Reningsverkets påverkan på sjön i bredare utredning

– Reningsverket är inte boven, anser tekniska nämnden, men även reningsverkets påverkan på Finjasjön ska vara med i den förutsättningslösa utredning som nu planeras, helst med extern finansiering. Foto: Berit Önell

Reningsverkets påverkan på Finjasjön ska utredas, men utredningen ska breddas så att även andra möjliga påverkansfaktorer tas med. Externa samarbetspartners ska sökas för finansieringen.

Det beslöt tekniska nämnden efter en information om reningsverket från Hässleholms vattens vd Liselotte Stålhandske. Hon betonade att reningsverket med god marginal uppfyller villkoren, men tipsade om att dagvattnet borde kontrolleras.

Villkoren är dock från 1973, då beslut togs om att fortsätta med utsläppen i Finjasjön, trots avrådan från Naturvårdsverket, länsstyrelsen och kommunens hälsovårdsnämnd som ville pumpa till Almaån.

– Det var riktigt tänkt 1973, sjön skulle ta skada av fortsatta utsläpp, säger nu Christer Jönsson (M), ordförande i miljönämnden som själv var engagerad i debatten på den tiden.

Algblomningarna var både tidigare och kraftigare sommaren 2017 och en ny algart oroade.

Som Frilagt tidigare berättat beslöt tekniska nämnden i augusti, efter förslag från Lars Olsson (C ) att utreda reningsverkets påverkan på sjön i förhållande till algblomningarna. Ett första steg var att politikerna fick information från Hässleholms vatten. Utifrån den klargjordes hur utredningen ska göras.

– Det blir en förutsättningslös utredning, inklusive reningsverket, förklarar biträdande förvaltningschef Per Nilsson, också sekreterare i Finjasjöarbetsgruppen.

Nämnden vill utreda om det kan finnas samband mellan olika faktorer som inte är kända idag.

– Det kan vara helt naturliga saker som i kombination, kanske vid viss temperatur, påverkar algblomningen. Men reningsverket är inte boven, säger Per Nilsson.

Han menar att det istället är medborgarna som är bovarna och orsakar miljöförstöring. Det gäller mikroplaster, läkemedelsrester och mycket annat som inte är klarlagt och reglerat.

Tekniska nämnden planerar inte att finansiera utredningen inom sin egen budget utan hoppas på externa bidrag.

Tekniska nämnden har nu beslutat att bredda utredningen om reningsverkets påverkan på Finjasjöns algblomningar, från vänster biträdande förvaltningschef Per Nilsson, förvaltningschef Mats Svensson och ordförande Arne Dahlström KD). Foto: Lotta Persson

– Vi kanske kan söka medel i ett större sammanhang, säger Per Nilsson.

Han säger att arbetet ska starta så snart som möjligt. Någon tidsram finns dock inte.

Politikerna fick veta att reningsverket fungerar bra och följer alla krav. Utsläppen ligger, enligt Hässleholms vatten, långt under de villkor som stadgas i tillståndet. Verket ska till och med klara de 5 000 – 6 000 nya bostäder som planeras.

Tekniska nämnden diskuterade den förestående invallningen av reningsverket, för att skydda det mot Finjasjöns översvämningar, men också dagvattnet som inte renas i reningsverket.

– Liselotte Stålhandske tipsade oss om att titta på dagvattnet, det mesta är oreglerat, berättar Arne Dahlström (KD), ordförande i tekniska nämnden.

Hässleholms vatten har också hävdat att utbrottet av smutsvattensvamp i Finjasjön i februari 2017 kom från dagvattnet.

Dagvattnet i tätorterna ingår dock i Hässleholms vattens ansvarsområde. Det tar bland annat med sig föroreningar från gatorna, men kan också påverkas av avloppsvatten. Det beror främst på gammaldags kombinerade spillvatten- och dagvattenledningar där dagvatten ofta läcker in i spillvattnet. Bräddavlopp ska när flödet blir för kraftigt, exempelvis vid kraftiga regnväder, förhindra översvämningar, men gör också att avloppsvatten hamnar i dagvattnet.

Dagvattendammarna vid Sjörröd tar sedan mitten av 1990-talet emot en del av dagvattnet innan det släpps ut i Finjasjön, men det finns fortfarande ledningar som går rätt ut i sjön. Mer eller mindre orenat avlopp kommer alltså ut i sjön via dagvattnet.

Ett av reningsverkets villkor från 1973 är en plan för fortsatt ombyggnad av kombinerade ledningar till separata så kallade duplikatsystem. Bräddning av avloppsvatten som avleds till Finjasjön beskrivs även då som ett problem.

– Bräddningen på spillvattennätet bör snarast upphöra så långt möjlighet finns. Samtliga återstående delar av befintliga kombinerade avloppsledningar inom verksamhetesområdet bör snarast ersättas med duplikatsystem, skriver koncessionsnämnden för miljöskydd i sitt beslut och efterlyser en tidsplan.

Fortfarande är många ledningar inte separerade. I det aktuella förslaget till fördjupad översiktsplan står att Hässleholms vatten har en plan att på sikt bygga bort kombinerade ledningssystem. En dagvattenstrategi ska tas fram.

– Önskvärt är separata system för dagvatten och spillvatten för att minska risken för bräddning och översvämning vid kraftig nederbörd, heter det.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com