Den omstridda fördjupade översiktsplanen för Hässleholm har tillkommit i laga ordning. Det anser förvaltningsrätten som på fredagen avslog de åtta överklagandena.
Hässleholms miljö- och stadsbyggnadsnämnds ordförande Kenny Hansson (M) berättade nyligen att han fått besked om att rättsprocessen skulle dra ut på tiden. Ett beslut skulle ”förhoppningsvis” komma före sommaren. Förseningen var ett av skälen till att stadsbyggnadskontoret åter pausade detaljplanen för Sjörröds gård och även lantmäteriet hänvisade häromdagen till överklagandena i sin skrivelse om att ställa in borttagandet av den medeltida vägen över området. Men sedan dess har domstolen tydligen skyndat på ärendet.
Den fördjupade översiktsplanen har i flera år orsakat politisk strid. Det har bland annat gällt skyddsavstånden kring reningsverket, exploatering av natur och jordbruksmark och att privat mark ”ockuperats” genom att den fått beteckningen natur. Många synpunkter kom in från både politiker, allmänheten och länsstyrelsen under utställningen av förslaget. De flesta beaktades inte innan beslutet fattades av ett oenigt extrainsatt kommunfullmäktige i juni 2018.
Domen i frågan gäller så kallad laglighetsprövning, det vill säga behandlar bara det överklagade beslutets laglighet och inte dess lämplighet. Om planen inte kommit till på lagligt sätt kan domstolen upphäva den.
Förvaltningsrätten avfärdar överklagandena i sin helhet, men bemöter inte alla delar var för sig i sina domskäl.
FV-politikern Björn Widmark hävdade i sitt överklagande att länsstyrelsen inte godtagit översiktsplanen och att kommunen i strid mot lagen underlåtit att anmärka detta i planen. Han menade att länsstyrelsens många invändningar gör att man bara kan uppfatta det som att länsstyrelsen i vissa delar inte godtagit planen. Det gäller bland annat skyddsavstånd kring reningsverket, planering av bostäder söder om Garnisonsvägen (Sjörröds gård med flera fastigheter) och längs Hovdalavägen utan att utredningar om natur- och kulturvärden gjorts.
Förvaltningsrätten håller inte med honom.
– De synpunkter som framförts i granskningsyttrandet innebär inte att länsstyrelsen inte godtagit översiktsplanen i någon del, skriver förvaltningsrätten i domen.
Björn Widmark påtalade också att översiktsplanen är olaglig genom att det inte i den framgår hur kommunen ska tillgodose riksintresset för friluftsliv, vilket kan stå i konflikt med exploatering.
– De synpunkter på markanvändningen, planerad bebyggelse och hantering av riksintressen enligt översiktsplanen samt utformningen av översiktsplanen som framförts av klagandena utgör enligt förvaltningsrättens mening i första hand lämplighetsfrågor, vilka inte kan prövas inom ramen för laglighetsprövning, skriver förvaltningsrätten.
Flera klagande hävdade att den fördjupade översiktsplanen bryter mot likställighetsprincipen i kommunallagen. Det handlar bland annat om att planen gör undantag i skyddsavstånden kring reningsverket för vissa fastigheter, bland andra Sjörröds gård som ägs av tidigare vice ordföranden i byggnadsnämnden Johan Barnekow (M).
En klagande jämför hanteringen av Sjörröds gård med hur han själv fått nej till att bygga ett litet hus på sin tomt i Lommarp. Han fick avslag på bygglovsansökan på grund av naturvärden, trots att det bara gällde en enda ek och en stengärdesgård som inte kommer att påverkas av bygget.
– Förvaltningsrätten anser inte att det genom vad klagandena anfört om kommunens hantering av olika markägares fastigheter i översiktsplanen är visat att det överklagade beslutet strider mot likställighetsprincipen, konstaterar domstolen kort.
Anklagelser om jäv avfärdas också eftersom det inte framkommit att någon politiker deltagit i handläggning som rör vederbörande själv, make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående.
Förvaltningsrätten kommenterar inte argumentet att markanvändningen inte rättats till för flera fastigheter som fått beteckningen natur, trots att de är tomter respektive jordbruksmark. Beteckningen kan innebära både byggnadsförbud och intrång i näringsverksamhet.
– Översiktsplaner och PBL är inte tänkta att användas som expropriationslagstiftning där mark kan reserveras eller tas i anspråk utan att ett tydligt allmänt behov föreligger, skrev lantbrukaren Carl-Gustav Bjerkemo i sitt överklagande.
Arkitekt Kristoffer Dudzik med familj och Linus Jepsson, vars tomter markerats som natur, invände på samma sätt.
Även Björn Widmark ifrågasatte detta och menade att tomtmarken därmed blir tillgänglig enligt allemansrätten ända upp till fastighetsägarens bostad, vilket skulle strida mot såväl äganderättens principer som mot likabehandlingsprincipen.
Linus Jepsson får inte heller något svar på sin invändning att det inte finns laglig grund för att tvinga bort boende genom expropriation på grund av närheten till reningsverk. Han menade att det enligt miljöbalken krävs att reningsverket åtgärdas om olägenheter uppstår och hänvisade även till sin rätt till respekt för sitt hem enligt Europakonventionens artikel 8.
Flera av de klagande hävdade i yttranden som kom in för sent att alltför stora ändringar gjorts i översiktsplanen sedan samrådet 2015. Ett exempel var tillkomsten av den nya stadsdelen Garnisonen. Björn Widmark hävdade visserligen i tid att det nya verksamhetsområdet vid Helsingborgsvägen plötsligt lades in i utställningsversionen utan att det framgick på vems initiativ eller varför. Han hänvisade dock inte till lagparagrafen om att alltför stora ändringar inte får göras efter samrådet utan att processen måste göras om.
Kommunen motsatte sig överklagandena och hävdade bland annat att bara olika allmänna intressen ska vägas mot varandra i översiktsplanen. Hänsyn till enskilda intressen tas först i detaljplanering eller bygglovsprövning.
Förvaltningsrättens dom kan överklagas till kammarrätten, men där krävs prövningstillstånd innan ärendet kan tas upp.
Berit Önell
