Ljungdalas storebror Omar Al-Ganas toppkandidat för S

Omar Al-Ganas kallas Ljungdalas storebror av de yngre barnen och ungdomarna i bostadsområdet. Foto: Berit Önell

– Jag brukar säga till min mamma att Gud har satt mig på denna jorden för att jag ska bli politiker, säger Omar Al-Ganas, 19.

Våren 2017 fick den då okände 18-åringen den avsomnade SSU-föreningen i Hässleholm att återuppstå. Strax därefter fick han sitt första politiska uppdrag i kommunen. Nu står han på valbar plats på Socialdemokraternas valsedel till kommunfullmäktige och ägnar det mesta av sin tid åt valrörelsen. Han uppmanar alla han möter, inte minst på Ljungdala där alla känner honom, att gå och rösta.

– Han är Ljungdalas storebror, säger Miftar Ahmeti, en av de många ungdomar som under en promenad genom området kommer fram och ger Omar sitt stöd.

Omar har släktingar som är ledande inom den våldsbejakande islamismen i Sverige.

– Det finns folk i min släkt som är extremister, men jag tar starkt avstånd från dem och deras värderingar, säger han.

– Han är Ljungdalas stolthet, säger Miftar Ahmeti, i mitten. Till vänster sitter Marcus Marcu och till höger Tiberiu Marcu. Foto: Berit Önell

Omar Al-Ganas tog studenten i våras och är nu fritidsledare på Mötesplats Ljungdala, där han själv tillbringat mycket tid under uppväxten. Men han arbetar bara på timmar, det viktigaste är politiken.

– Jag har alltid velat vara med och påverka, förklarar han.

Det märks att han är känd och har förtroende på Ljungdalaområdet.

– Han är Ljungdalas stolthet, sedan vi var små. Han har fört alla på rätt väg, säger Miftar Ahmeti.

– Alla i Ljungdala från sju till nittio år känner Omar. Han är en förebild för både unga och gamla, säger Karim Mohammad, som känt Omar sedan barnsben.

– Han sprider bara kärlek, har aldrig sett något hat eller någon negativitet från honom.

När ett par yngre barn börjar bråka ingriper Omar genast. Han lägger armen om den pojke som är mest upprörd, lugnar och talar till rätta.

– Ljungdala är mitt område, men jag känner mig hemma överallt. Man måste ha den tryggheten i sig själv.

Han tycker inte att Ljungdala är något särskilt problemområde idag.

Mötesplats Ljungdala fyller en ovärderlig funktion

– Innan var det väldigt stökigt. Folk hade svårt att lära språket och då kom de inte in på arbetsmarknaden. Det ledde till svårigheter för familjerna, kriminalitet och segregation. Men med ökade insatser har det förbättrats, framför allt tack vare Mötesplats Ljungdala som fyller en ovärderlig funktion. Där har vi kunnat lära språk, skriva cv, prata med någon vuxen om hur man går tillväga för att skaffa det yrke man vill, få hjälp med läxorna.

Han har själv hela tiden varit en aktiv besökare.

– Jag fick hjälp med läxorna på den tiden när mina föräldrar inte kunde svenska så bra.

– Vore det inte för det hade jag inte stått här idag. Utan hjälp hade jag kanske istället stått ute på stan med de kriminella. Jag hade blivit som dem, för jag hade inte vetat bättre.

Omar vill peka på de socioekonomiska faktorer som skapar brott. Han är nöjd med det arbete som genomförts i Ljungdala. Men straffen måste också höjas, menar han.

Mötesplats Ljungdala har betytt mycket för Omar. – Jag fick hjälp med läxorna på den tiden när mina föräldrar inte kunde svenska så bra. Vore det inte för det hade jag inte stått här, säger han. Idag arbetar han som fritidsledare på mötesplatsen. Foto: Berit Önell

– Vi måste vara kompromisslösa mot brotten och dess orsaker. Kriminalitet skall inte kännas som ett alternativ. Klassisk socialdemokratisk politik.

Omar intresserade sig tidigt för föreningsliv och politik. Han var med i skolans elevråd och ungdomsrådet på Mötesplats Ljungdala.

– När jag var ungefär 15 funderade jag på vad det är som styr samhället och kom på att jag ville bli politiker. Jag bestämde mig för att kolla upp olika partier. Det blev Socialdemokraterna som stämde bäst överens med mina värderingar, berättar han.

Bland annat fastnade han för partiets människosyn.

– Ska vi göra det som är bäst för dem som redan har det bra eller det som är bäst för alla?

Maktstrid i SSU SKåne

I det politiska spelet är Omar i sitt rätta element. När han deltog i sitt första möte med SSU Skåne klickade det.

– Det var då jag verkligen insåg vad jag ville göra: Fatta beslut, säger Omar.

Omar är inte främmande för att köpslå för att uppnå sina politiska mål. Vid den här tiden skakades distriktet av en intern falangstrid med både ideologiska och personliga förtecken.

– Jag var inte nöjd med ledningen och valde därför att lägga Hässleholms röst på de övriga kandidaterna.

Enligt Omar var de styrande inte intresserade av att hjälpa SSU i Hässleholm. Han vände sig därför till den andra falangen som i utbyte mot hans röst lovade att ge rätt förutsättningar för hans planer på en omstart av lokalföreningen.

Det blev ett maktskifte där hela den dåvarande styrelsen, enligt vissa på ett kuppartat sätt, byttes ut.

– Tyvärr var det mycket personliga intriger mellan grupperna. I politiken måste man vara kall, objektiv, och lägga det personliga åt sidan. När beslut sedan fattats måste man respektera det.

Omar menar att klimatet inom distriktet förbättrats sedan maktskiftet.

– Nu har vi företrädare för båda grupper i styrelsen. Det känns bra, vi är på bättringsvägen.

Omars manöver gav avkastning. På bara ett år fick SSU Hässleholm närmare 200 medlemmar.

Han har redan framgångsrikt navigerat i det politiska spelet, fått stöd för att starta om SSU:s lokalförening i Hässleholm och värvat många nya medlemmar på kort tid. Han kan tänka sig att bli statsminister, men tar ett steg i taget. Foto: Berit Önell

Han har stigit snabbt i graderna inom partiet. Bara två månader efter att SSU Hässleholm startat blev han invald som ersättare i tekniska nämnden efter ett avhopp. Han sitter idag också i Arbetarkommunens styrelse och i SSU:s distriktsstyrelse.

– Vissa tycker kanske att jag hoppat upp väldigt snabbt. Men jag har kämpat för det, säger Omar.

Omar kan tänka sig att bli statsminister.

– Såklart! Jag siktar alltid högt. Ringer de mig imorgon och frågar om jag vill bli partiledare svarar jag inte nej. Men det händer inte ännu. Politiken är som en stege. Ett steg i taget.

– Jag brukar säga till min mamma att Gud har satt mig på den här jorden för att bli politiker.

Ledande salafister i släkten

Familjen har varit ett viktigt stöd för Omar, men till en början var de tveksamma.

– Mina föräldrar blev traumatiserade av politiken i Irak. När jag berättade att jag ville bli politiker frågade min mamma: ”Hittade du inget bättre?”

Flera i släkten har framträdande roller inom den våldsbejakande islamismen i Sverige. – Dessa värderingar och åsikter är skamliga, säger Omar. Foto: Berit Önell

Omars släkt har slitits itu av samma sekteristiska motsättningar som sargat Irak sedan Saddam Hussein avsattes. Medan större delen av släkten hållit fast vid sin shiitiska övertygelse har flera svenska släktingar konverterat till den hårdföra salafistiska grenen av sunniislam.

– Jag tar avstånd från alla sådana tankar. För mig har salafister och wahhabiter som säger att shiiter inte är muslimer ingenting med islam att göra. Det är förbjudet i islam att skapa grupper som orsakar splittring.

Omars egen familj vill inte ta ställning mellan sunni och shia, varken teologiskt eller politiskt. När Omar var liten hade de skyddade personuppgifter på grund av sina salafistiska släktingar.

På senare år har flera av dem uppmärksammats av SÄPO, Försvarshögskolans forskning och i media för sin framträdande roll i den våldsbejakande salafistisk-jihadistiska miljön i Sverige.

En farbror har uppmärksammats som rörelsens ledare i landet, en annan för sina sympatier med IS. Den imam som dömdes för mordförsök mot en shiitisk man i Hässleholm 2009 är också gift med en av hans fastrar.

– Dessa värderingar och åsikter är skamliga, säger Omar.

– Det står i Koranen att den som dödat en människa har dödat hela mänskligheten. Hur fan kan man då vara våldsbejakande muslim?!

Omar berättar hur han vid sin första SSU-kongress blev konfronterad för sitt släktskap med de kända salafisterna.

– Det krossar mitt hjärta om någon tror att jag står för sådana värderingar. Jag funderade på att byta mitt namn; om någon skall döma mig vill jag att de skall göra det för den jag är.

Idag har han och hans familj viss kontakt med en del av sina släktingar.

En av hans kusiner har föreläst på Mötesplats Ljungdala. Han nominerades 2015 till priset som Sveriges eldsjäl för sitt arbete bland ungdomar, men har också dömts för hot mot Gefle dagblads chefredaktör efter att tidningen granskat en del av släktingarnas förehavanden.

– Det kände jag inte till, säger Omar.

– Jag tar avstånd från de av dem som har de värderingarna.

Vill motverka extremism i Hässleholm

Han säger att han står helhjärtat bakom vad S-kommunalrådet Lena Wallentheim sa i onsdagens intervju i Frilagt om att kommunen omedelbart måste ta tag i frågan om hur den våldsbejakande extremismen kan motverkas lokalt och ta hjälp av expertis.

Omar har dock inga förslag på konkreta åtgärder. Vad han vet om motsättningar mellan sunni och shiamuslimer i Hässleholm har han främst hört genom Frilagts granskning av Ljusets moské.

– Det är en polisiär fråga. Jag lämnar det problemet till professionen, säger han.

Omar upplever att samhällets och medias bild av muslimer allt mer blivit att de förstör samhället och är terrorister.

– Islam är fredens religion, om du frågar mig. Döm individen, inte islam eller muslimer, säger Omar.

Privat är religionen viktig för Omar. Han ber fem gånger om dagen, men går inte i moské.

– Tron är något mellan Gud och individen, man behöver inte gå till moskén.

Välfärd och integration viktiga frågor

De viktigaste politiska frågorna för Omar är välfärd, integration och migration.

Han anser att den mer strikta svenska flyktingpolitik som infördes efter flyktingkrisen 2015 måste gälla tills andra EU-länder tar mer ansvar.

När det gäller integrationen betonar han att språket är nyckeln.

– Därför tycker jag och partiet att det ska finnas ett språkkrav. Det behövs både rättigheter och skyldigheter, säger han.

Att dra in bidrag för den som inte lyckas är han ändå tveksam till.

– Vi måste trycka på hur viktigt det är att lära sig. Den som kommer till Sverige vill forma sitt liv till det bättre och för att göra det måste man lära språket. Förr eller senare förstår de. Det går inte att bara prata arabiska.

Föreningslivet är en annan viktig fråga.

– Vi ska se till så att föreningslivet får de resurser som behövs för att utvecklas.

Själv är han engagerad i både taekwondo och thaiboxning och hoppas på en ny lokal för alla kampsportföreningar i Hässleholm. Nytt badhus står högt på önskelistan, liksom givetvis Ungdomens hus som han varit med och arbetat för som ungdomsambassadör.

– Tiden går hela tiden, jag hoppas att partierna kan komma överens så att det blir av snart, säger Omar.

Kulturhuset anser han dock inte är en lämplig lokal eftersom där inte finns utrymme för alla slags aktiviteter, exempelvis idrottsaktiviteter.

– Ska vi spela fotboll i biblioteket?

Skattehöjningar ser han som nödvändiga framöver.

–  Vi behöver fler anställda inom offentlig sektor; poliser, läkare och lärare. Det är inte tid för skattesänkningar.

Han ser fram emot valdagen med tillförsikt.

– Det känns som att jag har stort stöd i Hässleholms kommun. Jag ska sova gott på lördag och fira på söndag!

Berit Önell
Jonathan Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com