Kommunalråden Lars Johnsson (M) och Robin Gustavsson (KD) har reagerat på nyheten om Försvarshögskolans forskningsrapport som visar hur extrem salafistisk islam sprider sig i Sverige, bland annat i Hässleholm.

– Jag ser jätteallvarligt på det här, säger Lars Johnsson.

Han vill att kommunen så fort som möjligt ska ha ett möte med polisen och kanske bjuda in terrorismforskaren Magnus Ranstorp för att få hjälp att hantera problematiken.

Robin Gustavsson, som även är ordförande i socialnämnden, delar hans uppfattning men medger att kommunen fortfarande inte har någon lägesbild av våldsbejakande extremism, vilket Ranstorp uppmanade till för drygt ett år sedan, i samband med Frilagts granskning av radikal islamism. Inte heller har kommunen följt upp de personer som rest för att ansluta sig till terrorgrupper utomlands.

Hässleholm är en av de orter som relativt utförligt beskrivs i forskningsrapporten ”Mellan salafism och salafistisk jihadism – påverkan mot och utmaningar för det svenska samhället” som presenterades på torsdagen. Här berättas bland annat om slutna Hässleholmsmiljöer med övervakning av kvinnor och egna rättsprocesser, hot och hat mot shiamuslimer och kopplingar till våldsbejakande islamister.

– Jag blir jättebekymrad om det finns parallella samhällen och rättsskipning, det får bara inte förekomma. Det måste bli ännu tydligare från samhället att sådant inte accepteras, säger Lars Johnsson (M).

Han reagerar också starkt på uppgifterna om att flickor och kvinnor övervakas för att inte ”synda och närma sig det svenska samhället”.

– Om flickor lever under sådana förhållanden i Hässleholm är jag inte främmande för att de skulle kunna omhändertas. Om det kommer fram tycker jag att kommunen ska pröva lagstiftningen, det blir också ett sätt att markera att samhället inte accepterar detta, säger han.

Han hoppas att både skola och socialtjänst agerar och slår larm.

Nu ska han omedelbart ta del av hela rapporten.

– Sedan får vi sätta oss och reda ut hur det är och vad vi kan göra åt det, säger han.

Han tvivlar inte på att uppgifterna om Hässleholm stämmer.

– Det är naivt att tro att Hässleholm skulle vara immunt mot det här. Vi får väl göra en omvärldsanalys och också titta på hur andra kommuner gjort och även andra länder, säger han.

Han tycker att frågan måste diskuteras öppet.

– Ju fler som vet desto större är chansen att människor berättar, säger han.

Robin Gustavsson berättar att socialnämnden haft ärenden som gällt skydd för kvinnor i islamistiska miljöer i Hässleholm, men kan med hänsyn till sekretessen inte gå in på detaljer.

Han konstaterar att extremismen, enligt rapporten, är ett ökande problem i landet och menar att den förvärrats även i Hässleholm.

– För ett år sedan hade vi inga kända ärenden. Nu har vi uppmärksammat att en del kvinnor inte har den frihet de har rätt att ha, säger han.

Han avvisar inte tanken på att flickor som växer upp i extremistiska miljöer skulle kunna tvångsomhändertas.

– Där får man titta på alla bestämmelser om barnets rätt till en trygg och säker uppväxt. Det skulle mycket väl kunna förekomma att vi måste ingripa, säger han.

Kommunen har inte agerat med anledning av att flera personer från Hässleholm stoppats när de varit på väg att resa till terrorgrupper i Syrien och Irak.

– Inte som jag känner till. Men det kan bli kommunens skyldighet att vidta åtgärder, säger Robin Gustavsson som dock tror att kvinnor och barn är mest utsatta i de här miljöerna.

Han hänvisar till kommunens handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Men den talar i stort sett enbart om att personal ska utbildas och misstänkta brott anmälas till polisen.

Robin Gustavsson säger att kommunen måste ha uppmärksamhet på problemen i de salafistiska miljöerna och hoppas också på nationellt stöd.

– Vi har nog att räkna med att det här kommer att öka. Vi måste ta till oss all kunskap och forskning som finns. Det är inte acceptabelt i vår kommun att radikalism sprider sig och får fäste, därför ska vi uppmärksamma detta i olika sammanhang, säger han.

Men han avfärdade, liksom övriga ledande kommunpolitiker, Frilagts avslöjande i maj 2017 att den radikala islamismen fått fäste i Hässleholm redan i samband med att den extremistiske imamen Abu al-Hareth 2009 dömdes till sex års fängelse för mordförsök på en shiamuslimsk man som han körde på i centrala Hässleholm. Shiamuslimer berättade för Frilagt att många flyttat från Hässleholm efter dådet och att det också var startskottet för de senaste årens eskalerande våld och hat mot shiamuslimer i Sverige.

Före mordförsöket hade dåvarande Islamiska föreningen i Hässleholm splittrats på grund av imamens inriktning. En grupp lämnade föreningen i protest och bildade sedan Islamiska kulturcentret med en mer öppen profil. Det var Islamiska kulturcentrets moské på Finjagatan som nyligen totalförstördes i en mordbrand som utreds som hatbrott.

Den grupp som höll fast vid Abu al-Hareth startade senare Ljusets moské på Snickaregatan, med en salafistisk profil. Frilagts granskning visade att det förekom hot och hat mot shiamuslimer på både moskéns och dess styrelsemedlemmars Facebooksidor. Efter avtjänat fängelsestraff fick imamen återkomma som föreläsare. Moskén har också koppling till Moyed al-Zoebi som i fjol frikändes från terrorbrott i Malmö, men enligt domen är IS-sympatisör och enligt Säpo en säkerhetsrisk. Han häktades i vintras för terrorbrott i Köpenhamn.

– Vi har ingen indikation på att här finns någon våldsbejakande extremism, sa Robin Gustavsson efter Frilagts granskning.

Han var med när kommunledningen med anledning av Frilagts granskning besökte Ljusets moské tillsammans med den lokala polisen. Moskéns styrelsemedlemmar behövde då inte svara på om de tog avstånd från de extremistiska Facebookinläggen – ingen ställde frågan.

Magnus Ranstorp var kritisk till kommunens sätt att hantera de uppgifter som kom fram i granskningen.

– Politikerna måste ta del av kunskapen och markera ganska tydligt att de kommer att hålla ögonen på moskén. Det positiva med granskningen är också att det nu skapats en kontakt. Förut var de ansvariga på kommunen både blinda och döva, nu känner de sig fram lite grand och förhoppningsvis blir de tydligare med att inte tillåta våldsbejakande extremism. Det gäller att strukturera och fokusera, inte bara sätta kryss i rutan för att man har en samordnare och en handlingsplan, det blir helt verkningslöst. Men de kan såklart bli bättre, sa Magnus Ranstorp då.

Han betonade också att kommunen måste skapa förutsättningar för människor att kunna rapportera till kommunen om de ser misstänkt radikalisering.

– Det är helt nödvändigt att de har kanaler för att hantera det. Invånarna ska veta vart de ska vända sig om de vill tipsa om allt från Nordiska motståndsrörelsen till vänsterextremister till islamister, sa han.

Men kommunen har fortfarande inte någon beredskap för att invånarna ska kunna lämna tips eller ställa frågor om extremism. En av Frilagts läsare försökte på fredagen ringa kommunen med anledning av Försvarshögskolans rapport.

– Jag pratade först med växeln och sedan skickade de mig till någon på räddningstjänsten, men hon visste ingenting om detta. Hon sa att de bara har ansvar för att kontrollera lokaler och inte har ansvar över kyrkor och moskér. Jag förklarade ändå tydligt vad ärendet gällde och tjejen i växeln försvann ett tag eftersom hon säkert inte visste vart hon skulle skicka mig och fick då svaret att hon skulle skicka mig till räddningstjänsten. Ja, det är katastrof att de tar så lätt på detta, säger läsaren.

Berit Önell