Ett tidens tecken

INSÄNDARE. Stefan Olofson tar i sin kolumn i NSk den 7/11 upp att ett tidens tecken är konservatismen. Detta grundar han sig på ett samtal med tre ungdomar (dåligt statistisk underlag). Det är emellertid riktigt att förstagångsväljarna och skolvalen visat på en övervikt för de konservativa partierna. För politiskt omogna vuxna är det självklart ”finare” att rösta på M eller KD än att rösta på sossarna. Det grundas redan i skolåren när de ”dominerande” ungdomarna är de som har rika föräldrar. De som är betydligt sämre lottade tror att om de sympatiserar med de rikas parti, kanske man själv kan framstå som rik, eller möjligen blivande rik.

Det är obegripligt hur en miljon inte särskilt rika kan rösta på det parti som i första hand gynnar den halva procent som i huvudsak omfamnas av M. Om det bara var den rikaste gruppen som röstade på M, skulle M inte ens komma över fyraprocentspärren.
Om den konservativa tendens håller i sig, kommer klassklyftorna att ytterligare vidgas och vi får ett samhälle som innehåller betydligt mindre av empati. Egoismen breder ut sig och ett sammanhållet samhälle ter sig än mer avlägset. Det man kan hoppas på är att de unga växer till sig och mognar politiskt och på så vis genomskådar vad den konservativa inriktningen verkligen står för.
Lars Nord
Fritänkare och outsider
HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com