Formell begäran att Hässleholms vatten yttrar sig om smutsvattensvampen

Smutsvattensvampen verkar inte försvinna när isen drar sig tillbaka denna gång. Den täcker stora delar av bottnarna mellan Maglekärrsbäcken och Sjörröd. Foto: Berit Önell

Hässleholms vatten har fortfarande inte kommenterat tillväxten av smutsvattensvamp i Finjasjön, en dryg vecka efter förfrågan från miljöchef Sven-Inge Svensson.

– De ville ha en formell begäran om yttrande, så nu har vi skickat en sådan, säger Sven-Inge Svensson på onsdagen.

Då hade mycket av snön och isen smält, men smutsvattensvampen är kvar och täcker sjöbottnen så långt det går att se mellan reningsverkets utlopp i Maglekärrsbäcken och Sjörröd. 

Sven-Inge Svensson hoppas på en forskningsstudie för att komma till rätta med problemet.

Organismerna bildar tydliga mönster på sandbottnen på vissa ställen.

Smutsvattensvampen är egentligen är en bakterie, Sphaerotilus natans, som indikerar syrebrist, hög näringshalt och föroreningar. Den uppträder ofta gul eller orange, men även grå. När vattnet är stilla syns olika formationer på bottnen, rör man om vattnet ombildas den till fluffiga svampliknande saker och på växtlighet, stenar, fiskenät med mera fastnar den som ett slem.

Ingen från miljökontoret har varit på plats för att titta på smutsvattensvampen.

– Det har ju varit påskhelg. Nu när isen gått upp är det nog stor risk att den försvunnit ut i vattenmassan, säger Sven-Inge Svensson.

Men på onsdagen syns smutsvattensvampen tydligare än någonsin och den verkar ha etablerat sig på sjöbottnen mer än vid förra vårvinterns utbrott då den snabbt dök upp och lika snabbt försvann. Men den försvann egentligen inte då heller utan var kvar utan att synas på samma sätt och fastnade på fiskenät med mera.

Dessutom är det gott om smutsvattensvamp i dikena kring Magle våtmark, däremot inte i diken längre bort. Även brunnar är drabbade och frågan är därför hur mycket den spritt sig i grundvattnet. Maglekärrsbäcken är också missfärgad.

Men Sven-Inge Svensson är inte säker på att det går att spåra källan till utbrottet.

– Det skulle behövas ett ordentligt forskningsanslag för att gå till botten med det. Varför blir det sådan massförekomst?

När vattnet rörs om ser det ut som fluffiga svampar.

Han är besviken över att förfrågan till Havs- och vattenmyndigheten förra året skickades till länsstyrelsen och därifrån tillbaka till kommunen som tillsynsmyndighet.

Men visar inte ett utbrott av smutsvattensvamp att något är rätt illa?

– Jo, det gör det ju. Men samtidigt ska de pengar vi har användas till tillsyn. Vi ska se om det finns någon verksamhet som påverkar och som vi kan förelägga att vidta åtgärder. Vi får inte bedriva forskning, säger Sven-Inge Svensson.

Han menar att det handlar om något större och att andra aktörer därför bör hjälpa till. Han förstår inte att Havs- och vattenmyndigheten inte verkar tycka att det är intressant.

– Vi kan jämföra med brunifieringen av sjöar, där har det inte heller gått att peka ut någon ansvarig. Är det här med smutsvattensvampen ett fenomen bara hos oss eller är det likadant på fler ställen? Kan det hägna ihop med klimatförändringarna? Det är inte bara extra mycket näring, vi har haft betydligt mer näring i Finjasjön tidigare. Handlar det om en annan balans? Bukten vid Sjörröd har sämre genomströmning, är det därför det blir denna effekt?

När det nu är en bakterie som särskilt trivs i förorenat vatten handlar det väl inte om forskning på det sättet som med klimatförändringar eller brunifiering utan om att hitta var föroreningen kommer ifrån?

– Jo, men om det visar sig att det är mer diffust är det svårt. Förra året redovisade Hässleholms vatten att den troliga orsaken var att ett dräneringsrör var sönder så att det rann ut i Maglekärrsbäcken. Vi har tillsyn över reningsverket och de är i närheten. Men vi måste kunna peka på att det är deras ansvar att utreda, säger Sven-Inge Svensson.

Smutsvattensvampen breder också ut sig i dikena vid Magle våtmark.

Han säger att han inte känner till om ammoniumkvävets roll diskuterats mer sedan Heléne Annadotter och Johan Forssblad från analysföretaget Regito tog upp det vid miljöminister Karolina Skogs besök i Hässleholm i höstas. De berättade då att stora smutsvattenutbrott i sjöar är mycket ovanliga, men vid de exempel de hittat hade ammoniumkvävehalterna varit förhöjda, dock betydligt lägre än de halter som uppmättes i Maglekärrsbäcken före observationerna av smutsvattensvamp i Finjasjön i februari 2017.

– Det är ingen som har svar på de frågorna heller, men om vi hade sett den kopplingen mellan smutsvattensvampen och ammoniumkväve hade det definitivt varit reningsverkets ansvar, säger Sven-Inge Svensson.

När han fick information om smutsvattensvampen, avloppslukt och döda fåglar den 26 mars mejlade han Hässleholms vattens nye driftsingenjör Tord Sonander.

– Har det varit några driftstörningar eller andra omständigheter i verket som kan ha

bidragit till detta, frågade han bland annat.

Men Tord Sonander ville alltså ha en formell förfrågan.

Senast den 13 april vill miljökontoret nu ha svar från Hässleholms vatten med synpunker på ”klagomålet” samt om några åtgärder är vidtagna eller planerade.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com