Nu ska smutsvattensvampen i Finjasjön och bäckarna vid reningsverket utredas, troligen i två olika projekt. Algexperten Heléne Annadotter på Regito ska i miljönämndens regi forska om sjöns allvarligt försämrade status. Pengar ska också sökas av Havs- och vattenmyndigheten.
Marie Eriksson på länsstyrelsen vill snarast spåra orsaken till förekomsten av smutsvattensvamp, en bakterie som förknippas med föroreningar. Länsstyrelsen har därför erbjudit sig att hjälpa miljönämnden med en gemensam ansökan om ett sådant projekt.
På onsdagen passade Marie Eriksson på att inspektera smutsvattensvampen i samband med att Helgeåns vattenvårdskommitté hade möte i Hässleholm och också tog upp Finjasjöns problematik.
Heléne Annadotter medverkade på Helgeåns vattenvårdskommitté där hon informerade om det som är känt om smutsvattensvampens utveckling i området. Hon visade sedan Marie Eriksson hur det såg ut på plats. Åven miljöchef Sven-Inge Svensson, tekniska nämndens ordförande Arne Dahlström (KD) och Per Nilsson, biträdande teknisk chef och sekreterare i Finjasjöarbetsgruppen, var med.
Marie Eriksson berättar att hon tog vattenprover, inte för att inleda en formell utredning men för att kunna titta i mikroskop och se hur det ser ut. I Sötekärrsbäcken förekom smutsvattensvampen rikligt. I Maglekärrsbäcken var det mindre.
– Det var lite dåligt eftersom det hade blåst, men vi hittade skum där det fanns påväxt och jag tog några prover där, säger Marie Eriksson.
Hon var också i Magle våtmark och tog där prov på ”flockar” i vattnet längre upp i Maglekärrsbäcken.
Marie Eriksson ser allvarligt på situationen.
– Det är ett problem när det finns väldigt mycket sådana bakterier och det måste orsakas av något, till exempel organiska föroreningar. Jag tycker ju att man måste titta på vad det är som orsakar smutsvattensvampen, säger hon.
Hon är positiv till att kommunen ska skjuta till pengar till forskningsprojektet, men hoppas också på ett samarbete för att hitta orsaken till utbrottet av smutsvattensvamp.
– Vi vill vara ett stöd och har erbjudit oss att diskutera en gemensam ansökan för att utreda problematiken och se vilka åtgärder som kan behövas. Det är inte riktigt samma sak, säger hon.
Hon konstaterar att höga ammoniumkvävehalter har uppmätts i vattendragen.
– Det skulle ju kunna komma från reningsverket, men det är vad jag tror, det får utredas, säger hon.
Hässleholms vatten har tidigare avfärdat att reningsverket skulle kunna ha något med saken att göra.
Sven-Inge Svensson säger att svaret från Hässleholms vatten var ungefär vad han trodde att det skulle bli.
– De har inte haft någon driftsstörning. Men det vi ska resonera om är vad vi mer kan göra för att förbättra sjön, förklarar han.
Hässleholms vatten kallade inte heller den havererade kvävereningen strax före utbrottet av smutsvattensvamp förra året för en driftsstörning. De höga ammoniumkvävehalter som då uppstod bröt inte mot villkoren eftersom det inte finns någon begränsning av ammoniumkväve vintertid.
– Men det kan ändå ha betydelse. Vi kan fundera på om det göder smutsvattensvampen och förbrukar syre, säger Sven-Inge Svensson.
Det trasiga dräneringsröret på en åker norr om Södra Kringelvägen, mitt emot Magle våtmark, säger han sig ha missförstått.
– Det var dräneringsvatten som läckte in i avloppsledningen, inte tvärtom. Det gick felaktigt in i reningsverket, men när det rättats till kom dräneringsvattnet ut i diket där det finns smutsvattensvamp, säger han.
Han vill inte uttala sig om förekomsten av smutsvattensvamp i dammarna i Magle våtmark eftersom han inte själv sett den där.
Han betonar att miljönämnden nu vill utreda Finjasjön vidare, något som Finjasjögruppen också diskuterade vid sitt möte i måndags. Då presenterade Regito sitt utkast till Finjasjörapporten för 2017.
– Uppgifterna i tabellerna där var alarmerande och visar på allvaret. Något har hänt under fjolåret, både färgtal, organiskt material och järnhalter har ökat. Det kan finnas samband som vi inte riktigt förstår, säger Sven-Inge Svensson.
Heléne Annadotter arbetar nu med att skriva en rapport för att be Havs- och vattenmyndigheten att delfinansiera forskningsprojektet.
– Det handlar om forskning som bör ha ett allmänt intresse för hela landet, säger Sven-Inge Svensson.
Miljönämnden kommer att stå för en del av kostnaden och hoppas även kunna bidra med 200 000 kronor som blivit över från ett tidigare projekt finansierat av Havs- och vattenmyndigheten.
I vilket fall kommer undersökningarna igång inom kort.
– Vissa mätningar ska Regito börja med redan nu. De ska ta prover på fler ställen i sjön och även ta fler algprover för jämförelse. Det verkar som om alger och smutsvattensvamp också samverkar, säger Sven-Inge Svensson.
Han har dock fått rapport från fiskaren Mats Bengtsson om att fiskenäten hittills i vår inte haft så mycket påväxt som förra året då det var ett stort problem. Vårens reduktionsfiske startade den gångna helgen.
Heléne Annadotter säger att det måste göras en förutsättningslös och objektiv undersökning av Finjasjön, bäckarna, Magle våtmark och dikena däromkring. Hon skissar nu på hur arbetet ska läggas upp.
– Hur stort är problemet? Är det kopplat till vissa ämnen? Vi måste ta relevanta prover för att se vad som påverkar, förklarar hon.
Hon hoppas att en del av forskningsprojektet kan göras under försommaren och en del efter sommaren.
Berit Önell
