Det ursprungliga smidesräcket till det q-märkta stationshusets nu rivna trappa måste bevaras och återanvändas kring den nya trappan med terrass och uteservering.
Det blev ett villkor i bygglovet för den nya konstruktionen eftera tt kommunen anlitat antikvarisk expertis. De nya sektionerna ska dessutom utformas i samråd med sakkunnig kontrollant av kulturvärden och anpassas till originalräcket.
Planteringslådor kommer också att ersätta de bortrivna fasta planteringarna och terrassen ska fästas i granitsockeln för att inte dölja tegelfasaden.
Ombyggnaden av stationshusets framsida ingår i den stora centrumombyggnaden som, enligt ett pressmeddelande från kommunen, blivit något försenad bland annat på grund av bygglovsprocessen med uteplatsen framför stationsbyggnaden.
Efter allmänhetens protester i samband med rivningen av trappan i september bad kommunen entreprenören att spara det gamla räcket för eventuell återanvändning. Stadsbyggnadskontoret krävde då också att fastighetsägaren, statliga Jernhusen, skulle lämna in en bygglovsansökan. Byggchef Robert Samuelsson uppgav dock till Frilagt att det egentligen inte behövdes eftersom trappan inte räknades som en del av byggnaden.
De då redan rivna trappstegen fanns inte när byggnaden invigdes 1921. Men smidesräcket är alltså original. Trappan byggdes senare om så att trappstegen som från början gick framåt från entrédörren istället gick åt sidorna. Det översta så kallade vilplanet, som är original och fortfarande står kvar, blev efter ombyggnaden en plattform där förbipasserande kunde stå och titta ut över staden upp till kyrkan vid Första Avenyens slut. Även baldakintaket är original.
I bygglovsansökan finns ett antikvariskt utlåtande av Emma Hedar, sakkunnig kontrollant av kulturvärden på konsultfirman Tyréns. Hon bedömer att vissa justeringar måste göras i förslaget för att ändringen ska kunna bedömas som varsam och inte förvanska byggnaden, både enligt q-märkningen och på grund av varsamhetskravet och förbudet mot förvanskning i plan- och bygglagen. Hon anser dock inte att förslaget i sig minskar byggnadens kulturhistoriska värden.
Emma Hedar konstaterar att Hässleholm uppstod som ett stationssamhälle på 1860-talet och att stationsbyggnaden har ett mycket stort symbolvärde för Hässleholm, som utgångspunkt för hela stadsplanen.
Hon anser att smidesräcket ska ingå i den nya utformningen och de nya delarna anpassas efter detta, att planteringar av någon typ bör placeras längs terrassen och att anslutningen av terrassen mot fasaden bör följa den befintliga granitsockeln och inte täcka någon del av den ovanliggande tegelfasaden.
– Det är olyckligt att den befintliga planeringen tagits bort och att ytorna planerats som endast hårdgjorda. Planteringar har varit ett väsentligt inslag i SJ:s stationsmiljöer, skriver Emma Hedar.
Stationshuset omnämns också i länsstyrelsens kulturmiljöprogram som säger att den mönstermurade tegelfasaden ger en god bild av det tidiga 1900-talets offentliga byggnader.
Ombyggnaden av centrum går nu in i slutskedet. Den 10 december ska Järnvägsgatan mellan Tingshusgatan och Andra Avenyen vara klar att öppnas för trafik. Busshållplatserna ska då flytta tillbaka till Järnvägsgatan.
Det mesta av Amelies plats framför stationen beräknas vara klart till julskyltningen på första advent den 3 december. Hesslecity har beviljats 150 000 kronor för att arrangera en invigning av det nya centrum i samband med julskyltningen. Terrassen och trappan kommer dock inte att bli klara förrän efter nyår.
Den nya avsatsen med trappa och uteserveringar blir cirka 25 meter lång och fyra meter djup.
Berit Önell
