Provtagningsplan ska tas fram för gömd tipp Fenolutsläpp kan komma från Rockwool Störde reningsverket

Sötekärrsbäckens övre del var isfri när allt annat var fruset. I slänten ner mot bäcken misstänker miljökontoret att fenol från den gömda tippen läckt ut eftersom de där kände en sötaktig lukt när de borrade i marken. Foto: Berit Önell

Tekniska nämnden måste ta fram en provtagningsplan för den gömda kommunala tippen vid Sötekärrsbäcken där stora mängder fenol kan ha läckt ut. Proverna ska avgränsa deponins utbredning och dess påverkan på omgivande mark, grundvatten och ytvatten. Det kräver miljökontoret i ett föreläggande. Senast den 20 december ska planen vara klar.

Miljöchef Sven-Inge Svensson misstänker att tippen kan innehålla både fenol och formalin från många års tillverkning av mineralullsisolering på Rockwool. Företaget, som numera heter Paroc, använder fortfarande fenol som bindemedel i isoleringen.

På 1980-talet förbjöd miljökontoret fenolutsläpp i avloppet, men då havererade reningsverkets biologiska steg. Bakterierna hade anpassat sig och reningsverket tvingades under en tid fylla på fenol.

Där det idag är en stig på norra sidan om Sötekärrsbäcken låg grustäkten som blev en deponi.

Enligt närboende har både kommunen och reningsverket tippat farligt avfall, bland annat fenol, på deponin i det gamla grustaget vid Sjörrödsrondellen. På 1970-talet täcktes tippen och glömdes bort. Tips om dess existens kom in till miljökontoret först för ett år sedan, efter att föroreningarna, fiskdöden och den förhöjda temperaturen i vattnet i Sötekärrsbäcken uppmärksammats i Frilagt. Både Hässleholms vatten och tekniska nämnden hade vägrat att undersöka bäcken.

Miljöinspektörerna kunde bland annat med hjälp av historiska flygfoton få tippens existens bekräftad. Flygfoto från 1940 visar grustaget och 1957 syns det att det finns en pågående deponi som alltså bör ha startat någon gång mellan dessa årtal.

När miljöinspektörerna borrade på platsen i maj hittade de mineralull och i slänten till Sötekärrsbäcken kände de en sötaktig lukt som skulle kunna komma från fenol. Avfall konstaterades cirka 1,9 meter under markytan.

– Då fenol har en stickande sötaktig lukt tyder det på att fenol har spridit sig från deponin till slänten, skriver miljökontoret.

Fenol kan utveckla värme och gaser i reaktion med syror, nitriter med mera. Det skulle kunna förklara både uppvärmningen av bäcken och den kraftiga gasbildningen i vattnet.

Inandning av de giftiga fenolångorna kan orsaka allvarlig lungskada och ge huvudvärk, yrsel och förvrängning av hörselintryck.

Fenol irriterar i första hand hud och slemhinnor. Det skadar även lever och njurar och påverkar centrala nervsystemet. Höga halter vid hudexponering kan leda till dödsfall

Enligt miljökontoret är en nedlagd deponi med risk för utsläpp en pågående miljöfarlig verksamhet.

Tekniska förvaltningen har påbörjat en utredning av historiken kring tippen.

Sven-Inge Svensson konstaterar att hanteringen av Rockwools restprodukter varit ett bekymmer.

– Mycket av restmaterialet tyckte tekniska förvaltningen var bra att använda som fyllnadsmaterial på tippen bakom fabriken. Det är inte alls otroligt att det kommit till andra ställen också, säger han.

Regitos provsvar tydde på att både avlopp och andra föroreningar tillförts Sötekärrsbäcken, men fiskdöden bedömdes bero på naturlig syrebrist. Foto: Berit Önell

Fenolhaltigt vatten släpptes ut i det allmänna avloppsnätet och togs emot av reningsverket. Det ledda till att bakterierna i det biologiska reningssteget blev beroende av fenol.

– Det biologiska reningssteget anpassade sig till fenolen. När det inte accepterades till reningsverket längre blev det problem med sämre rening och de fick fylla på fenol, berättar Sven-Inge Svensson.

Denna ”stödutfodring” fick pågå en tid tills bakerierna anpassat sig till ett liv utan fenol.

Paroc använder fortfarande fenol, nu tillsammans med formaldehyd, som bindemedel i sin mineralullsisolering.

– Men det är helt andra nivåer idag, säger Sven-Inge Svensson.

Enligt företagets miljörapport för 2015 släpptes fenol dock fortfarande ut i både luft och vatten. Dessutom kunde vatten från förorenade dräneringsbrunnar på fabriksområdet skickas till kommunens reningsverk.

Sju ton fenol släpptes ut i luften 2015.

För utsläpp i vatten finns inga siffror på total mängd, däremot i milligram per liter. 0,03 milligram fenol per liter släpptes ut i en dagvattenbrunn.

Enligt rapporten är grundvattnet i fabriksområdets västra del påverkat av föroreningar i mark. Grundvatten från två dräneringsbrunnar pumpas upp för att i första hand användas som processvatten, i andra hand gå till kommunens reningsverk.

Paroc har tillstånd att tillverka 45 000 ton mineralull per år och tillverkade 30 215 ton under 2015.

Avfallet innehöll 51 milligram fenol per kilo torrsubstans.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com