Ett stort antal gamla alar har i vår avverkats i den unika alsumpskogen i Finja. Alsumpskogen är en av Skånes största och kommunen har kostat på både informationsskylt och en spång av hög kvalitet. Men många markägare är inblandade och alla är inte lika roade av att bevara naturen.

– Tråkigt, säger kommunekologen Lars-Erik Williams som arbetade med att bygga upp slingan för cirka tio år sedan.

Just här finns ingen spång, men avtalen med markägarna ger inte heller något skydd för naturen. Istället står det att kommunen åtar sig att plocka bort spången om markägaren vill det, till exempel för avverkning.

– Olyckligt, säger Thomas Johnsson i Göingebygdens biologiska förening om avverkningen.

En promenad på den så kallade alslingan är en spännande och lite exotisk upplevelse. Tidvis står vattnet högt och spången, byggd av ek som bränts enligt en gammal metod, tar vandraren ut i ett träsk som annars inte hade varit möjligt att nå.

Det är gott om fåglar, bland annat flera arter av hackspett. Mindre hackspett som annars inte är så vanlig ses ofta här. Den lustiga lilla gärdsmygen flyger gärna in under spången. Så här års sjunger mängder av sångare också intensivt.

Nu störs upplevelsen av att avverkning skett på en av de många privatägda fastigheterna, dessutom nära en liten bäck. Längs en sträcka på närmare 200 meter är det bara stubbar kvar av alla stora träd i riktning mot Finjasjön.

Markägaren ville inte gå med på något avtal med kommunen. Därför går inte heller någon spång över hans mark.

– Det är lite speciellt där. Vi hade från början tänkt dra spången närmare sjön på den fastigheten. Ett tag riskerade detta att fälla hela projektet, berättar Lars-Erik Williams.

Lösningen blev att dra spången längre från sjön och därmed undvika den aktuella fastigheten.

– Där det har avverkats och de tar bort timret sänks naturvärdena betydligt, säger Lars-Erik Williams.

När gamla träd dör naturligt ökar tvärtom naturvärdena genom att veden ligger kvar och blir ”skafferi” åt insekter och hackspettar. Men för några år sedan fanns också en oro för att alltför många träd dog naturligt.

– Det var efter att det hade varit väldigt högt vattenstånd sommartid. Även nu har många träd dött, men de kan stå döda i tio år innan de trillar. Nu är jag inte så orolig, jag har sett att det kommer nya alar, säger Lars-Erik Williams.

Enligt Williams har hittills ingen markägare bett kommunen att ta bort spången.

– Det är ju väldigt blött, så området är inte så lämpligt för skogsbruk, konstaterar han.

En markägare slutavverkade dock ett större område strax innan spången var klar, vilket upprörde Göingebygdens biologiska förening. I samma veva fick Lars-Erik Williams sin tjänst neddragen till halvtid, ett beslut som ändrades efter uppmärksamheten kring alsumpskogen.

Lars-Erik Williams säger nu att han skulle önska att alsumpskogen skyddades på något sätt. Den är inte föreslagen som klass ett-natur i förslaget till fördjupad översiktsplan. Enligt Williams är det i framtiden bara sådana områden som kan värnas.

– Det går att klassa upp den till exempel när vi uppdaterar naturvårdsplanen. Det är en sak som vi behöver beakta där, det ska vi göra, säger han.

Han har tidigare haft kontakt med Skogsstyrelsen för att diskutera eventuella nyckelbiotoper i alsumpskogen.

– De har tidigare inte ansett att det var aktuellt. Alsumpskogen är visserligen väldigt stor, men den är inte så jättegammal. De äldsta träden är fortfarande första generationen sedan sjösänkningen (på 1800-talet), men ju längre tiden går desto mer värdefulla blir de, säger han.

Lars-Erik Williams tycker i vilket fall att det finns fog för att skydda alsumpskogen.

– Hur det ska göras har jag inte klart för mig. Det är inte bara unik natur, spången har också höjt rekreationsvärdena, säger han.

Slingan är uppskattad av många. Kommunen har satt upp besöksräknare som ser ut som fågelholkar. Enligt dem vandrar cirka 50 personer per dygn på spången under högsäsong.

Thomas Johnsson hoppas också att alsumpskogen kan få något slags skydd.

– Det vore det bästa, så att den får vara kvar. Men det kan bli en rätt stor process med så många markägare. Alla är inte så naturvänliga, men man kan undra varför de avverkar. Är det för att skapa utsikt? Eller finns det pengar att tjäna?

Ola Arvidsson på Skogsstyrelsen berättar att alsumpskogen vid Finja är inventerad av myndigheten, men inte klassad.

– Det finns en flygbild här från 1995, så det är väldigt länge sedan, säger han.

Han konstaterar att alsumpskogen är stor och sammanhängande och att det gör den värdefull, men i övrigt är naturvärdena alltså inte bedömda.

– Markägarna har ett stort ansvar. Om det är fuktigt ska man vara varsam och en kantzon ska alltid sparas mot vattendrag, förklarar han.

Någon anmälan före avverkning behövs inte om det berörda området är mindre än ett halvt hektar, vilket det är i det aktuella fallet.

Berit Önell