Hässleholms kommun riskerar mångmiljonunderskott de närmaste åren om inte omfattande effektiviseringar och omstruktureringar sker. Nästa år skulle underskottet bli 38,2 miljoner kronor, 2022 hela 182,2 miljoner kronor. Det visar det underlag med ekonomiska förutsättningar inför budgetarbetet som alla partiers gruppledare i förra veckan fick från ekonomikontoret.
Frilagt har sedan i fredags försökt få ut handlingarna, som inte diarieförts, men fick dem först vid tolvtiden på onsdagen efter att bland annat ha påmint om både JO:s och JK:s uttalande om skyndsamt utlämnande av offentliga handlingar.
Underlaget utgår från den tidigare flerårsplanen som antogs i november förra året. Enligt den skulle resultatet för 2019 landa på 11,2 miljoner kronor. Med utgångspunkt från det kan resultatet skrivas ner till 3,8 miljoner kronor – under förutsättning av genomförda omstruktureringar och effektiviseringar, som redan ligger i flerårsplanen, på 42 miljoner kronor. Men målsättningen är nu istället bara att gå plus med en miljon kronor, så sparkravet kan sänkas till 39,2 miljoner kronor. För de följande åren blir åtgärdskraven desto tuffare.
Kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) vill inte idag säga hur hans parti ser på prioriteringarna de närmaste åren.
– Det vill jag inte för det är sådant vi kommer att sitta och dryfta i förhandlingarna om nytt styre i kommunen. Det jag kan stå för är att det är viktigt att politiken går före och visar återhållsamhet när det gäller kostnader, säger han.
Enligt underlaget ska budgetdiskussionerna utgå ifrån att skolan behöver ännu mer tillskott nästa år, hela 79,4 miljoner kronor.
Anledningarna till det försämrade ekonomiska läget för kommunen är flera, bland annat försämrat skatteunderlag, internhyror, internräntor och högre pensionskostnader.
Den nya prognosen för skatteunderlaget ligger 3,4 miljoner under den tidigare. Trots allt tal om inflyttning försämras den ytterligare de närmaste åren, med 25,3 miljoner 2020 och 30,4 miljoner 2021.
Målsättningarna för de kommande fyra åren kräver kraftfulla åtgärder, totalt effektiviseringar på 214,6 miljoner kronor. Även för 2020 sätts målet till ett plusresultat på en miljon kronor. Det innebär då att åtgärder på 47,5 miljoner kronor krävs, vilket ger en ackumulerad effektivisering på 86,7 miljoner kronor. För att nå en miljon plus 2021 krävs åtgärder på ytterligare 68,4 miljoner, vilket ackumulerat blir 155,1 miljoner och för att nå ett önskat resultat på 32,4 miljoner kronor 2022 krävs åtgärder det året på 59,5 miljoner kronor.
Nämndernas behov av budgettillskott för 2019 är enligt underlaget totalt 101,9 miljoner kronor.
Barn- och utbildningsnämnden behöver inte bara ett tillskott på 79,4 miljoner kronor 2019, de följande åren beräknas ytterligare 27,1 miljoner, 15,7 miljoner respektive 9,4 miljoner.
Fiberutbyggnadsprojektet väntas behöva ytterligare 3,7 miljoner kronor för att täcka driftskostnaderna 2019. Därutöver beräknas 7,4 miljoner kronor till kommunledningskontoret. De följande åren ska behoven dock minska där.
Tekniska nämnden väntas behöva ett tillskott på 3,2 miljoner kronor för 2019. Även omsorgsnämnden får enligt underlaget tillskott det kommande året, med 5,7 miljoner. Året därpå förutspås minskat behov i omsorgen med 1,8 miljoner, men därefter ytterligare ökning med 17,9 respektive 18,4 miljoner kronor.
På investeringssidan väntas också stora behov, för 2019 totalt 634,3 miljoner kronor, varav fiberutbyggnadsprojektet står för 91 miljoner kronor, övriga IT-investeringar för 57,3 miljoner och kommunledningskontoret totalt för 153,4 miljoner kronor. Tekniska nämnden vill investera 443,4 miljoner kronor. Till och med år 2022 väntas investeringarna totalt ha ökat med totalt 2,4 miljarder kronor.
Berit Önell
