– Kommunen gör intrång på vår tomtmark för att Johan Barnekow ska kunna bygga, säger arkitekten Kristoffer Dudzik som är granne med Sjörröds gård.

En trädridå ska skydda Barnekows flerfamiljshus mot störningar från reningsverket och därmed rättfärdiga ett undantag från de föreslagna restriktionerna mot nya bostadsområden inom 1 000 meter från reningsverket. Träden är inritade på de kartor över planområdet som är publicerade på kommunens hemsida – men de står på Dudziks mark. Han påpekar i ett brev till byggnadsnämnden att kommunens exploateringsavtal med Barnekow inte gäller på grannarnas fastigheter.

Enligt byggnadsnämndens ordförande Kenny Hansson (M) bör frågan tas upp på på måndagens möte med styrgruppen för den fördjupade översiktsplanen där skyddsavstånden till reningsverket ska ingå.

Turerna kring skyddsavstånden och undantagen från dem verkar nu nå en ny nivå. Kommunens agerande kan vara direkt olagligt.

– Kommunen ritar på andras mark. De borde bortse från vad som växer här, säger Kristoffer Dudzik.

Han tänker inte tolerera att hans mark används för att skydda det omstridda bygget på Sjörröds gård – medan han själv erbjöds dra tillbaka sin ansökan om att få bygga marklägenheter på sin mark på grund av Hässleholms vattens pågående utredning om skyddsavstånd med mera.

– Barnekow borde också fått avvakta, säger Kristoffer Dudzik.

Istället fick Barnekow ett exploateringsavtal, eller planavtal, där kommunen ”åtar sig att i förslag till detaljplan pröva möjligheten att anlägga bostäder” på Sjörröds gård enligt ansökan från exploatören, alltså Barnekow. Exploatören ska för detta betala 247 675 kronor i så kallad planavgift. Rabatt ges enligt bilagor med maximalt 50 procent för planarbete som exploatören själv bidrar med. Plankostnaderna ska betalas även om kommunens beslut att anta planförslaget inte vinner laga kraft.

Barnekows ansökan kom in den 30 oktober 2012 och byggnadsnämnden beslöt att godkänna planavtalet redan den 11 december 2012. Kristoffer Dudzik är förvånad över att inga arkeologiska undersökningar gjordes, trots att Sjörröds gård tillhör Hässleholms äldsta historia och finns med på kartor från medeltiden.

Naturvärdena undersöktes inte heller före beslutet. Kommunekologen Lars-Erik Williams var på plats först dagen efter byggnadsnämndens beslut. Eftersom det var mitt i vintern kunde han då inte heller upptäcka den fridlysta orkidén grönvit nattviol som förekommer på området.

Kristoffer Dudzik tvingades strax därefter vidta alla undersökningar för att kunna lämna in sin ansökan, som nu ligger vilande.

Han hävdar att hans förslag har betydligt bättre förutsättningar.

– Mina fastigheter är redan tomtmark och någon planändring behövs därför inte. Sjörröds gård är idag jordbruksmark som inte ska exploateras. Dessutom finns stora naturvärden i området, säger han.

När han nyligen begärde att få ut handlingarna i planförslaget fick han två varianter, det ena med tre höga hus och det andra med fem.

Kristoffer Dudzik ser höghus i Sjörröd som ett olämpligt stilbrott i ett villasamhälle. Han har också beräknat att den föreslagna högsta bygghöjden på grund av nivåskillnaderna innebär att ett av husen skulle kunna bli upp till 27 meter högt, motsvarande ett niovåningshus.

Dessutom förslås ett flisvärmeverk – 100 meter från en förskola, i vindriktningen.

Kristoffer Dudzik anser att processen kring Sjörröds gård inte gått rätt till.

– Projektet har kommit till på felaktiga grunder, säger han.

Skyddsavstånden kring reningsverket har diskuterats ända sedan 2008 då Hässleholms vatten antog en policy.

Kristoffer Dudzik skickade sitt brev till byggnadsnämnden den 28 september och har ännu inte fått något svar.

Men Kenny Hansson har läst det och meddelar Frilagt att frågan bör tas upp på styrgruppens möte. Själv kommer han dock inte att närvara.

Berit Önell