Smutsvattensvamp och alger sätter igen fiskenäten i Finjasjön

Fiskenäten blev i våras igensatta av smutsvattensvamp och alger. Foto: Mats Bengtsson

Smutsvattensvamp och alger växer på fiskenäten och försvårar vårdfisket av karpfisk som är en del av kommunens restaurering av Finjasjön.

– Det växer på det som står stilla i vattnet. Vi hade jättestora problem i våras. Bottengarnen som har små maskor blev som en vägg, säger Mats Bengtsson som sköter kommunens fiske.

Han försöker nu anpasssa fiskemetoderna och använda mer rörliga redskap, sådana som hittills bara brukat användas vid höstfisket. I somras fick han förlängt avtal med kommunen och har börjat investera i ny utrustning.

Men när länsstyrelsen imorgon har möte med kommunen om Finjasjön är han inte inbjuden.

De fluffiga organismerna som fyllde Sjörrödsviken i Finjasjön i februari visade sig vara smutsvattensvamp. Foto: Berit Önell

Som Frilagt tidigare berättat var invasionen av smutsvattensvamp i februari något nytt i Finjasjön och något som experterna såg som ett ovanligt fenomen överhuvudtaget. Smutsvattensvamp brukar kopplas till förorenat vatten, bland annat i reningsverk, och ses oftare i diken och mindre bäckar.

Ansvariga på reningsverket har hävdat att smutsvattensvampen, som egentligen är en bakterie, inte kan komma från reningsverket utan eventuellt från dagvattnet. Verket hade dock haft problem med både bakterier av samma typ och skumning strax före utbrottet. Det ledde till problem med kvävesteget och kraftigt förhöjda kvävehalter, något som aldrig anmäldes som en driftsstörning.

Algblomningarna i Finjasjön har däremot pågått i många år. Dock upptäcktes en ny och för sjön okänd art i somras. Om denna är inblandad är inte känt.

Finjasjögruppens ”haverikommission” samlades vid Tormestorps båthamn en dag i juli, från vänster Mats Bengtsson, Finjasjöns fiskevårdsförening, Johan Forssblad, Regito, Gunnar Persson, Finjasjöns fiskevårdsförening, Per-Åke Nilsson, Hässleholms vatten, Arne Dahlström (KD), ordförande i tekniska nämnden, Lars Olsson (C), andre vice ordförande i tekniska nämnden, Berit Önell, Frilagt, Gunnar Swärdh, parkförvaltare och ordförande i Finjasjögruppen, samt Heléne Annadotter, Regito. Foto: Urban Önell

Mats Bengtsson berättar att algpåväxt på näten noterats även tidigare och är ett problem som finns i många sjöar, men att det har blivit mer och mer i Finjasjön.

– Det var extremt i våras, säger han.

Inte bara bottengarnen drabbades utan även vanliga fiskenät med större maskor som sätts i ena dagen och tas upp nästa.

– Det blev jättemycket jobb med rengöring av näten, man får stå i många dagar med dem, säger Mats Bengtsson.

Näten brukar användas för att fånga braxen och mört i samband med leken på våren.

Trots problemen med påväxt på näten blev fångsten god, knappt 13 ton. I fjol vid samma tid fiskades 14 ton. Vissa år har det bara blivit elva ton.

Det märkliga var att siktdjupet samtidigt var ovanligt bra under fiskeperioden i april-maj, som mest 4,20 meter. Därefter försämrades det dock snabbt, vilket var en av anledningarna till att analysföretaget Regito slog larm och att Finjasjöarbetsgruppen samlades till krismöte i juli.

– Algblomningen var skarpare än vanligt i somras. Vi är lite konfunderade över vad som håller på att hända eller har hänt i sjön, säger Mats Bengtsson som företräder Finjasjöns fiskevårdsområde i Finjasjöarbetsgruppen.

Utvecklingen är särskilt förvånande med tanke på att totalt hela 55 ton karpfisk togs upp förra året, vilket är något mer än vanligt.

– Det skulle ha varit väldigt fint vatten enligt alla diagram – och så blir det precis tvärtom. Man blir jätteledsen, säger Mats Bengtsson.

Han betonar att behovet av ytterligare åtgärder för att förbättra sjön diskuteras hela tiden och att alla i Finjasjöarbetsgruppen är väl insatta även i problematiken kring fisket.

– Alla kämpar och ligger i och gör så gott de kan. Många lägger ner fruktansvärt mycket arbete för sjön, säger han.

Själv har han påbörjat en större investering i mer flexibel fiskeutrustning.

– Fisket har blivit mer komplext. Kanske måste vi använda mer rörliga redskap även under våren, säger han.

De nya investeringarna var också anledningen till att han ville få avtalet med kommunen förlängt, vilket gjordes i juli och med två år, trots att det egentligen bara skulle förlängas ett år i taget. Det gamla avtalet gällde för 2016 och 2017, det förlängda nu till och med 31 december 2019. Ersättningen höjdes samtidigt från 345 000 till 375 000 kronor per år vid 60 dagars fiske.

– Det tar en hel vinter att få ordning på utrustningen, så jag behövde beställa i tid, förklarar Mats Bengtsson.

Den så kallade ringnoten ligger inte så länge i vattnet och algerna hinner därmed inte få fäste. Fisket ska nu också bli mer selekterat, för att skada så lite fisk som möjligt. Noten är skonsam genom att den dras långsamt genom vattnet och i princip låter fisken själv simma in i en säck.

– Det är mycket fisk som vi vill ska vara kvar i sjön också, säger Mats Bengtsson som även tillverkar en del fiskeredskap själv.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com