Sparbetinget på cirka 120 miljoner kronor på tre år i den styrande borgerliga alliansens budgetförslag räcker inte. Därefter krävs ännu större nedskärningar, om inte intäkterna ökar. Lena Wallentheim (S) tror att en skattehöjning kan behövas på sikt och får visst medhåll av både Hanna Nilsson (SD) och Lars Johnsson (M) som dock helst vill undvika ett sådant beslut.

– Det är sista utvägen, men vi måste få ordning på siffrorna, säger Lars Johnsson.

Bara Folkets väl är helt emot en skattehöjning.

– Skatten är för hög idag, säger Björn Widmark.

Alla är överens om att den ekonomiska situationen är svår. Björn Widmark säger att det varit känt långt innan kommundirektören Bengt-Arne Persson i början på oktober presenterade de alarmerande prognoserna som visar på över 400 miljoner kronor i underskott inom fyra år om inget görs.

Lena Wallentheim befarar att konsekvenserna för verksamheterna blir för stora om inte skatten höjs.

– Frågan är hur mycket ytterligare man kan skära, säger hon.

Det som bekymrar henne mest är skolverksamheten. Barn- och utbildningsnämnden får enligt budgetförslaget ett tillskott på 18,2 miljoner kronor 2019.

– Idag ligger de 29 miljoner back och har äskat 79 miljoner ytterligare för 2019. 18 miljoner täcker inte ens vad de ligger under idag, säger Lena Wallentheim.

Lena Wallentheim säger att S kommer att fortsätta stå upp för Vanneberga skola och Magnarpskolonin.

– Hela kommunen ska leva. Vi måste också se längre än ett år framåt. Idag är det inga problem att lyfta in Vannebergas elever i de andra skolorna i Vinslöv. Men det byggs mycket bostäder i Vinslöv. Kanske måste vi på sikt bygga ut Furutorpsskolan om vi stänger i Vanneberga, säger hon.

Magnarp anser hon behövs i framtiden, både för skolelever, föreningsliv och pensionärer.

– Magnarp har också ett guldläge och ökar säkert i värde om det är i bra skick, så vi får igen pengarna om vi renoverar och sedan vill sälja, säger hon.

S har annars inte kommit så långt med sitt egen budgetförslag ännu. Det diskuterades vidare vid ett medlemsmöte på måndagskvällen.

– Vi förstår att vi måste spara på lokaler och personal. Vi vet inte hur många, men varje år är det också ett antal kommunanställda som går i pension eller slutar. Alla de tjänsterna måste kanske inte återbesättas, säger Lena Wallentheim.

Hon är tveksam till att stänga simhallen i Sösdala, stoppa planerna på en ny tennishall på Österås och säga upp magasinet där friidrottsföreningen HAIS tränar.

– I Sösdala krävs stora investeringar, men om det inte görs vid ska man bussa eleverna till andra bad.

Olika åsikter om politikerarvodena

S var med på att sänka politikerarvodena med fem procent, men var kritiska till ett tidigare förslag om att bara minska tjänstgöringsgraden för de två oppositionsråden Lena Wallentheim och Hanna Nilsson.

– Varför inte dra ner på alla kommunalråd i så fall, jämnt över alla block? När jag var kommunstyrelsens ordförande diskuterades det, nu skulle Lars Johnsson komma undan helt. Tror de att de två oppositionsblocken får mindre att göra nu? Alla skulle ju vara delaktiga med tre block och hitta lösningar tillsammans. Fem procent sparar dessutom mer än en neddragning på tjänsterna, säger Lena Wallentheim.

Hon säger att hon inte varit med på något möte om saken.

Björn Widmark, som drivit frågan om minskning av politikerarvodena hårdast, tycker att förslaget är alldeles för milt, liksom hela alliansens budgetförslag.

– Det sägs att det är ett stålbad, men de har bara skrapat på ytan än så länge, säger han.

Han är kritisk till att alliansen inte tagit ställning till om den årliga höjningen av arvodena ska genomföras vid årsskiftet. De brukar då höjas med ett genomsnitt av de kommunanställdas löner, de senaste åren kring tre procent.

– Fem procent är för lite, vi ville ha tio procent på timarvodena och cirka 30 procent på de fasta arvodena, säger han.

De 30 procenten skulle enligt FV åstadkommas genom att kommunens grundbelopp, som motsvarar arvodet för kommunstyrelsens ordförande, i år 69 954 kronor per månad, ersätts av det statliga prisbasbeloppet, i år 45 500 kronor.

En tidigare diskussion gällde alltså om oppositionens två kommunalråds tjänstgöringsgrad skulle sänkas.

– Alliansen, SD och vi kom överens om att sänka deras arvoden från 90 till 70 procent, men vi tyckte att 50 procent på prisbasbeloppet var mer än nog. Efter att alliansen träffat Lena Wallentheim ändrade de sig, säger Björn Widmark.

Han tror att oppositionsråden har mindre att göra när de är två istället för en, men att kommunstyrelsens ordförande fått mer att göra när han inte som tidigare har ett kommunalråd till på sin sida.

”Vad ska det offentliga finansiera?”

Björn Widmark skulle vilja spara in fler tjänster som han tycker är onödiga.

– Det är inte fråga om de som gör jobbet på golvet i omsorgen eller skolan. Men det finns en lång lista på alla rådgivare, strateger och kommunikatörer och den har svällt, säger han och suckar.

Han vill inte särskilt peka ut Vanneberga skola, men tycker att skolorganisationen måste ses över. Magnarp anser han inte att det finns pengar till, inte heller ett nytt badhus i Hässleholm, nytt ridhus eller en ny idrottshall på Österås.

Björn Widmark säger att FV kommer att rösta på alliansens budget om det behövs.

– När inte vår budget går igenom röstar vi för att den näst sämsta ska gå igenom istället för den sämsta. Om vi kan slippa avstår vi hellre. Alliansens budget är inte bra, det är för lite, självförvållat och för sent, säger han.

FV säger bestämt nej till skattehöjning.

– Här går pengar till Europakontor, trädhus, badhus och gud vet allt. Om medborgarna säger att de vill ha det får de betala, men sammantaget håller inte detta. Vad ska det offentliga finansiera? Så lite som möjligt och det ska vara väsentliga samhällsintressen, säger Björn Widmark.

SD säger ja till alliansens budget

Hanna Nilsson är positiv till de flesta delar i alliansens budget och är säker på att SD kommer att rösta på den.

– Annars blir det precis som i Stockholm och vi vet inte var det slutar. Vi har lagt bollen till alliansen nu, säger hon.

En rödgrön budget beskriver hon som förödande.

-De rödgröna förstår inte ens vad problemet är, säger hon.

Men Vanneberga skola och Magnarp vill hon ha kvar. Kommer ni ändå att gå med på att de läggs ner?

– Det vet jag inte. Jag får ta med frågan till min grupp, säger Hanna Nilsson.

Hon betonar att kommunens ekonomi ser verkligt illa ut och att det nu måste dras ner.

– Det är detta som SD hela tiden sagt, det är invandringen som kostar. Det är dålig styrning i kommunen också. Vi måste se kommunen som en hel koncern, varje nämnd kan inte bara se till sitt eget, säger hon.

Hon kan inte utesluta en skattehöjning.

– Jag önskar att vi inte behöver, men det kan bli nödvändigt, säger hon.

”Inte ens halvvägs”

Inte heller Lars Johnsson säger blankt nej till en skattehöjning framöver. Han konstaterar att sparåtgärderna inte ens räcker halvvägs.

– Men vi ska först göra allt vi kan för att styra upp kommunens ekonomi. Det finns rätt många osäkerhetsfaktorer de närmaste åren, bland annat har det talats om ökade statsbidrag till kommunerna. Alliansens tidigare förslag var fem miljarder och det skulle ha blivit ungefär 25 miljoner till Hässleholm, säger han.

Sådan ovisshet ligger bakom att flerårsplanen denna gång bara sträcker sig över tre år som är vad lagen föreskriver. Hässleholms kommun har dock brukat ha fyraårsplaner.

Lars Johnsson kan inte säga hur barn- och utbildningsnämnden ska få ihop sin ekonomi utifrån alliansens budget.

– Det är mycket som är befogat, men vi har inte de pengarna. De får jobba med sitt underskott, säger han.

Han hoppas också på omstruktureringar utifrån den tidigare konsultrapport som kom fram till att skolor och förskolor i Hässleholms kommun har höga kostnader, men inte så bra resultat. Samma slutsats drar kommun- och landstingsdatabasen Kolada, enligt de siffrorna är Hässleholms skolverksamhet ungefär 70 miljoner kronor dyrare än andra kommuner med motsvarande förutsättningar. I fråga om meritvärdena för årskurs nio har Hässleholm i Lärarförbundets ranking Bästa skolkommun 2018 sjunkit till plats 236 av 290.

– Det finns saker att göra. Vi kan inte ha ordningen att hela tiden stoppa in pengar och få ut sämre resultat, säger Lars Johnsson.

Han håller inte med SD om att invandringen skulle vara huvudorsaken till skolans dåliga ekonomi.

– Kolada ska ta hänsyn till socioekonomiska skillnader, men det är klart att de senaste årens stora flyktingmottagning har frestat på skolorganisationen, säger han.

Berit Önell

Läs tidigare artikel i ämnet:

2018-11-09 Stängning av Vanneberga skola Personalneddragning på 20,5 miljoner