Bejublad sista konsert med Ingemar Karp som dirigent för Röke Blås

Ingemar Karp dirigerade Röke blås för sista gången vid annandagens traditionella julkonsert i Norra Åkarps kyrka.

Annandagens traditionella konsert med Röke Blås i Norra Åkarps kyrka i Bjärnum var Ingemar Karps sista som dirigent för orkestern. Trots sina drygt 50 år på posten var det inget han ville lyfta fram och därför offentliggjordes det inte i förväg. I slutet av konserten blev han dock rejält avtackad – och välkomnad till valthornssektionen där han kommer att spela som en vanlig orkestermedlem framöver.

– Jag ska inte försöka påverka utan bara vara med som musiker, säger han till Frilagt efter konserten.

Ännu finns ingen efterträdare som tar över taktpinnen på ideell basis, men Röke Blås kommer att leva vidare. Det närmaste året blir det med hjälp av en inhyrd repetitör.

Samuel Westin, till vänster, och Vincent Nilsson, kända hemvändande solister.

Årets annandagskonsert är den 36:e i ordningen. Enligt traditionen medverkar flera gästsolister. Två av dem är återkommande hemvändare: den internationellt kände trombonisten Vincent Nilsson och saxofonisten Samuel Westin. Sångsolist är i år Anna Weister, jazz- och gospelsångerska, kompositör med mera, som både sjunger tillsammans med orkestern och till eget pianoackompanjemang.

Kvällens repertoar är omfattande och julen är givetvis temat. Stilla natt ingår i ett potpurri tillsammans med bland annat Dagen är nära. Bland klassikerna finns också Santa Claus is coming to town, Winter wonderland och I’ ll be home for Christmas. Det finns utrymme för viss variation. Men Schuberts Marche militaire, känd från tomtens verkstad i Kalle Ankas jul går inte att byta ut.

– När den en gång inte var med blev det kraftiga reaktioner från publiken, berättar Tore Nilsson, en av flera orkestermedlemmar som håller i mellansnacket.

Annandagens konsert var den 36:e i ordningen i Norra Åkarps kyrka.

Efter andakt av prästen Staffan Örneskans närmar konserten sig sitt slut och Johannes Ivarsson i orkesterns styrelse tar till orda. När han tackat solister med flera vänder han sig till Ingemar Karps fru Kristina och tackar henne för att hon varit så generös med att låna ut sin man till orkestern. Han konstaterar att ”Blåset” betytt mycket för många.

– Själv har jag Röke Blås att tacka för min existens, mina föräldrar träffades genom orkestern, berättar han.

Johannes Ivarsson i orkesterns styrelse kunde till slut avtacka Ingemar Karp som inte ville göra för stor sak av att han slutar efter över 50 år som dirigent.

Han tackar Ingemar för hans mångåriga engagemang och nämner bland annat tio USA-turnéer och tusentals konserter och hur Ingemar utvecklat orkestern som startades av hans far Erik Karp innan han avslöjar att denna konsert är den sista med Ingemar som dirigent. Han välkomnar honom till orkesterns valthornsektion och överlämnar blommor. Även Staffan Örneskans avtackar Ingemar Karp från Norra Åkarps församlings sida.

Johannes Ivarsson lovar att orkestern kommer att fortsätta.

– Ni kommer att höra ifrån oss i vår, säger han till publiken som inte vill sluta applådera förrän orkestern börjat spela O helga natt som avslutning tillsammans med gästartisterna.

Efter två extranummer accepterar den fullsatta kyrkan motvilligt att konserten är slut.

Se ett filmklipp från avslutningen på konserten nedan:

Ingemar Karp har länge tänkt trappa ner. Han har till och med avgått som ordinarie och varit vice dirigent i ett år. Men eftersom det inte funnits någon ordinarie dirigent har han i praktiken ändå tagit hela ansvaret.

– Det har varit bestämt i ett år att jag skulle sluta. Att leda en konsert är bara roligt, men det är allt runtomkring som jag inte klarar att fortsätta med. Jag är ju 76 år, konstaterar han.

Han har i alla år arbetat helt ideellt och tycker inte att det är något märkvärdigt med det.

– Det har varit fantastiskt att få vara med. Att umgås med alla ungdomar har nog påverkat vårt sätt att tänka, det hade man inte fått genom pensionärsföreningen, säger han och skrattar.

Han har många speciella minnen från konserter runt om i världen.

– En höjdpunkt var när vi som enda svenska orkester fick spela i Israel på Jerusalems 3 000-årsjubileum 1996. Då tänkte jag att mer får man inte vara med om, berättar han.

Han minns också flera konserter på Disneyland. Men det viktigaste för honom är att få sprida det kristna budskapet – med kvalitet.

– En del säger att de kristna tror att de kan spela hur som helst bara för att de har ett budskap, men jag vill att vi ska göra det så bra vi kan. Vi har också fått kommunens kulturpris och flera andra priser, så det har varit uppskattat. Jag har haft ett fantastiskt liv, säger han.

Många har tillfrågats om att ta över, men nu får det bli en annan lösning. Orkestern kommer i väntan på en mer permanent ledare att hyra in en repetitör för ett begränsat antal spelningar det närmaste året. De tilltänkta är Loffe Sturesson som leder Kristianstad storband och Claus Sörensson som bland annat arbetar som musiklärare och som repetitör i olika sammanhang.

Text och foto: Berit Önell
Film: Emil Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com