Misshandel, hot och bristande stöd vardag för lågstadieelever på Linnéskolan

Han blir mobbad och får inte det stöd han behöver i skolan. Hans funktionshinder är bestående, men skolans åtgärdsprogram har tagits bort. Foto: Berit Önell

Hans första skolår har varit fyllda av misshandel, kränkningar, dödshot och ensamhet. Men personalen på Linnéskolan i Hässleholm tonar ner problemen. Han har inte heller fått de stödinsatser han behöver på grund av sitt funktionshinder. När han inte orkar arbeta på lektionerna hotar läraren istället med att sätta upp frånvaro.

Efter snart två års fruktlösa försök att få skolan att agera har hans mamma nu gjort en anmälan till Skolinspektionen. Kommunen måste inom kort svara på 34 frågor om X som Skolinspektionen kallar honom.

Hans enda vän bytte skola på grund av kränkningar han utsattes för. Även hans mamma förbereder nu en anmälan till Skolinspektionen.

Kommunen måste nu svara på 34 frågor från Skolinspektionen efter anmälan mot Linnéskolan. Foto: Berit Önell

Mammorna berättar att de under lång tid påtalat att deras barn utsätts för allvarliga kränkningar i skolan. Det har inte i något fall lett till utredning, trots att lagen säger att alla misstankar om kränkande behandling ska utredas. Lärare ska anmäla till rektor som i sin tur ska anmäla till huvudmannen, det vill säga barn- och utbildningsförvaltningen.

De flesta av Skolinspektionens frågor rör X:s behov av stöd på grund av hans bestående funktionshinder, en CP-skada som gör att han behöver viss hjälp på lektioner, raster och i matsalen.

Skolan har flera gånger ansökt om så kallat tilläggsbelopp från kommunen för att han behöver en egen assistent. Men kommunen har sagt nej. Ett åtgärdsprogram fanns tidigare, men avslutades av oklar anledning i november 2017 strax innan tilläggsbeloppen avskaffades. Sedan dess anser skolan att han inte behöver assistent. Det ska räcka med ”extra anpassningar”, men de anpassningar som sjukvårdens barnhabilitering rekommenderat har bara delvis genomförts. X har problem med både grov- och finmotorik och balans och behöver enligt utredningarna också hjälp med att komma igång med skolarbete.

Vill inte gå till skolan

X har mycket frånvaro. Han vill inte längre gå till skolan och kommer ofta för sent på morgnarna. Skolan har anmält familjen till socialtjänsten på grund av det. Men läraren rapporterar ibland också frånvaro fast han är i skolan. X säger att det är när han inte jobbar på lektionen, något han också berättade vid ett möte hos socialtjänsten i januari.

Idrottslektionerna är han sällan med på eftersom han inte klarar kraven. Enligt anmälan har idrottsläraren sagt att X behöver en resurs under idrottslektionerna och även hjälp med att duscha, vilket han aldrig fått.

Han får inte hjälp med av- och påklädning i samband med raster och går därför ofta och fryser vintertid. Han hinner inte heller äta sig mätt i matsalen eftersom han både har svårt med motoriken och att svälja och inte får hjälp.

Skolinspektionen vill veta nu veta hur de olika bedömningarna av X:s behov av stöd gjorts.

Hans mamma berättar att hon flera gånger föreslagit att barnhabiliteringen ska få komma och informera på skolan om vad funktionshindret innebär.

– Men det verkar inte finnas något intresse, säger hon.

Hon tror att både personalen och de andra barnen behöver få veta mer om varför X till exempel inte kan klättra i träd på rasten och varför han behöver hjälp med en del saker som andra barn i hans ålder klarar själva.

– Nu retar de honom för att han inte kan göra vissa saker, säger hon.

Hot om sexuella övergrepp

Hon är förtvivlad över sonens skolsituation. Han har många gånger blivit slagen och sparkad av andra elever. Flera gånger har andra elever spottat på honom. Han har blivit hotad med sexuella övergrepp. Han har två gånger blivit intvingad på toaletten. Ett barn slog honom med knytnävarna så att han fick blåmärken och sa sedan att han skulle döda honom. En annan dag sa en elev att han skulle skjuta honom. En gång gick en elev mot honom gång på gång med knutna nävar och sa ”fegis, du är så rädd”. En elev tryckte in X i ett stängsel och slog honom med knuten näve.

En dag i början på mars i år puttade tre elever omkull honom i korridoren. Sedan tog en av dem ett trasigt paraply och petade honom i ansiktet med.

X berättade för sin mamma som nästa morgon tog paraplyet och frågade en av eleverna om det var det paraplyet de hade använt mot X.

– Han svarade att det var så, berättar mamman som sedan lämnade paraplyet till en i personalen och berättade vad som hänt.

På fredagen, nästan två månader senare, informerar skolan att barnen inte får ta med paraplyer till skolan, bland annat för att de används i bråk.

– Konstigt att det kommer nu, säger mamman.

Lägger skulden på offren

X och hans tidigare skolkamrat, som vi kan kalla Y, träffas fortfarande ibland på fritiden.

– Jag tycker verkligen att X också skulle byta skola. Det är mycket bättre. Jag trivs, lärarna säger till om någon bråkar och de tror på vad jag berättar, säger Y.

Han minns hur han på Linnéskolan blev slagen, sparkad och hotad, men inte fick hjälp av skolpersonalen. Till slut började han försvara sig själv.

– Jag slog tillbaka och då sa de att det var mitt fel, berättar han.

De båda pojkarna mår inte bra av det våld och hot de utsatts för. Foto: Berit Önell

Pojkarna säger att det är flera som bråkar på skolan, men särskilt en elev.

En gång när han skulle slå X hoppade Y fram och tog emot smällen.

– Han trampade på Y:s hals, berättar X.

Kort tid därefter fick Y ett karateslag på halsen av en annan elev.

Order att inte uttala sig negativt

Mammorna berättar att de efter de händelserna kallades till ett möte på skolan där de blev tillsagda att inte prata med andra barn eller deras föräldrar om händelser på skolan och inte heller säga negativa saker om skolan. De fick också dessa restriktioner skriftligen.

– Vid ett senare möte fick vi höra att allt var X:s fel. Han hade provocerat, berättar hans mamma.

Y:s mamma anser att hon varit tvungen att vid några tillfällen fråga andra elever hur händelser gått till eftersom skolpersonalen inte ville säga något om vad som hänt Y.

– Personalen sa att han inte fick försvara sig när han blev slagen, men nödvärnsrätt gäller ju i svensk lag. Jag fick också kritik för att jag sagt att han skulle undvika en pojke som bråkade, berättar hon.

Mamman anmäld till socialtjänsten

Skolan anmälde henne också till socialtjänsten för att hon ”låser sig fast i konflikter”. Anmälan lades ner utan att utredning inleddes.

Y:s mamma menar att skolan tonar ner och mörklägger allvarliga händelser, både på skolan och i dess fritidsverksamhet.

– För min sons säkerhet tvingades jag hålla honom hemma från fritids hela förra sommaren och fick därför avbryta mina studier. Men våldet bara fortsatte under hösten. Skolan har inte koll på de här eleverna, säger hon.

Hon sökte annan skola redan inför höstterminen, men fick inte plats förrän efter jul.

Trampade ihjäl fågelunge

I november gick hon till polisen. Hon anmälde rektorn för tjänstefel, för att hon inte brytt sig om anmälningar om övergrepp utan istället ”normaliserar våldet”.

Hon polisanmälde också att skolan ignorerat att en något äldre pojke på fritids trampat ihjäl en fågelunge så att ögonen trycktes ut ur huvudet inför Y och två av hans kamrater. Det hände under våren 2017 och gav Y mardrömmar under lång tid.

– Barnen fick själva begrava fågelungen, utan hjälp av någon vuxen, berättar Y:s mamma.

Y kom hem helt förkrossad.

– Jag ringde upp personalen och fick höra ”tycka vad man vill, det var bara ett embryo”. Men personalen hade inte sett vad som hände, berättar mamman.

Inte förrän hon cyklat till platsen, grävt upp fågelungen och fotograferat den, trodde personalen på Y.

En annan förälder anmälde också händelsen till rektorn.

Nya skolan hjälper med psykolog

Y:s mamma är orolig för honom, trots att han nu bytt skola, eftersom hon ser att han fortfarande är påverkad av det som hände.

– Jag kan inte lämna honom ensam om jag ska gå till tvättstugan. Han är rädd att någon ska döda mig, en pojke sa ju att hela familjen ska dö. Vår nya skola ska hjälpa oss så att han får komma till en psykolog, berättar hon.

Hon håller också på att skriva en anmälan om vad sonen utsatts för till Skolinspektionen.

Mamman till Y har också vid flera tillfällen förgäves försökt få ut de händelserapporter om kränkningar som rör sonen och som skolan ska redovisa till politikerna i barn- och utbildningsnämnden. Frilagt har gått igenom den redovisning som lämnats till nämnden sedan höstterminen 2016 och inte kunnat hitta någon av de händelser som berör X, men en händelse som berör Y.

Mamman till X upplever att Skolinspektionen nu tagit hennes anmälan på allvar och hoppas att utredningen ska leda till förändring. Hennes uppgifter om att X ibland säger att han inte vill leva har lett till att Skolinspektionen gjort en orosanmälan till socialtjänsten. Skolinspektionen har också gjort en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen på grund av uppgifterna om sexuella trakasserier.

Skolan borde ha utrett
det som finns i anmälan

– Jag har inte mycket uppfattning om detta nu eftersom vi håller på med svaret till Skolinspektionen. Skolan ska redogöra för all dokumentation, säger biträdande förvaltningschef Rolf Bengtsson.

Varför har de här händelserna inte kommit med i förteckningarna över anmälda händelser som redovisats för politikerna?

– Jag vet inte om det beror på att skolan inte anmält på det sätt de ska göra. Men ordningen är sådan att om personal får kännedom om att en elev känner sig kränkt ska det anmälas till rektor som ska anmäla till huvudmannen, alltså till förvaltningen, säger Rolf Bengtsson.

Han känner dock till en del av händelserna kring X eftersom mamman mejlade honom i mars 2017. Han svarade då att han tagit kontakt med Linnéskolans rektor som meddelat att hon inte fått informationen tidigare och lovat att ta kontakt, vilket hon aldrig gjorde. Rolf Bengtsson uppmanade också mamman att höra av sig igen om problemen kvarstår, men följde inte själv upp ärendet.

– Det är på skolan det finns kunskap om vad som hänt, säger han.

Men förvaltningen är ju huvudman, hade det inte varit lämpligt att följa upp just eftersom mamman inte fått gehör på skolan?

– Arbetsgången är att skolan ska utreda vad som hänt. Men vi får klara ut detta i samband med anmälan och se vad skolan gjort sedan mamman hörde av sig hit. Som det är beskrivet i anmälan ska det utredas, det är ingen tvekan om det, säger han.

Inte frånvaro för närvarande elever

Rolf Bengtsson vill inte gå in på detaljer i anmälan, men säger att det inte är tillåtet att sätta upp frånvaro på en elev som är närvarande.

– Nej, så får man inte göra.

Han förklarar att skolor i väldigt många fall brister i att utreda kränkningar och även att anmäla till huvudmannen.

– Vi har tidigare fått kritik för det, säger han.

Men det är väl inte vanligt att barn utsätts för så allvarliga kränkningar?

– Nej, det hoppas jag inte, säger han.

Långtgående skyldigheter

Svenska skolor har långtgående skyldigheter, både när det gäller att motverka kränkningar och att ge stöd till elever med särskilda behov. De regleras i diskrimineringslagen och skollagen.

Enligt Skolverket är det viktigt att skolornas lagstadgade handlingsplaner mot kränkande behandling är kända hos personal, elever och föräldrar. Kommunens hemsida säger att de ska finnas tillgängliga på varje skolas webbplats. Linnéskolans finns inte där och inte heller på förvaltningskontoret. Frilagt får dock till slut ta del av den sedan förvaltningen bett Linnéskolan ta fram den.

Svaren på Skolinspektionens frågor skulle lämnas senast den 4 maj, men kommunen har fått förlängd tid till den 16 maj på grund av att Linnéskolans rektor Carola Krantz är på semester.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com