Pressens Opinionsnämnd klandrar Frilagt Hässleholm.

Utpekad för IS-koppling skulle fått kommentera.

Frilagt fälls av Pressens Opinionsnämnd för att ha brutit mot god publicistisk sed genom en artikel där en person kopplats samman med IS ideologi och hat mot shiamuslimer. Personen skulle enligt PON ha fått kommentera uppgifterna alternativt borde det han tidigare sagt till tidningen lyfts fram. Det räckte inte att Frilagt länkade till en tidigare artikel där han uttalat sig.

Frilagt har valt att frivilligt ansluta sig till det pressetiska systemet och följa de pressetiska reglerna. Det medför ständiga avvägningar och ibland svåra bedömningar och gränsdragningar. Tidningar som klandras ska publicera ett uttalande från PON och betala en expeditionsavgift, för fristående nättidningar som Frilagt 13 000 kronor plus moms.

Här följer Pressens Opinionsnämnds uttalande:

Pressens Opinionsnämnd klandrar Frilagt Hässleholm för att ha brutit mot god publicistisk sed. I en artikel har tidningen kopplat samman en person, NN, med IS ideologi och hat mot shiamuslimer. Något han tar avstånd ifrån. Artikeln handlade egentligen om en helt annan person som fått skadestånd efter att suttit häktad. Nämnden anser att NN skulle ha fått kommentera uppgifterna i artikeln, eller att tidningen åtminstone borde ha lyft fram de uppgifter han tidigare lämnat till tidningen.

Det var den 18 oktober 2017 som nättidningen Frilagt Hässleholm, frilagt.se, publicerade en artikel med rubriken IS-anhängaren från X-orten [ortsnamn angivet] får 97 000 kronor i skadestånd. JK hade beslutat om skadestånd till AA [namn angivet], sedan han friats från åtalet om terroristbrott, angående mordbrand mot en shiamuslimsk lokal i Malmö. Skadeståndet avsåg ersättning för den tid han suttit oskyldigt frihetsberövad. Uppgifterna kom från SVT Nyheter.

Mordbranden i oktober 2016 var det första dåd i Sverige som IS tagit på sig. Tidningen skrev: ”Frilagt har tidigare berättat om detta och om AA:s anknytning till Moskén [namn angivet] i Y-orten där han var nära vän med administratören för en av moskéns Facebooksidor, NN [namn angivet]. Åklagaren använder i förundersökningen de bådas privata konversation på Facebook för att bevisa hatet mot shiamuslimer, det hat som ligger till grund för Islamiska statens ideologi”.

Den understrukna texten i ovan angivna citat var en klickbar länk till tidigare artiklar i ämnet.

Tidningen berättade vidare att den friande domen hade slagit fast att AA var IS-sympatisör.

Artikeln anmäldes

Publiceringen anmäldes av NN som kritiserade att han namngavs. Han anförde att han inte var IS-anhängare. När han kopplades ihop med AA kom han i dålig dager.

NN hade under de senaste tre åren arbetat ideellt med att hjälpa flyktingar på förläggningen i X-orten. Under den tiden hade han lärt känna ett femtiotal flyktingar varav AA var en. De var bekanta, inte nära vänner.

NN hade nämnts med namn i Frilagts publiceringar i maj 2017, vilket hade gett stora konsekvenser för honom. Att han nu blivit omskriven igen, i artikeln om IS-anhängaren, hade skadat honom. Frilagts artiklar hade delats flitigt på Facebook.

NN skrev i anmälan att i artikeln påstods det att han hatade shiamuslimer, men tidningen hade aldrig ställt frågan till honom. Sanningen var att han inte hatade shiamuslimer. Att AA fick skadestånd för att ha suttit oskyldigt frihetsberövad motiverade inte omnämnandet av NN. Om

nu Frilagt trodde att NN hatade shiamuslimer, borde tidningen ha vänt sig till honom och frågat efter hans uppfattning.

Tidningens motivering

Frilagt svarade genom sin ansvariga utgivare, Berit Önell, att tidningen i maj 2017 publicerat en granskning av budskap som spridits på Facebook via Moskén i Y-orten och dess företrädare. Denna bakgrund var av betydelse för bedömningen av den nu anmälda publiceringen.

NN var administratör för Facebook-sidan Y-ortens stora moské, som startats för att marknadsföra Moskén, och han ansvarade för inläggen i flödet. NN hade svarat på telefonnumret på kontaktsidan på moskéns Facebook-sida, och hade i en del sammanhang fungerat som kontaktperson för moskén, som när ett studiebesök arrangerats via sidan. Senare hade moskéledningen distanserat sig från sidan men den uppdaterades fortfarande under nytt namn.

Ansvarig utgivare skrev att Frilagt i den tidigare rapporteringen hade namngivit både NN och styrelsemedlemmar eftersom de via Facebook-sidan verkade på en offentlig arena och var företrädare för en moské som måste tåla insyn från allmänheten.

Beträffande AA, hade åklagaren menat att han hatade shiiter så till den grad att han haft motiv att utföra ett terrordåd. Åklagaren hade inte lyckats binda honom till brottet men bevisningen hade räckt för att slå fast att han hade motiv. Detta eftersom han hatade shiiter och var IS-anhängare, enligt domen i Malmö tingsrätt. För närvarande satt AA häktad i Köpenhamn för förberedelse till terrorbrott.

I samband med tidningens ursprungliga granskning kontaktades de ansvariga, även NN, och gavs tillfälle till bemötande. Tidningen hade inte ansett att det fanns skäl till ytterligare kommentarer från anmälaren i anledning av den korta sammanfattningen i den nu anmälda artikeln.

Tidningen skriver vidare i sitt svar till PO: Att anmälaren namngavs i artikeln i oktober kunde möjligen diskuteras eftersom rapporteringen föranleddes av att AA fått skadestånd för att han suttit oskyldigt häktad. Bedömningen var dock att den tidigare granskningen alltjämt var relevant. Den lokala anknytningen hade avgörande betydelse för tidningens nyhetsvärdering. Kopplingen mellan Moskén och AA via NN hade därför ett fortsatt stort allmänintresse för läsarna. Det uppvägde den eventuella olägenhet som kunnat uppstå för NN, särskilt som han redan tidigare namngetts i en artikel som fått betydligt större spridning på Facebook.

Utgivaren medgav att det var kopplingen till moskén via NN i egenskap av administratör för Facebook-sidan, mer än kopplingen till personen NN, som var relevant. Eftersom den anmälda artikeln länkade till den artikel där NN redan namngetts, fick dock den ytterligare publicitetsskadan anses som minimal.

PO:s bedömning

Vad PO har att pröva i det nu aktuella ärendet är det som publicerats i Frilagts artikel den 18 oktober 2017. Om publicitetsskadan som tillfogats NN genom den artikeln är försvarlig eller inte.

Tidigare publiceringar kan endast tjäna som bakgrundsmaterial. Att den anmälda artikeln länkade till tidigare rapportering förändrar inte saken. Från tidningens granskning i maj hade det gått mer än fyra månader.

Nyheten i den aktuella artikeln var att AA, som friats från misstankar om terrorbrott, fått skadestånd för den tid han suttit oskyldigt frihetsberövad. I publiceringen återkopplades till tidningens tidigare rapportering om att AA haft anknytning till Moskén i Y-orten, där han enligt artikeln varit nära vän med administratören av en av moskéns Facebook-sidor, NN. Artikeln fortsatte med att berätta att åklagaren i målet använt de bådas privata konversation på Facebook för att bevisa hatet mot shiamuslimer, det hat som låg till grund för Islamiska statens ideologi.

Det stod också att domen mot AA slog fast att denne var IS-anhängare.

Frilagt har i ärendet anfört att allmänintresset av den tidigare rapporteringen alltjämt gällde och betonat tidningens lokala anknytning till Y-orten. Anmälaren, NN, fick därför acceptera fortsatt namngivning och hade även fått komma till tals tidigare. Den korta sammanfattningen i oktoberartikeln krävde inte något ytterligare bemötande från honom.

Anmälaren har å sin sida medgett att han var bekant med AA men bestritt att de var nära vänner. Han har också nekat till att han är IS-sympatisör. Han har sagt att han är mot våld och att han tycker lika illa om IS som om shiitisk milis agerande mot civila i Syrien och Irak. Han har tagit avstånd från bombdådet mot den shiitiska lokalen. Detta kände Frilagt till.

Anmälaren har vidare framfört att Facebook-sidan Y-ortens stora moské inte var kopplad till Moskén, utan skapad som en virtuell mötesplats för traktens muslimer. I den delen förefaller det ostridigt att företrädare för Moskén tidigare har använt sidan för att gå ut med information, men att moskén senare har distanserat sig från den. Det finns inte anledning att i bedömningen av detta ärende mer exakt värdera hur kopplingen såg ut.

Anmälaren har även anfört att han lägger upp vad han vill på sin egen Facebook. Pressetisk praxis innebär dock att om man går ut på en offentlig arena som exempelvis Facebook med kontroversiella inlägg, kan man också få acceptera att inläggen kan komma att uppmärksammas och diskuteras även i andra sammanhang.

De inlägg från Facebook med koppling till anmälaren som tidningen tagit upp, visar prov på starka anti-shiitiska yttringar och en förlåtande attityd mot IS. Anmälaren har förklarat detta med att den shiitiska milisens agerande inte har uppmärksammats i medierna.

Det är inte anmälaren som stått åtalad för terrorbrott eller som i en dom sagts vara IS-anhängare. Hur stor vikt domstolen lagt vid just konversationen mellan AA och anmälaren för att slå fast att den sistnämnde ”avskydde” shiamuslimer, kan inte utläsas av domen. Åklagaren åberopade ett flertal mejlkonversationer i stämningsansökan och just deras konversation inte är särskilt apostroferad i domskälen.

Det var också AA, inte anmälaren, som skickade bilden på den utbombade lokalen med den ungefärliga kommentaren att där var svaret till de fähundarna. Anmälaren svarade inte på detta på Facebook, men har i tidningens tidigare rapportering, som framgått, tagit avstånd från bombdådet.

Sammanfattningsvis: Vid publiceringen i oktober kände Frilagt till anmälarens uppfattning om bland annat att han och AA inte var nära vänner, att anmälaren tagit avstånd från bombningen av den shiitiska möteslokalen, samt att anmälaren sagt att han tyckte lika illa om IS som om shiitiska miliser. Och att han inte förespråkade våld.

Trots denna kunskap har tidningen inte på något sätt redogjort för anmälarens inställning eller gett honom tillfälle till bemötande.

Tidningen skriver:

”Åklagaren använder i förundersökningen de bådas privata konversation på Facebook för att bevisa hatet mot shiamuslimer, det hat som ligger till grund för Islamiska statens ideologi.”

Med denna formulering knyter tidningen anmälaren till detta hat. Det är en uppgift av sådan karaktär att anmälaren hade pressetisk rätt till samtidigt bemötande. Eller att tidningen åtminstone i artikeln skulle ha redogjort för de invändningar som anmälaren tidigare framfört. Denna rätt till bemötande hade anmälaren oavsett om tidningen satte tilltro till hans uppgifter eller inte.

Då så inte skett står Frilagts publicering i strid med god publicistisk sed.

Pressens Opinionsnämnds bedömning:

Pressens Opinionsnämnd instämmer i PO:s bedömning och finner att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Detta är en förkortad version av Pressens Opinionsnämnds beslut. Hela beslutet finner du på PO:s/PON:s hemsida www.po.se. Här kan du även göra en anmälan.

 

 

 

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com