säger Lena Wallentheim.

Ytterligare ett möte är dock planerat.

Lena Wallentheim betonar också att alla förslag på åtgärder inte behöver vänta tills alla de tre åren gått.

– Det ska vara klart då, men det kan komma förslag som går att genomföra tidigare, säger hon.

Dock tror hon inte att det går att komma med stora sparkrav nästa år heller.

– Skolan har inte fått kompensation för ökat elevantal, att fler elever väljer friskolor med mera, säger hon.

Tjänstemännen beräknade att skolan behövde cirka 50 miljoner kronor mer i årets budget, men fick noll. De rödgrönas förslag på tio miljoner hade inte hjälpt mycket.

– Vi hade inte mer pengar efter omsorgsnämndens stora kris, säger Lena Wallentheim.

Hon påpekar också att skolan i Hässleholm inte fått del av de statliga så kallade väldfärdsmiljonerna till vård, skola och omsorg.

Hon vill inte föregripa den pågående budgetberedningen, men anser det klart att skolans budget måste förstärkas nästa år.

Pär Palmgren säger också att skolan behöver en större budget, men vill att förslag på förändringar utifrån konsultrapporten ska tas fram så fort som möjligt med tanke på det stora underskottet.

– Det hastar, det inser vem som helst, säger han.

Han nämner bland annat att antalet skolenheter och kök bör ses över.

Kommunstyrelsen uppmanar också tekniska nämnden att vidta åtgärder för att hålla årets budget. Prognosen visar minus 2,3 miljoner kronor. Nämnden har begärt exra anslag med 150 000 kronor för kostnader kring arrangemanget Hovdala International Horse Trials som kommunen redan sponsrat med 750 000 kronor och med 200 000 kronor för att riva olagliga bosättningar på kommunal mark. Om extra medel beviljas kvarstår ändå ett minus på 946 000 kronor.

Kommunen räknar trots allt med ett positivt resultat på 43,4 miljoner kronor för 2017, vilket är 19,9 miljoner lägre än budgeterat. I resultatet ingår avkastning på pensionsmedel som återinvesterats med 19,3 miljoner kronor. Exklusive detta hamnar resultatet därmed på plus 24,1 miljoner kronor.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com