”Mycket allvarligt” läge för Finjasjön 2017

Algblomningen i Björkviken var kraftig under en stor del av sommaren. En dag i juli låg död fisk längs hela strandkanten.

Finjasjöns hälsotillstånd 2017 beskrivs som mycket allvarligt med kraftiga algblomningar, en ny algart, slemmiga bakterier som bildar halvmetertjocka beläggningar på fiskenäten över en natt och misstankar om att Magle våtmark läcker fosfatfosfor.

Enligt Limnologisk årsrapport för Finjasjön 2017 backade restaureringsarbetet i Finjasjön sex-sju år tillbaka i tiden under 2017.

– Orsaken till detta bör Hässleholms kommun med alla medel försöka komma till rätta med, skriver Heléne Annadotter, Johan Forssblad och Martin Larsson på Regito som sammanställt rapporten på uppdrag av kommunens tekniska förvaltning.

Men det är nu oklart om de gula fluffiga bakterierna som massutvecklats i sjön verkligen är smutsvattensvamp.

De fluffiga organismerna i Finjasjön som bestämdes till smutsvattensvamp i februari 2017. Foto: Berit Önell

Många märkliga fenomen observerades i Finjasjön under året. Tonen i rapporten är inte så optimistisk som den brukat vara, trots oroande tecken de senaste åren. Men fortfarande betonas inledningsvis att reduktionsfisket minskat fosforhalterna från sjön ut till Almaån med 80 procent sedan 1992. Bara 33,6 ton fisk togs dock upp 2017, jämfört med 55,0 året dessförinnan. En av anledningarna till det var den slemmiga påväxten på näten som gjorde fisket mindre effektivt.

Många av de undersökta parametrarna för 2017 visar en negativ utveckling. Sommarmedelvärdet för siktdjupet var endast 1,28 meter. Den regniga hösten ledde till översvämningar som förde med sig näringsämnen från åkrarna ut i sjön.

Gulfärgade stråk i sjön rapporterades både 2015 och 2016. I februari 2017 upptäcktes massförekomst av den gulfärgade bakterien som Heléne Annadotter bestämde till så kallad smutsvattensvamp, Sphaerotilus natans. Den förekom kring Maglekärrsbäckens utlopp i sjön och upp mot Sötekärrsbäcken och Sjörröd.

I samband med att rapporten skrevs i april i år kom synpunkter från en annan limnologisk expert som menade att det kunde röra sig om en närbesläktad bakterie. I rapporten kallas smutsvattensvampen därför istället för ”gula flockar” eller trådformade bakterier tillhörande gruppen Sphaerotilus–Leptothrix.

Fiskenäten blir igensatta av slemmiga bakterier och alger. Foto: Mats Bengtsson

Bakterier av det här slaget massutvecklades i sjön under så gott som hela året. Problemen med fiskenäten orsakdes både av gult och orange slem och grönsvarta klumpar. Höstens första fångst bestod av en svart sörja som uppskattades väga fyra-fem ton.

Under sommaren täcktes Almaåns botten av slemmig påväxt som oroade, särskilt eftersom den mycket sällsynta tjockskaliga målarmusslan lever i ån. Även vattenväxter täcktes av slem, något som kan ha kvävt dem.

Sommarens värsta algblomning orsakades av en ovanlig blågrön giftalg som inte tidigare upptäckts i Finjasjön, Aphanizomenon yezoense.

I sökandet efter orsakerna till problemen nämner rapporten höga ammoniumkvävehalter från reningsverket och Magle våtmark ut i Maglekärrsbäcken.

– Reningsverket verkar klara alla ställda gränsvärden men kanske sjön inte tål belastningen ändå, skriver Regito.

Hässleholms vatten verkar inte ha haft intresse av att medverka till att utreda orsakerna till sjöns försämrade status.

– Hässleholms Vatten AB svarar i ett mejl att de inte känner till några anledningar till sjöns drastiska försämring och förändring under 2017, skriver Regito.

Höga ammoniumkvävehalter från reningsverket och Magle våtmark har uppmätts, men Hässleholms vatten slår ifrån sig. Foto: Berit Önell

Men fler bräddningar än vanligt har dokumenterats i både reningsverket i Hässleholm och pumpstationen i Tyringe. Vid nio tillfällen kom orenat avloppsvatten ut i Svartevadsbäcken i Tyringe och vidare till Finjasjön via Mjölkalångaån. I reningsverket ska fyra bräddningar ha skett.

En annan anmärkningsvärd faktor är att fosfatfosforhalten flerdubblades i juni och var som högst i Maglekärrsbäcken under perioden juli – september.

– Vad är orsaken till att fosfatfosfor ökar i utflödet från Magle våtmark under den vegetativa säsongen när upptaget av näringsämnen borde vara som störst? Läcker de grunda dammarna i våtmarken fosfat, undrar Regito.

Fosfatfosfor ökade också i sjön, sommarmedelvärdet till det högsta på sju år, och bör där bero på ökat läckage från sediment på bottnarna. Ett varningstecken, enligt Regito. Under somrar när badvattenkvaliteten varit bra har dessa halter varit låga.

En utökad undersökning av Tormestorpsån gjordes under året på grund av förhöjda halter av fosfatfosfor där. Ån påverkas troligen både av lakvatten från en gammal soptipp och av reningsverken i Sösdala och Tjörnarp. Tonvis med mörtar samlades i slutet på december i ett dike med förbindelse till ån, nära Hovdala.

Berit Önell

Finjasjöns hälsotillstånd är mycket allvarligt enligt årsrapporten för 2017.
HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com