530 miljoner i direkt förlust om fibernätet säljs ut – Men förhandlingar pågår redan

Det skulle innebära en stor ekonomisk förlust att sälja ut Hässleholms kommuns fibernät. Men den borgerliga alliansen har redan inlett förhandlingar med en möjlig köpare. Bilden är från kommunens fibergrävning i Hörja 2017. Foto: Berit Önell

En försäljning av kommunens fibernät skulle på 20 års sikt innebära en direkt förlust på 530 miljoner kronor. Det skriver konsulten som kommunstyrelsen anlitat för att utreda konsekvenserna av en försäljning. Det var kommunfullmäktige som beslöt om uppdraget i samband med budgeten i november 2017 och det skulle redovisas i juni i år.

Men den borgerliga alliansen vill ha förlängd tid tills i november – eftersom förhandlingar inletts med en privat aktör.

– Vi måste veta om det finns någon som vill köpa och till vilket pris, säger kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M).

De rödgröna sa nej till förlängd tid och är kritiska till att externa företag involverats före beslut.

Kommunens fibernät värderas till hela två miljarder kronor om 20 år. Foto: Urban Önell

Konsulten Per Bengtssons utredning, daterad den 9 april i år, talar tydligt emot en försäljning, inte bara av ekonomiska skäl.

I den direkta förlusten ingår utebliven vinst på 200 miljoner kronor enligt grundkalkylen. Men det finns enligt konsulten skäl att lägga till 60 miljoner för Hässlehems 1 945 lägenheter, 110 miljoner kronor för ”mobilmaster, ”internet of things”- kommunikation och offensiv företagssatsning”, 50 miljoner i ökad kostnad för kommunala uppkopplingar och 110 miljoner i framtida kostnad för att nå målet fiber till alla kommuninvånare. Varken vinst eller förlust av själva försäljningen har räknats in.

Av utredningens specificerade kostnader framgår att uppkoppling av invånare som en privat aktör troligen lämnar kvar skulle kunna kosta betydligt mer, upp till 252 miljoner kronor om det gäller tio procent av kommuninvånarna. Den beräkningen är gjord med hjälp av uppgifter från Perstorps kommun.

Värdet av nätet idag är osäkert, utredningen ger siffror mellan 92 och 233 miljoner.

Konsulten gör också en beräkning av värdet av att ha fibernätet kvar år 2037, om cirka 20 år – hela två miljarder kronor. Då beräknas nätet ge ett positivt kassaflöde som överstiger 40 miljoner kronor per år och ett positivt resultat på över 30 miljoner kronor.

Enligt Per Bengtsson har fibernätet också ett mervärde: samhällsekonomiska fördelar av att styra bredbandsutbyggnaden. På 20 års sikt kan det ge en besparing i hemtjänsten på 430 miljoner kronor och ökade skatteintäkter på 1,16 miljarder, totalt 1,59 miljarder.

– Ägande av nätet är en viktig ekonomisk fråga för att skapa överskott till omsorg, skola och annan kommunal skattefinansierad verksamhet på lång sikt, skriver Per Bengtsson.

Han konstaterar att det vid en försäljning inte går att skilja av de kommunala verksamheternas fibernät från det övriga.

Nedmonteringen av Telias kopparnät är också ett argument för att kommunen ska ha kontroll över fibernätet som kan vara den enda möjliga ersättningen i områden med dålig mobiltäckning.

Flera rapporter refereras i utredningen, bland andra den EU-finansierade ”Förstudie om fortsatt bredbandsutbyggnad i centrala och östra Skåne” (2017), ”Utredning av fiberutbyggnad Östersund” (2015) och Acreo Swedish ICT AB:s ”Kommunerna – nyckelspelare i utbyggnaden av fibernät” (juni 2016).

Den senare nämner att Sveriges kommuner och landsting, SKL, har rekommenderat sina medlemmar att inte sälja stadsnäten.

– Ett eget ägande gör det lättare att skapa konkurrens och undvika privata monopol, skriver utredaren.

Per Bengtsson citerar också nyhetsbrevet Telekom-nyheterna som under de första månaderna i år gjorde flera avslöjanden om det stora fiberföretaget IP Onlys dåliga ekonomi med uppsägningar, stopp för nästan all fiberutrullning i Sverige, chockhöjda priser, en stor nyemission och därefter vd:n Henrik Ringmars avgång.

Oppositionsrådet Lena Wallentheim (S).

Enligt utredningen är de möjliga köparna av kommunens fibernät få: Telia, IP Only, Telenor och Comhem samt eventuellt lokala och regionala stadsnät om den nuvarande lokaliseringsprincipen luckras upp.

De rödgröna partierna har majoritet i kommunstyrelsen som därför inte gick med på att förlänga tiden för alliansens diskussion med en av dessa möjliga köpare.

Oppositionsrådet Lena Wallentheim tycker inte att det finns någon anledning att vänta med att ta upp ärendet i fullmäktige.

– Vi fick redan i april en presentation av rapporten som är ganska grundlig. Utredaren har använt mycket annan expertis. Det är kanske så att alliansen inte vill ha upp frågan före valet, säger hon.

Lars Johnsson, som tog initiativ till förhandlingarna, ser det som nödvändigt att ta reda på om en möjlig köpare anser att Hässleholms fibernät är intressant.

– Annars finns inte tillräckligt underlag för att gå fram till kommunfullmäktige. Det här är rätt omfattande. Vi måste visa vilket nät vi har idag och vilka villkor som ställts upp. Man måste sätta sig och studera det i detalj. Om det inte finns intresse eller om det skulle vara till ett pris som inte är förmånligt faller förslaget kanske, säger han.

Kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M). Foto: Lotta Persson

Lena Wallentheim anser att den informationen kan vänta tills fullmäktige eventuellt fattat beslut om att gå vidare med en försäljning.

– Jag är skarpt kritisk till att man går ut och pratar med någon innan belsut är taget. Jag tycker att alliansen springer lite i förväg, säger hon.

Kan det inte bli missvisande om ni bara frågar ett företag?

– Vi tror att vi får en tillräcklig indikation på om det finns intresse, säger Lars Johnsson.

Han försäkrar att det inte innebär några löften eller förpliktelser.

– Om vi sedan ska sälja kan vi ta in anbud, säger han.

Enligt beslutet i kommunfullmäktige skulle kommunstyrelsen återkomma med förslag och konsekvensbeskrivning.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com