Godtycke när vissa får bygga uterum och andra inte

Två fastighetsägare vid Finjasjöns östra strand får inga besked om bygglov för att bygga uterum. Byggnadsnämnden beslöt i veckan att de får vänta på beslut om ändringar i detaljplanen med krav på högre golvnivå på grund av översvämningsrisk – trots att kravet inte föreslås gälla för uterum och att en annan fastighetsägare i området nyligen fått bygga uterum.

Byggnadsnämnden hävdar att tillbyggnaderna på de två villorna ger intryck av att vara bostadsutrymme snarare än uterum.

Nämndens ordförande Kenny Hansson kan dock inte precisera vad den bedömningen grundas på.

– Uterum är inte definierade i lagen, så det blir godtyckligt, medger han.

Fastighetsägaren vid Hovdalavägen vill bygga ut sitt uterum samt bygga till ytterligare ett, men byggnadsnämnden vill inte fatta beslut. Politikerna misstänker att det istället gäller en utökning av bostadsytan och då ska nya bestämmelser snart kräva cirka 80 centimeter högre golvhöjd på grund av översvämningsrisk. Reglerna ska inte gälla uterum. Foto: Berit Önell

En fastighetsägare i samma område fick i maj 2017 bygglov för tillbyggnad av en villa i form av ett uterum med golvhöjd cirka 90 centimeter lägre än den föreslagna nya höjden. I beslutet nämns inte att nya bestämmelser är på väg. Fastigheten ligger dessutom mindre än 300 meter från reningsverket, inom det område som skulle bli skyddsområde för reningsverket, men föreslås undantas.

De båda fastighetsägarna som tvingas vänta på besked har tidigare fått samma svar när de ansökt om bygglov för tillbyggnader av både bostadsutrymmen och uterum.

Båda fastigheterna ligger långt från vattnet och har adress Hovdalavägen.

– Jag försökte först ändra i ritningarna och bygga i översvämningssäkert material. Men det gick ändå inte att få ett beslut, berättar en av fastighetsägarna, vars hus klarade sig utan skador vid den stora översvämningen 2002.

Att höja tillbyggnaderna till cirka 85 centimeter över nuvarande golvhöjd, vilket krävdes, skulle medföra för stora komplikationer.

Den första ansökan lämnades in i mars 2017. Det första beslutet om att det inte blir något beslut kom i augusti 2017.

När fastighetsägaren frågade hur ett annat hus kunde få bygglov i samma område och skickade med bilder på vad som ser ut som en tillbyggnad blev svaret att det gällde ett uterum som uppförs murat för att det ligger på lägre höjd.

– Eftersom uterum inte är ett permanent bostadsutrymme kunde deras ärende avgöras innan detaljplanen var antagen, förklarade handläggaren på stadsbyggnadskontoret via mejl.

Fastighetsägaren har nu tänkt om och vill istället enbart bygga till sitt befintliga uterum så att det blir större plus bygga ett nytt.

Ritningarna har fått göras om flera gånger på grund av synpunkter från handläggaren.

– När jag har ändrat en sak har det kommit ett nytt krav, berättar fastighetsägaren trött.

Så här ser fasaden mot nordost ut.

Handläggaren har ifrågasatt om det finns dörr mellan det befintliga uterummet och bostaden, vilket det finns och har funnits hela tiden, något som också syns på ritningarna. Efter att han bett om ursäkt för sin ”miss” kom frågan om köket har fönster på andra sidan så att ljusinsläppet i köket blir tillräckligt när uterummet utökas.

– Vi hade glömt köksfönstren på ritningen och det förklarade jag, ändå kommer det med i tjänsteskrivelsen till byggnadsnämnden, berättar fastighetsägaren.

Kommunen har också krävt att minst 50 procent av väggytorna ska vara glasade, vilket fastighetsägaren anpassat sig till. Det uterum som fick byggas nära reningsverket ser dock inte ut att ha 50 procent glasväggar.

Nu tycks byggnadsnämnden misstänka att uterummen ska användas som bostadsyta och vill hålla fast vid bygghöjden av den anledningen. Frågor har ställts om varför väggar och tak ska isoleras när ett uterum inte ska värmas upp till mer än tio grader.

Fastighetsägaren konstaterar att uterum kan se ut på många olika sätt och att isolering bidrar till att hålla ner temperaturen på sommaren och minska energikostnaderna på vintern.

– Att spekulera och bedömma bygglovshandlingar utifrån ”vad dom tror och tycker” är inte acceptabelt i en bygglovsprocess. Den ska handläggas sakligt och enligt plan- och bygglagen, skrev fastighetsägaren i ett yttrande inför byggnadsnämndens sammanträde och hänvisade till Boverkets hemsida.

Boverket skriver bland annat under rubriken Motivering av beslut: ”Ett grundläggande krav på motiveringen är att den ska innehålla de rättsregler som ligger till grund för beslut. Detta har betydelse inte minst för att en part ska kunna se att nämnden inte ägnat sig åt allmänt tyckande”.

Fastighetsägarens krav på likabehandling enligt kommunallagen hjälpte inte heller.

Byggnadsnämndens ordförande Kenny Hansson M) medger att godtycke råder eftersom uterum inte definierats i lagen.

Frilagt frågade byggnadsnämndens ordförande Kenny Hansson om inte alla invånare ska behandlas lika.

– Det kan jag inte svara på, sa han och hänvisade till stadsbyggnadskontorets byggchef Robert Samuelsson.

Frilagt har utan framgång sökt Robert Samuelsson.

Björn Widmark (FV), ersättare i byggnadsnämnden, anser att alla ska behandlas lika och att uterummet skulle ha fått bygglov. Han lämnade en protokollsanteckning till byggnadsnämnden.

– Hässleholm har tyvärr ingen konsekvent linje och bedömning av vad som ska räknas som uterum. Folkets väl efterlyser nu att byggnadsnämnden fastställer en definition av vad som ska räknas som uterum. Definitionen anser vi ska vara att fasadytorna utgörs av 50 procent glas (eller mer). Då skulle alla ärenden rörande uterum behandlas lika, skriver han.

Förslaget till ändring i tilläggsbestämmelser till detaljplanen innebär bland annat att höjden på färdigt golv ska vara minst 46,59 meter över havet, även för om- och tillbyggnader för bostadsändamål. Detta gäller sedan 2003 för nybyggnation. Komplementbyggnader som garage och uterum kan placeras lägre om godtagbara åtgärder mot översvämning vidtas.

Syftet är både att skydda husen mot översvämningsskador och att kommunen inte ska bli skadeståndsskyldig.

Arbetet med detaljplaneändringarna startade redan 2011. I november 2011 beviljades ett bygglov för en tillbyggnad på något lägre nivå med påpekande i beslutet om att byggnationen skulle ske på egen risk. Sedan dess har ytterligare ett par bygglov med fel golvhöjd beviljats, bland annat våren 2016 för en omfattande om- och tillbyggnad av ett strandnära fritidshus – 1,5 meter för lågt. Där skrevs ingen varning in.

Först i september 2016 fattade byggnadsnämnden beslut om att inleda en samrådsprocess om detaljplaneändringen som fortfarande inte är klar. Fastighetsägaren har lämnat in synpunkter och motsatt sig förslaget.

Byggnadsnämnden får enligt plan- och bygglagen skjuta upp beslut om bygglov tills ny detaljplan vunit laga kraft, dock högst två år efter ansökan.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com