Den långvariga torkan orsakar kris för traktens lantbrukare. Många djurägare är desperata eftersom både bete och höskörd torkat bort. Det finns knappt hö att köpa och priserna på det som finns rusar i höjden. Nödslakt blir då ett alternativ, men till slakterierna är det långa köer.

Nu erbjuder Hässleholms kommun, liksom flera andra kommuner, djurägare att skörda gräs på kommunal mark.

– Det är bra. Det är inte högvärdigt foder, men bättre än inget, säger Ola Carlsson, ordförande i LRF:s kommungrupp.

De ytor som kommunen erbjuder djurägarna är parkytor, ängsytor i tätorna, som kommunen i vanliga fall slår och komposterar.

– Naturligtvis vill vi hjälpa till. Det är en svår situation för djurägare i den rådande torkan, säger kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) i ett pressmeddelande.

Den som är intresserad ska vända sig till tekniska förvaltningen som fördelar områdena. Parkförvaltare Gunnar Swärdh uppmanar dock dem som skördar att se upp.

– Den som klipper gräset bör tänka på att de här ytorna i vanliga fall inte används till att skörda foder och det kan därför finnas stenar, plast, burkar och annat olämpligt i gräset, säger han.

Kommunen skriver vidare att gräset inte får säljas vidare och att klippningen ska utföras på ett professionellt sätt.

Ola Carlsson säger att den som utfodrar djuen med kommunens gräs får göra det på egen risk.

– Det är inte lätt att skilja ut skräp vid skörden. Det får den som utfodrar göra, men det är ändå ett bra tillskott nu när det råder verklig brist på allt stråfoder, säger han.

Även halm är det ont om eftersom spannmålsskörden drabbats hårt av torkan. Annars hade halm tillsammans med kraftfoder kunnat fungera som nödlösning för nötkreatur.

– När det gäller spannmålen är det för sent. Det hjälper inte om det regnar nu, säger Ola Carlsson.

Den spannmålsskörd som blir är den som mognat i förtid och måste skördas nu. Kärnorna är små och stråna är korta på grund av torkan.

Gräset kan däremot återhämta sig om det kommer regn.

– Om det inte kommer regn snart blir det verkligt illa, men om det börjar regna kan gräsmarkerna återhämta sig ganska snabbt och det kan bli en skörd på höstkanten, säger Ola Carlsson.

Han har fått rapporter om att det finns djurägare som nu vill slakta sina djur på grund av foderbristen, men vet inte riktigt omfattningen.

– Slaktköerna är långa och det var de också under våren, så det finns ett uppdämt behov sedan tidigare, säger han.

Han konstaterar att det är väldigt dålig ekonomi för dem som tvingas köpa dyrt foder till djur som borde slaktas.

– Kris är det faktiskt. Men så fort det kommer regn kan gräset återhämta sig och det lät som att det var regn på gång imorgon. Risken är väl att det bara blir någon åskskur och att det har svårt att komma igång att regna ordentligt. Men det borde komma snart, enligt all statistik är juli en av de månader då det regnar som mest, säger han.

Han har aldrig varit med om en liknande torka.

– Något år har det varit torrt, men inte så här tidigt på säsongen, det började ju redan i maj och då skadas grödan. Själv odlar jag bland annat fodermajs och den brukar klara torkan bra, men i år slokar även den och rullar ihop bladen, säger han.

Lennart Axelsson i Hörja är en av många djurägande lantbrukare i området. Han är också positiv till kommunens initiativ.

– Jag vet inte vilka arealer det rör sig om, men varje strå behövs. Även om det är en droppe i havet så är det en droppe, säger han.

Han beskriver situationen som att det i princip är kris för alla eftersom det kommer att bli stor brist på foder inför vintern.

– Även här i närheten finns de som anmält djur till slakt på grund av torkan. Men jag får försöka hålla liv i mina eftersom många av dem är dräktiga, säger han.

Än så länge har han bete.

– Jag är lyckligt lottad för jag har fortfarande stora arealer bete. Men det kommer inget nytt när korna har tagit det där är, inte ens på de fuktigaste partierna. Jag lär nog få komplettera med kraftfoder och nalla av höstens förråd, säger han.

Han säger att det behövs mycket regn för att gräset ska växa så att det blir något till vinterförråden.

– Det hjälper inte med några skurar som folk kanske tror. Det behövs jättemycket för att vi ska klara vintern. Nästan hela södra Sverige är drabbat och det blir värre för varje dag, säger han.

Berit Önell