Kommunjuristen diarieförde inte handlingar om våtmarken

Kommunjuristen väntade i en och en halv månad med att diarieföra handlingarna i frågan om jordbruket och gödslingen ska stoppas och våtmarker istället anläggas på Hovdalaområdet för att minska näringstillföreseln till åarna och Finjasjön. Foto: Berit Önell

Hässleholms kommunjurist Magnus Gjerstad diarieförde inte mejlväxlingen med kommunala bolaget Hibab angående utredningen av en våtmark på Hovdala förrän Frilagt ställde frågor om den. Då hade det gått en och en halv månad.

Hibab har tid på sig för ett yttrande till den 18 februari, men kommunekologen Lars-Erik Williams har redan skickat in en intresseanmälan om EU-bidrag för en våtmark.

Kommunjurist Magnus Gjerstad. Foto: Lotta Persson

Som Frilagt tidigare berättat skickade Magnus Gjerstad den 31 oktober 2017 ett mejl till Hibabs vd Kent Johannesson där han frågade om Hibab kunde ta hand om utredningen. De båda hade då redan pratat om saken. Anledningen var att kommunen inte är markägare och att tekniska nämnden, som fått fullmäktiges uppdrag att utreda saken, därför ville att Hibab skulle ta över. Men det var inte vad kommunledningens politiker tänkt.

Hibas styrelse tog upp frågan vid sina sammanträden både den 1 november och den 6 december utan att fatta beslut. Den 14 december, samma dag som artikeln i Frilagt publicerades, meddelade Gjerstad Kent Johannesson om att begärt anstånd beviljades till den 18 februari. Han tipsade också om artikeln i Frilagt.

Under hela denna tid hade Magnus Gjerstad inte diariefört vad som hänt i ärendet. Kommunstyrelsens arbetsutskott fick inte heller någon information, trots att det på ett beredningsmöte i mars bedömt att tekniska nämnden skulle fortsätta hålla i utredningen och samarbeta med Hibab istället för att, enligt tekniska nämndens önskemål, skicka ärendet tillbaka till fullmäktige för omdirigering till Hibab. Det är också vad som står i en tjänsteanteckning efter mötet, något protokoll finns inte.

Först den 14 december, en och en halv månad efter att frågan ställdes till Hibab, lämnade Magnus Gjerstad handlingarna för diarieföring.

Varför såg du inte till att de blev diarieförda tidigare?

– Det borde jag väl egentligen gjort. Men ärendehanteringssystemet är nytt, när jag först skulle göra det funkade det inte och sedan glömde jag bort det. När det nu blev lite uppmärksammat kom jag på att jag missat det, säger han.

I april 2017 påtalade Magnus Gjerstad dock själv att det strider mot lagen att inte diarieföra handlingar i tid. Han var kritisk mot att personal på tekniska förvaltningen förklarade problemet med det nya ärendehanteringssystemet.

– Men det kan vi inte skylla på, det ska fungera, sa han då till Frilagt.

Tryckfrihetsexperten Nils Funcke reagerade starkt på agerandet och påminde om JO:s allvarliga kritik mot kommunen för just bristande diarieföring i december 2015. JO anklagade då kommunstyrelsen för att sakna både kunskaper om och rutiner för diarieföring. Både tjänstemän och politiker hade behållit handlingar på sina rum, enligt JO i syfte att förhindra att de blev offentliga. 4 000 icke diarieförda filer hittades hos tekniska avdelningen som då sorterade direkt under kommunstyrelsen.

– Kommunen har uppenbarligen inte tagit itu med det grundläggande problemet, att offentlighetslagstiftningen ska följas, sa Nils Funcke efter Frilagts artikel i april om att ett stort antal handlingar på tekniska förvaltningen diarieförts flera veckor för sent.

Allmänna handlingar ska diarieföras skyndsamt efter att de kommit in eller upprättats, senast påföljande dag.

Efter JO-kritiken har kommunen arrangerat flera utbildningar i offentlighet och sekretess, inklusive diarieföring, med både externa föreläsare och Magnus Gjerstad som lärare.

Kommunstyrelsens ordförande Pär Palmgren (M). Foto: Urban Önell

Kommunstyrelsens ordförande Pär Palmgren (M) var alltså inte informerad om att Gjerstad skulle lämna över ärendet till Hibab.

– Man kan ha synpunker på formalian, men han ville ta tag i det som tekniska förvaltningen borde ha gjort, säger han.

Nu hoppas han att det leder till att handläggningen skyndas på, men han tycker att den 18 februari är långt fram i tiden.

– Det låter lite oroväckande. Hur svårt kan det vara?

Han konstaterar att bolagsstyrelsen också har möjlighet att säga nej.

– Vi kan bara ställa frågan. Om de säger nej får vi ta en ny diskussion via kommunstyrelsen som har uppsiktsplikt även över bolagen. I den sämsta av världar får man specificera ägardirektiven, men allt går att lösa genom samtal, säger han.

Lars-Erik Williams har för byggnadsnämndens räkning skickat in en intresseanmälan för EU-projektet Baltic Wet. Han hoppas att kommunen ska få två miljoner kronor av de cirka 27 miljoner som projektet omfattar. Egenfinansieringen är 25 procent.

I intresseanmälan beskriver han hur en våtmark skulle påverka området positivt på flera sätt, bland annat genom att minska tillflödet av näringsämnen till Finjasjön, minska problemen med översvämningar och öka den biologiska mångfalden.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com