Möte om Finjasjön fokuserade på olaglig tipp vid Sötekärrsbäcken

Finjajsöns problem var anledningen till mötet med länsstyrelsen. Algblomningarna var både tidigare och kraftigare än vanligt i somras. En ny algart oroade också.

Mötet om Finjasjöns katastrofala vattenkvalitet kom mest att handla om det misstänkta läckaget från den illegala tippen på kommunens mark vid Sötekärrsbäcken. Tjänstemännen från länsstyrelsen, miljökontoret och Hässleholms vatten var överens om vikten av att prioritera utredningen av tippen – något som miljökontoret inom kort ska förelägga tekniska förvaltningen att ta ansvar för.

Även skyddsavstånden kring reningsverket stod på dagordningen. Länsstyrelsen var där tydlig med att en detaljplan för Sjörröds gård, inom det föreslagna yttre skyddsavståndet på 1 000 meter, inte kan prövas innan både den fördjupade översiktsplanen och detaljplanen för reningsverket är klara.

Där det idag finns en stig på norra sidan om Sötekärrsbäcken låg grustäkten som blev en deponi.

Tisdagens möte i Hässleholms vattens lokaler innehöll mycket information: om reningsverkets funktion, turerna kring den förorenade och uppvärmda Sötekärrsbäcken, miljökontorets tillsyn, stadsbyggnadskontorets arbete med den fördjupade översiktsplanen med mera.

På grund av det späckade programmet blev den planerade rundvandringen i området inställd. Det bestämdes också om ett nytt möte senare i höst om vattenkvaliteten i Finjasjön.

Det mest konkreta som kom ut av mötet var att den illegala tippen, som fylldes igen på 1970-talet, ska undersökas mer.

Länsstyrelsens miljödirektör Annelie Johansson ser den som en trolig källa till problematiken i både Sötekärrsbäcken och Finjasjön.

– Det är det primära i nuläget. Vad gäller sjön kan det komma fler åtgärder efter lokalisering av föroreningar från tippen (eventuellt fenol), förklarar hon i ett mejl till Frilagt.

Tror inte att reningsverket påverkat bäcken

Miljöchef Sven-Inge Svensson. Foto: Berit Önell

Kommunens miljöchef Sven-Inge Svensson berättade under mötet om ”Gåtan Sötekärrsbäcken”, dess märkliga cocktail av föroreningar, det uppvärmda vattnet vintertid med mera. Varken Sven-Inge Svensson eller länsstyrelsen tror längre att reningsverket påverkat bäcken.

– Det var ett missförstånd att det skulle finnas ett samband med reningsverket, det har vi visat med våra mätningar, säger Sven-Inge Svensson.

Istället riktar han nu alla misstankar mot den gamla tippen där, enligt uppgiftslämnarna, både kommunen och reningsverket ska ha dumpat miljöfarligt avfall, bland annat det giftiga ämnet fenol. Miljöinspektörer som i maj i år provborrade på platsen hittade diverse avfall och kände en stickande sötaktig lukt som skulle kunna komma från fenol. Fenol kan också i reaktion med andra ämnen alstra värme.

Tekniska förvaltningen har påbörjat historisk inventering

Mark- och exploateringschef Jakob Ruter.

Tekniska nämnden har fått tillfälle att yttra sig om fynden. Mark- och exploateringschef Jakob Ruter har nu svarat att en utredning om fastighetsägarens ansvar redan har påbörjats liksom en historisk inventering av verksamheter på fastigheten. Men Sven-Inge Svensson tycker inte att det räcker. Ett föreläggande ska utfärdas.

– Vi vill ha en tydlighet i ett beslut med tidsram, säger han.

Han hoppas att föroreningarna inte i någon större omfattning kommit ut i sjön.

– De kan påverka sjön också. Bäcken har inte stort flöde utan rör sig långsamt ut i sjön, men det ska ändå utredas, säger han.

Han bedömer att det finns flera orsaker till den ständigt sämre vattenkvaliteten i Sjörrödsviken jämfört med resten av sjön. En av dem är reningsverkets utsläppspunkt via Maglekärrsbäcken, en annan de oftast sydvästliga vindarna som får det ytliga vattnet att stanna kvar i den grunda viken.

Enligt Sven-Inge Svensson är det inte aktuellt att flytta varken utsläppspunkten, som innan Magle våtmark byggdes gick via en tub längre ut i sjön, eller själva reningsverket.

– Läget är bra, hyfsat fritt och vi kan begränsa bebyggelsen runt om, säger han.

Angående skyddsavstånden tycker han att det viktiga är att det finns utrymme för framtida utbyggnad av reningsverket.

– Framförallt är det viktigt att styra var det ska byggas nytt, säger han.

Han tycker att de som bor närmast ska erbjudas inlösen om de vill.

– Att driva bort någon med tvång är att gå för långt, säger han.

Hässleholms vatten planerar nu att flytta Maglekärrsbäcken och valla in området till skydd mot översvämningar. Det berättade vd Liselotte Stålhandske om på mötet.

Inte högre fosforhalt än tidigare år

Mötet med länsstyrelsen hölls i reningsverkets lokaler. Verkets funktion stod också på dagordningen. Foto: Berit Önell

Processingenjör Per-Åke Nilsson redogjorde för resultaten av utförda mätningar i Maglekärrsbäcken där reningsverket uppfyller alla krav.

– Vi har nyligen också fått Helgeåkommitténs mätningar från utloppet i Almaån. Fosforhalten är inte högre än tidigare år, berättar han och menar att det tyder på att sommarens stora problem med algblomningar inte kan bero på ökad tillförsel av fosfor.

Hässleholms vatten håller fast vid de skyddsavstånd som fastställdes i bolagets policy redan 2008, det vill säga 300 meter inre och 1 000 meter yttre skyddsavstånd.

Kommunens stadsbyggnadschef Jan Karlsson och planchef Gertrud Richter berättade om arbetet med den fördjupade översiktsplanen, med tonvikt på skyddsavstånden.

– Vi redovisade var vi står. Länsstyrelsen ville väl mest lyssna av, förklarar Jan Karlsson.

Han vill inte kommentera att arbetet med Sjörröds gård ska prioriteras ner tills efter reningsverkets detaljplan, men konstaterar att den fördjupade översiktsplanen har högst prioritet.

– Den fördjupade översiktsplanen kommer först, det är rätt ordning, säger han.

Utställningen av förslaget har blivit ytterligare försenad på grund av personalbrist, men Jan Karlsson hoppas att det kan ställas ut i november.

Reningsverket måste säkras först

Kajsa Palo, enhetschef för länsstyrelsens samhällsbyggnadsavdelning, talade bland annat om att kommunen, om den ska göra undantag från det föreslagna yttre skyddsavståndet på 1 000 meter, som nu ska kallas påverkansområde, måste göra ytterligare utredningar.

– Det handlar inte bara om ett visst antal meter utan faktiska störningar och risker. Eventuell ny bebyggelse ska inte bli störd och reningsverkets verksamhet ska inte begränsas av att nya bostäder byggs för nära.

– 1 000 meter är ett ganska långt avstånd, där är man ganska säker. Men om de vill gå närmare måste de veta vad de gör, säger hon.

Terrängens beskaffenhet med exempelvis kullar och vegetation kan påverka bedömningen.

Sjörröds gård kan inte prioriteras, som kommunen tänkt.

Kajsa Palo förklarar varför reningsverkets detaljplan ska bli klar före andra detaljplaner i området.

– Det är mest logiskt att säkra reningverket för kommande behov innan man börjar bygga för nära. Nästa steg är sedan att börja planera utanför det området, säger hon.

Reningsverkets detaljplan måste reglera vilka skyddsåtgärder som behövs, exempelvis en vall för att skydda bostäderna mot buller. Den kan dock inte direkt reglera var nya bostadsområden inte ska byggas mer än i ett mindre område där mark kan avsättas för framtida utbyggnad av reningsverkets verksamhet.

– Kommande detaljplaner måste sedan förhålla sig till det, säger Kajsa Palo.

Hon vill inte uttala sig om undantagen inom det inre skyddsavståndet på 300 meter där stadsbyggnadskontoret vill undanta fem av sju befintliga fastigheter och driva bort två boende från sina hem genom att tvångsinslösa deras hus.

– Det är inga frågor som vi hanterar, säger hon.

Länsstyrelsen ska yttra sig över både den fördjupade översiktsplanen och kommande detaljplaner.

– Jag kan inte föregripa det, men vårt granskningsyttrande kommer att finnas med som en del av den fördjupade översiktsplanen. Vi tar sedan stöd i det när vi bedömer kommande detaljplaner.

Hon uppmanade stadsbyggnadskontorets företrädare att träffa länsstyrelsen innan arbetet med detaljplanerna kommit för långt.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com