KOMMUNVALET 2018. Socialdemokraternas oppositionsråd Lena Wallentheim är sist ut i Frilagts intervjuserie med en företrädare för vart och ett av de politiska partier som ställer upp i kommunvalet i Hässleholm.

Vilken fråga är viktigast för dig och ditt parti?

-Jag har många hjärtefrågor. Något som måste lösas är skolan eftersom den dras med det underskott de gör. Om inte skola och omsorg fungerar och barnen får det stöd de behöver så sätter det sina spår. Även de som är duktiga i skolan ska få stöd utifrån sina behov så att de utvecklas.

Hur ska det bli ordning i den politiska röran i Hässleholm?

-Jag tror att vi alla måste lyfta oss och bilda en majoritet. Hur den ska se ut beror på valresultatet. Förr var vi i Hässleholm kända för gott samarbete mellan blocken. Jag har funderat många gånger på vad som hände. Plötsligt hade vi inte någon dialog längre. Det går inte, som det var nu, att vissa hela tiden arbetar för att få bort de som styr. När budgeten för 2017 var uppe i fullmäktige sades det uttryckligen från talarstolen. Då är det omöjligt att styra i minoritet. Om vi ska få stabiliteten tillbaka är det jätteviktigt med en majoritet så att det blir lugn och ro. Vi har varit i opposition under många år. Man får då driva det man står för och får finna sig i att inte få igenom det, sådana är spelreglerna även om det någon gång kan gå att övertyga de andra.

Är du självkritisk, kunde ni varit bättre på att förhandla?

-Jag har funderat mycket på det, säkert finns det saker som vi kunde gjort annorlunda. Det var budgeten vi föll på. Men siffermässigt stod vi inte så långt från varandra, det var att-satserna som var väldigt svåra att ta.

Vilka partier kan du tänka dig att samarbeta med efter valet?

-Inte SD. I övrigt blir det förhandling om vad alla är beredda att ge och ta, men det är medlemmarna som beslutar. Det får nog bli ett blocköverskridande samarbete om det ska bli en majoritet. Det fungerar jättebra med Centerpartiet idag.

Hur ska skattemedlen användas, det vill säga hur vill du prioritera i den kommunala verksamheten?

-Prio är naturligtvis de mjuka sektorerna och det är också dit det mesta av skattemedlen går. Men det behövs också fokus på bostadsbyggande och att människor kommer ut i arbete, vilket stärker våra skatteintäkter. Vi måste dessutom fråga oss om vi jobbar på rätt sätt eller det går att få ut mer av skattemedlen. Det går att effektivisera vissa verksamheter så att det inte sitter personal och gör samma sak på varje förvaltning. Från statsmakternas sida måste man titta på statsbidragen till omsorg och skola. Om vi ska se till att det blir bättre arbetsvillkor krävs mer personal och det kommer små kommuner inte att klara.

Vad vill du göra åt skolans underskott?

-Vi måste skynda på arbetet med analysen av konsultens rapport. Där lyfts resursfördelningen, men vi har sagt att vi vill behålla bygdeskolorna. Om vi kommer fram till att det är en viktig politisk fråga kanske vi måste skjuta till medel. Utredningen utgick från skolor med gigantiskt många elever, är det det vi vill? Alliansen kritiserar oss för att det tar tid, men de ser inte till att det händer något. Det finns många faktorer att titta på. Barnen får inte bli de stora förlorarna för att vi krigar politiskt.

Vad vill du göra åt mobbningen i skolorna?

-Det handlar lite om hur många vuxna det finns i skolan som uppmärksammar och tar tag i saker. Det har tagits bort mycket kringpersonal. Det kan också behövas ännu mer utbildning och kompetenshöjning. Mobbning är ett problem som vi absolut inte kan acceptera. Det måste vara nolltolerans. Vi som kommun, samhälle och skola har ett ansvar. Men värderingar grundläggs i familjen. Jag har försökt lära min barn att de också ska stå upp för de värderingarna och är glad att de har sagt ifrån när någon annan varit utsatt.

Vill du rädda Finjasjön, i så fall hur?

-Jag vill rädda Finjasjön och jag önskar att jag visste hur. Vi måste ännu mer ta hjälp av människor som kan de här frågorna och vara beredda att lägga upp pengar. Vi trodde att det vände när fisket kom igång, men det är rätt uppenbart att sjön inte mår bra. Det krävs ytterligare insatser. Jag kan mycket väl tänka mig att sätta det som ett mål i budgeten. Finjajsön är en jätteviktig fråga, för många hässleholmare är detta vår badsjö.

Hur ska kommunen klara framtidens omsorg med ökande behov, personalbrist mm?

-Vi behöver en utbildningsplan och få folk att vilja söka. Kommunen måste blir en mer attraktiv arbetsgivare och få fler att gå in i jobbet. Fler killar behövs. Vi ska också se till att hemtjänstpersonalen gör rätt saker. Andra kan sköta tvätt, inköp med mera så att undersköterskorna kan utföra omvårdnaden. Vad är det som gör att inte fler vill bli undersköterskor? Är det en tuff arbetssituation? För mycket helgjobb? Inte tillräckligt hög lön? Delade turer? Inte önskad sysselsättningsgrad? Alla vill inte jobba heltid. Men jag jobbade själv som undersköterska i många år och alltid 100 procent. Visst var det tungt ibland, men jag skulle inte sagt att jag inte orkade jobba heltid. Arbetet har blivit tyngre på särskilda boenden. Det är tyngre patienter som kommer in och då blir jobbet tyngre. Dessutom är det främst kvinnor i yrket. En vacker dag är hon pensionär efter att ha jobbat till exempel 73 procent och varit hemma med barnen, kanske har hon dessutom blivit ensam på ålderns höst.

-Många efterfrågar seniorboende eller liknande och kan då klara sig hemma med mindre insatser några år till. Det här är bråttom, vi måste ta tag i det ganska snabbt.

Hur anser du att Hässleholms centrum ska utvecklas? (biltrafik, cykeltrafik, handel, tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar, otrygghet)

-Jag tycker att vi ska jobba mycket mer för att skapa mötesplatser. Vi behöver fler och mer synliga poliser. Tillfälligt kan de behövas fler ordningsvakter och kameraövervakning tills polisen är i fas. Som politiker har vi en skyldighet att jobba för våra medborgare. Om folk är ute och rör sig förebygger de också. Jag vill inte ha en stad med en massa platser där folk känner sig otrygga. Hembygdsparken är en oas i stan. Det är klart att vi vill att den ska vara en fantastisk plats för våra invånare.

Hur ser du på ombyggnaden av Järnvägsgatan?

-Vi ska blicka bakåt och se vad vi kunde gjort annorlunda. Vi borde ha haft ett helhetspaket där området på andra sidan järnvägen ingick. Allt skulle varit på plats samtidigt. Det är inte den allra bästa miljön på västra sidan. Vi vill öppna Nettorondellen, ha fler platser att stanna på och bättre skyltning, den tycker jag nog är väldigt dålig. Rulltrappor och hissar måste också fungera. Bussar till kulturhuset skulle kanske kunna stanna på Andra avenyen. Problem måste lösas.

Hur ska orterna utanför Hässleholm utvecklas?

-Bra kollektivtrafik och att man bygger. Pågatågsorterna lever inte vidare bara för att de har tåg, om de inte utvecklas med service, bostäder, skola, förskola och så vidare. Det behövs också seniorboende, fiber till företagare med mera.

Hur vill du förbättra integrationen?

-Vi har tagit emot många nyanlända, men det är nu jobbet börjar när det börjar handla om integration. Det gäller att få ut människor i jobb och bostad. Kanske kan många jobba samtidigt som de läser svenska. Utbildningar från andra länder måste också valideras och den processen måste snabbas upp.

Vad anser du om böneutrop?

-Det är ingen fråga jag egentligen mött. Ingen har ansökt. Man har alltid rätt att ansöka och behandlas som alla andra, men jag kan inte se att det skulle vara lämpligt mitt i bostadskvarter där människor blir störda. Jag har också hört att muslimer har en app med påminnelser om bönetider.

Hur anser du att kommunen ska hantera våldsbejakande extremism?

-Jag tror att det handlar väldigt mycket om att vi behöver kunskap för att upptäcka signalerna. Vad behövs för konkreta åtgärder? Vilka beslut behöver tas? Vi behöver utbildning och följa upp och kanske revidera kommunens handlingsplan. Det här måste tas på absolut största allvar. Vi måste ta hjälp av människor med kunskap, till exempel Magnus Ranstorp, och också samarbeta med polisen och Säpo. Vi har ofta varit för dåliga på att ta in expertis för att få vägledning. Men nu är det högprioriterat. Vi måste ta tag i det omedelbart.

Anser du att bostadssegregation är ett problem i Hässleholm och vad vill du i så fall göra åt det?

-Det finns vissa områden där många kommer från annan nationalitet. Det kan också vara segregation av andra skäl, till exempel människor som kommunen placerar. Det bästa är om olika grupper blandas, men då krävs också att det finns en blandning av bostäder. Problemet är att nya bostäder oftast är dyra. Segregationen kan också brytas om människor kommer ut på arbetsmarknaden och därmed hittar in i samhället på ett bättre sätt. Vi behöver ha mer dialog om detta.

Vad vill du göra åt det bristande förtroende för lokala makthavare som många invånare, enligt SCB, upplever? Hur ska tillgänglighet, insyn och information förbättras?

-Vi måste fortsätta att tydliggöra och se till att handlingar är tillgängliga, det bör vara ganska enkelt med digitala system. Det är alltid bra med utbildning, jag tror att det är eftersatt. Vi har varit ute på medborgardialoger i olika orter och det får inte bli en engångsföreteelse.

Försvarar du att politiker offentligt uttalar sig om eller försöker påverka media om det blir för mycket negativa rubriker eller ”svartmålning” av politiker, tjänstemän eller kommunala beslut?

-Nej, jag tycker inte att vi ska påverka medier. Om det står negativa rubriker får man väl se vad man gjort då. Om vi håller oss till det vi har befogenhet för och ska sköta är det inte svårt att stå där även om det finns de som protesterar mot mitt beslut. Ärendena ska hanteras korrekt. Om jag blivit felciterad eller det inte blivit som jag menat hör jag av mig till journalisten. Jag står inte bakom att politiker går ut offentligt mot en journalist.

Berit Önell

FAKTA

Socialdemokraterna.

Partiet bildades 1889, samma år som den 1 maj blev arbetarnas internationella demonstrationsdag. På den tiden hade enbart rika män rösträtt i Sverige. Arbetarklassen, som partiet företrädde, saknade alltså rösträtt. Ändå hade partiet vid starten 3 000 medlemmar. Året därpå deltog cirka 50 000 personer i 1 maj-firande i Stockholm. Bland de första kraven fanns allmän rösträtt och åtta timmars arbetsdag. Partiet hade från början ett nära samarbete med fackföreningsrörelsen. I valet 1938 fick Socialdemokraterna för första gången majoritet med drygt 50 procent av rösterna. Under de följande decennierna, då Socialdemokraterna oftast satt i regeringsställning, byggdes de svenska välfärdssystemen upp. I Hässleholms kommun har partiet traditionellt haft stöd av Centerpartiet för att få majoritet. I valet 2014 fick partiet 29,89 procent av rösterna, det vill säga 20 mandat. Den borgerliga alliansen lämnade över makten till S som bildade ett minoritetsstyre tillsammans med C, V och MP. Den 1 mars 2017 lämnade de rödgröna sina ordförandeposter efter att budgeten fallit. Den borgerliga alliansen tog med hjälp av SD över som ordförande, men de rödgröna behöll majoriteten i nämnder och styrelser. Det lokala valprogrammet innehåller bland annat satsningar på bättre kommunikationer på landsbygden, blandad bebyggelse för att främja integration, att alla elever ska nå kunskapsmålen i skolan, byggstart för ett nytt badhus senast 2022 och hälsosamma scheman för kommunanställda där helgtjänstgöring coh delade turer långsiktigt minskar.

Lena Wallentheim.

59 år. Uppvuxen i Hallstahammar. Det politiska intresset vaknade tidigt. Hon var enda flickan bland fem syskon. Modern var ensamstående med fem barn och hade ett samhällsengagemang som Lena fick med sig tillsammans med en uppmaning om att stå på sig. Var sjukvårdsbiträde på långvården (motsvarande undersköterska på äldreboende) innan hon blev vårdare inom missbruksvården. Hon och maken Anders, S-politiker i både kommunen och Region Skåne, har också haft familjehem för tre tonårspojkar. Under en tid på 1990-talet drev de, tillsammans med ett annat par, lanthandel i Emmaljunga där de bodde under många år. De lyckades dock inte få ekonomi i affären och tvingades lägga ner. Lena konstaterar att det inte var lätt att driva en liten butik, men att det gav erfarenheter. 1997 började hon arbeta som Socialdemokraternas ombudsman, vilket hon fortsatte med i 16 år, tills hon blev kommunalråd 2013. Idag bor hon och Anders i lägenhet i Hässleholm. De har två vuxna döttrar och två barnbarn. Dottern Anna sitter i riksdagen för Socialdemokraterna. Familjen har också socialdemokratiska politiker längre bak i släkten. Anders morfar var Adolf Wallentheim, SSU-ordförande 1928-1934 och mångårig riksdagsledamot. Mormor Annie satt i riksdagen och partistyrelsen och hade även en ledande roll i kvinnoförbundet. Anders tog sin mors flicknamn strax innan han gifte sig med Lena. Hon kör en Volvo från 2015.