Kommunen förbereder för exploatering av skyddsvärd natur på Göingeåsen

Här har kommunen pekat ut ett framtida bostadsområde. Bokskogen är skyddsvärd bland annat på grund av dess blandning av äldre och yngre träd. Foto: Berit Önell

Kommunen förbereder för framtida bostadsbyggande i större skala på Göingeåsen och har därför nyligen lagt ett bud på ännu ett skogsskifte med bevaransvärd natur. Det ligger mellan två fastigheter som kommunen redan äger.

I översiktsplanen från 2007 ingår marken i ett större utvecklingsområde för bostäder, något som Göingebygdens biologiska förening protesterade kraftigt emot och som det sedan varit tyst om. Men nu har planen aktualiserats och kommunen vill dessutom tillåta nya bostäder utanför det utpekade området. Ett förhandsbesked om bygglov för en större villa i våras fick GBF att påtala risken för ett prejudikat för fortsatt byggnation på åsen. En granne överklagade och länsstyrelsen har upphävt beslutet som nu ligger hos mark- och miljödomstolen.

Under måndagen tar tekniska nämnden ställning till köp av två skogsfastigheter som tangerar utbyggnadsområdet, enligt förslaget för att bevara dem som natur- och strövområde. De gränsar också till kommunens mark.

Alla tre områdena ligger på en del av Göingeåsen som av länsstyrelsen pekats ut som naturvårdsområde klass tre, ingår i särskilt värdefull kulturmiljö enligt länsstyrelsens kulturmiljöprogram och dessutom i kommunens egen grönplan utgör natur klass två. Det omfattas också av Naturvårdsverkets förslag till riksintresse för friluftsliv.

Den skog som Jakob Ruter nu är intresserad av att köpa, Tormestorp 6:73, hör till ett äldre lantbruk som är till salu med byggnader, åkrar och flera skogsfastigheter. Enligt annonsen på Hemnet kan gården och en mindre del av markerna styckas av som hästgård. Övrig skog och åkrar kan säljas separat.

En del av skogen är bedömd som särskilt värdefull natur och har ett så kallat biotopskydd, ett statligt skydd som gäller för alltid och som innebär att det är förbjudet att bedriva skogsbruk och att utföra åtgärder som kan skada naturvärdena.

I den biotopskyddade delen av skogen finns naturliga källsprång.
Biotopskyddet förhindrar alla åtgärder som kan skada naturvärdena. Det gäller för alltid.

På kommunens karta ligger en del av det framtida bostadsområdet inne på detta område som delvis består av fuktig mark med källsprång och rik flora och delvis av alsumpskog. Men där är det alltså inte tillåtet att bygga. De flesta av bostäderna skulle istället hamna i den bok- och ekskog med många äldre träd som större delen av fastigheten består av. Där kommer i så fall de boende att få en vidsträckt utsikt över Finjasjön.

Säljaren hoppas att skogen ska bevaras och förstår inte varför det skulle byggas bostäder just där.

– Det finns annan mark att bygga på. Jag har varit rädd om mina träd och vill att skogen ska skötas så att den blir vacker och bevaransvärd, säger han, men konstaterar att han inte kan styra vad en ny ägare ska göra.

Det kantiga gula området i högra delen av kartan är det utpekade området för framtida bostadsbebyggelse i översiktsplanen. Det orange området är den fastighet kommunen nu vill köpa.

Han har dock en gång tidigare lyckats hindra kommunen från att planlägga för bostäder på hans mark, bakom husen i Tormestorp. Istället tecknades ett naturvårdsavtal, också det ett starkt skydd som gäller i 50 år för den betade hagmarken med gamla träd, källsprång och lövrika skogsbryn. Här står bland annat en bok med den imponerande omkretsen 5,40 meter.

Jakob Ruter drar efter andan när Frilagt börjar ställa frågor om kommunens intresse för Tormestorp 6:73.

– Hur känner du till det?

Han förklarar att det inte är säkert att kommunen får köpa, men att marken har ett intressant läge.

I denna karta är de gulgröna områdena fastigheter som kommunen redan äger. Genom att köpa det orange området får kommunen kontrollen över hela det område på Göingeåsen som pekats ut för framtida bostäder.

– Kommunen har mark intill. Vi har varit där och tittat, men om det blir något beror på hur det går i budgivningen, säger han.

Hur tänker ni använda marken?

– Det är olika för olika bitar. Det här passar bra ihop med det som kommunen äger idag. Ett köp skulle ge bättre fastighetsindelning. Idag är det väldigt rörigt, vi äger lite här och lite där, säger Jakob Ruter.

Han säger att affären också hänger ihop med det köp som tas upp till beslut imorgon, Röinge 11:15 och del av Röinge 8:2.

– Det här faller väl ihop med det och det ändamål som finns där, säger han.

Mark- och exploateringschef Jakob Ruter säger att skogen för tillfället ska bevaras. På sikt kan det bli bostadsområden och det är på grund av det utpekandet i översiktsplanen som det alls är aktuellt att köpa marken.

Att bevara skogen som natur och strövområde?

– Så är det för tillfället. Delar av den är också utlagd som framtida utvecklingsområde för bostäder i översiktsplanen från 2007, säger Jakob Ruter.

Det som står i översiktsplanen har betydelse när kommunen ska köpa in fastigheter.

– Det är en förutsättning. Om området inte hade varit utpekat i översiktsplanen hade vi inte kunnat köpa, i princip, säger Jakob Ruter.

Men Röinge-fastigheterna ingår inte i utbyggnadsområdet enligt kartan?

– De tangerar detta området. Det är inte så fyrkantigt som det ser ut.

Flera mindre utbyggnadsområden för bostäder finns också i anslutning till det befintliga och detaljplanelagda villaområdet vid Hallavägens nedre del, mot Norra byvägen i Tormestorp.

Bokskogen som kommunen nu lagt bud på ligger mitt emellan två fastigheter som kommunen redan äger. Ett köp ger alltså ett större sammanhängande område.

Jakob Ruter konstaterar att översiktsplanen är gammal, men nyligen aktualiserad. Det betyder att en avstämning görs och att delar av den kan förändras.

– Det är inte säkert att det blir så bara för att området är utpekat. Vi får se hur den nya översiktsplanen blir, den kan bli omvärderad, säger han.

Han betonar att olika intressen får prövas mot varandra i en eventuell kommande detaljplaneprocess.

– Jag tycker inte att det är något konstigt med det, säger han.

Han är medveten om att det finns något slags skydd för en del av naturen, men minns inte exakt var det är placerade eller vad de innebär.

Han säger dock att han inte har något emot att mer av naturen bevaras, om det skulle bli aktuellt.

– Det är jättefint där, säger han.

I det planerade utbyggnadsområdet finns också röjningsrösen och andra kulturhistoriska lämningar.

Länsstyrelsen har inventerat bevaransvärd natur och kulturhistoria. Göingeåsen är ett område som har bådadera. Den unika miljön med småskalig jordbruksbebyggelse, fornlämningar och känslig ädellövskog bidrog till att länsstyrelsen upphävde förhandsbeskedet om bygglov för villan vid Hallavägen, utanför det utpekade området.

En domarring är en av många fornlämningar i området där kommunen vill tillåta bostadsbebyggelse utanför det utpekade området..

Enligt länsstyrelsen är varken den planerade avstyckningen eller byggnationen på Tormestorp 83:1 så kallad lämplig markanvändning, vilket krävs för att en avstyckning ska vara tillåten. Dessutom menar länsstyrelsen att placeringen strider mot intentionerna i översiktsplanen som enbart talar om mindre kompletteringar av befintlig bebyggelse på landsbygden utanför utpekade områden.

– Länsstyrelsen anser vid en sammantagen bedömning av de olika allmänna intressen som ska beaktas vid prövningen att den aktuella åtgärden inte utgör lämplig markanvändning, står det i beslutet.

Byggherrarnas enskilda intresse av att få bygga villan kan inte stå över de allmänna intressena.

– En restriktiv hållning ska intas vad gäller ianspråktagande av skogsmark för bostadsändamål, i synnerhet då det endast är fråga om ett enstaka bostadshus. Vidare är det fråga om en tämligen stor enplansbyggnad med tillhörande garage som avses placeras utan att ansluta till befintlig bebyggelse, skriver länsstyrelsen.

Länsstyrelsen anser inte att midsommarängen och skogen intill den är lämpliga för bebyggelse och har upphävt kommunens beslut att ge förhandsbesked om bygglov.

Villan skulle byggas en bra bit från det befintliga villaområdet vid Hallavägen och inte heller i direkt anslutning till de närmaste husen, ett äldre torp på ena sidan och en bondgård på andra.

De sökande har anlitat en advokatbyrå för att överklaga länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.

Juristerna argumenterar också utifrån den gamla översiktsplanen.

– Den berörda marken ligger i mycket nära anslutning till utpekade områden för strategisk expansion av bostadsområden, skriver de.

De påstår att länsstyrelsen felaktigt gett området en status av naturvårdsområde och gissar att det som avses är kommunens naturvårdsprogram.

I det programmet är området dock inte omnämnt. Men denna del av åsen är alltså av länsstyrelsen utpekad som ett naturvårdsområde. Grannen påtalar detta i sitt yttrande över överklagandet till mark- och miljödomstolen.

Kommunekolog Lars-Erik Williams har avstått från att yttra sig i ärendet. Kommunens vandringsled passserar dock här och både grannen och Göingebygdens biologiska förening påpekar att vandrarna nog främst ser fram emot naturupplevelser.

Kommunen kan inte överklaga ett beslut av detta slag, men byggnadsnämnden har yttrat sig och försvarat sitt tidigare beslut.

Grannen ifrågasätter att ett betydligt större område än den planerade tomten föreslås för avstyckning utan att någon verksamhet motiverar det. Skog får enligt lag inte utan skäl avstyckas från skog för att bilda mindre skiften och han antar därför att det i framtiden ska bli mer bebyggelse.

Grannen betonar också att vattenresurserna är ett starkt allmänintresse. Vattentillgångarna på Göingeåsen är begränsade och boende har redan problem med sinande brunnar på höstarna. En byggnation skulle innebära stor risk att grundvattnet inte räcker till. Ingen utredning av detta har gjorts, trots att det är ett krav enligt miljöbalken.

Miljökontoret har ändå godkänt förutsättningarna för vatten och avlopp och enligt grannen hänvisat till SGU:s kartor över vattentillgångar – där det aktuella området inte finns med.

Grannen är orolig för att hans egen brunn ska sina, men fick av miljökontoret besked att han i så fall också får göra en borra.

– Nu har jag inte ekonomiska resurser för detta utan föredrar att man tar i beaktande den lagstiftning som de facto finns och samtidigt hushållar med åsens vattenresurser, vilket är ett allmänintresse, skriver han.

Han menar att både kommunalt vatten och avlopp borde byggas ut om det blir aktuellt med fler bostäder. Villaområdet längre ned vid Hallavägen ingår i ett framtida utbyggnadsområde för kommunalt va.

Miljöchef Sven-Inge Svensson har också berättat för Frilagt att inga nya enskilda avloppsanläggningar godkänns i villaområdet i väntan på att kommunalt vatten och avlopp byggs ut. Det innebär i praktiken ett nybyggnadsförbud.

– Så gör vi generellt i utbyggnadsområden. Det är bäst att vänta på va-planen. Annars måste det enskilda avloppet lösas in igen. Byggnadsnämnden kan ge bygglov ändå, men vi kan säga att vi inte beviljar ett enskilt avlopp där och då bör det inte beviljas bygglov, säger Sven-Inge Svensson.

Alltså verkar det i nuläget omöjligt att få bygglov på en avstyckad tomt inom det detaljplanelagda villaområdet samtidigt som miljökontoret godkänner va-utbyggnad för en ny villa utanför detaljplan och i skyddsvärd natur.

Berit Önell

 

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com