Beslutet att stoppa detaljplanen för Björklunda hävdes vid miljö- och stadsbyggnadsnämndens extra sammanträde på onsdagen. Genom att Moderaterna bytte fot och Sverigedemokraterna avstod från att delta blev det majoritet i nämnden för att istället låta planen gå vidare till utställning.

Folkets väl höll fast vid att området är olämpligt för bebyggelse och reserverade sig i en fyrasidig skrivelse med fyra bilagor.

Nämndens ordförande Kenny Hansson (M) tror att markarbetena i området kommer att kosta cirka 50 miljoner kronor och säger att medel ska vara avsatta i tekniska nämndens budget. Men ansvariga där lämnar inte ut siffrorna till Frilagt.

Som Frilagt tidigare berättat sa M och L tidigare nej till exploatering av Björklunda. För att komma överens med KD om den fördjupade översiktsplanen gick de med på en senare utbyggnad, prioriterad efter Norden, Paradiset och Åhusfältet. När tjänstemännen strax därefter gick ut med en markanvisningstävling för Björklunda blev alliansens företrädare irriterade, men utfästelserna till byggföretagen är nu ett av skälen till att projektet drivs vidare.

– Det här är majoritetens uppfattning. Det finns olika uppfattningar inom samtliga partier i vår grupp. Jag driver den linje som partiet bestämt, säger Kenny Hansson som förra veckan drev att planen skulle stoppas och nu föreslog att det beslutet skulle hävas.

Han konstaterar att hans partigrupp känner sig trygg med satsningen på Björklunda, trots uppgifterna om omfattande kostnader för att fylla upp det låglänta området, inom vissa delar upp till två meter. Vem som sagt det kan han dock inte komma ihåg.

– Det lyftes på nämnden i förra veckan, säger han.

De 50 miljonerna är han inte heller säker på.

– Vi har satt av stora summor i budgeten, men jag vet inte om det var 42 eller 47 miljoner. 50 miljoner brutto är en spekulation från min sida, säger han.

Vad grundar du den på?

– Den är grundad i uppgifter från tekniska nämnden, expertis och att vi diskuterat i nämnden. Våra projekt blir ofta betydligt dyrare än beräknat, säger han.

När Frilagt försöker få reda på hur mycket som är budgeterat för markarbetena på Björklunda hänvisar tjänstemännen till varandra. Till slut svarar föräldraledige mark- och exploateringschefen Jakob Ruter att han inte vill säga något mer än den klumpsumma för exploatering som står i budgeten, 18 miljoner kronor i år och totalt 84 miljoner åren 2019-2021.

– Det skulle kunna skada vårt framtida upphandlingsarbete, förklarar han via mejl.

Han menar att det är kommunen, inte byggherrarna, som ska sköta masshanteringen för att få en helhet. På så vis kan kommunen istället ta ut ett högre pris för marken.

– Tanken är att kommunen ska lämna marken 30 cm under ny gatuhöjd.

Två meter känner han inte igen.

– Men ledningsschakterna blir ju alltid djupa för att få till rätt fall och anslutning om det är detta som avses, skriver han frågande.

Exploateringsingenjör Kristofer Olsson meddelar att kostnaden för att köpa in massor till Björklunda beräknas till 15,5 miljoner kronor. Om massor istället kan tas från Hässleholm Nord-området kostar det cirka 9 miljoner kronor.

Diskussionerna om Björklundaområdet i sydöstra Hässleholm har pågått i många år. Det befintliga villaområdet som började byggas 2006 följer inte den gällande detaljplanen från 1981. Ett förslag till den nu aktuella etapp två var på samråd redan 2009. Det har sedan omarbetats och de mest låglänta delarna, som också låg inom det kontroversiella 1 000-metersavståndet från reningsverket, har tagits bort. Förslaget ger nu plats för drygt 300 bostäder fördelat på villor, radhus och flerbostadshus, skola, förskola med mera.

Enligt planbeskrivningen omfattar området omfattar totalt cirka 64 hektar, motsvarande 90 fotbollsplaner. Bebyggelsen planeras på cirka 17 hektar, varav 15 hektar åkermark. En av invändningarna mot byggprojektet har varit just att jordbruksmark tas i anspråk. I det nya konceptet bevaras dock en del natur- och betesmark, stenmurar och många av de äldre träden. Men betesmarken delas upp av den nya infartsgatan som föreslås ansluta till Österåsgatan från Södra Kringelvägen. Eventuellt kan en tunnel byggas för att betesdjuren ska få en säker passage.

Björn Widmark (FV) citerar i sin reservation länsstyrelsen som säger att kommunen måste visa att behovet av mark inte går att lösa på ett rimligt sätt på annan plats. Det var i ett samrådsyttrande 2015 till den fördjupade översiktsplanen.

– Någon sådan redovisning har kommunen aldrig presenterat, skriver Björn Widmark och påminner om att lämplig mark pekats ut långt tidigare, främst Åhusfältet där det skulle rymmas 1 500 bostäder.

I samrådet om Björklunda 2009 kritiserar länsstyrelsen dock inte att bostäder planeras på jordbruksmark.

Björn Widmark tar också upp höjningen av marknivån. Enligt hans uppgifter krävs 90 000 kubikmeter fyllnadsmassor efter att matjorden schaktats bort.

– Det motsvarar cirka 10 000 lastbilslass om 13 ton vardera, skriver han.

Planbeskrivningen och miljökonsekvensbeskrivningen tar också upp att den låglänta marken ökar risken för problem med översvämningar vid skyfall. Därför, och för dagvattenhanteringens skull, föreslås en höjning av marken i delar av området till minst cirka 46,5 meter över havet. Mark vid byggnader ska enligt förslaget ligga minst 30 cm över gata.

Enligt en utredning som refereras i planbeskrivningen bör Maglekärrsbäcken inte belastas med ytterligare dagvatten från Björklunda, istället måste fördröjning ske i befintliga dagvattendammar och på låglänta ytor avsedda för översvämning. Betesmark kan därför behöva användas för dagvattenhantering i framtiden. De nya kvarteren ska delas upp i flera avrinningsområden genom höjdsättning. De högsta nivåerna ligger i västra delen och vattnet leds till de befintliga dammarna i sydöstra delen. En ny så kallad torrdamm i väster ska komplettera vid större flöden. I den södra delen finns en höjdrygg som gör att en del vatten avrinner österut och en del söderut via befintligt dike. Naturområden i låglänta delar kan också ta emot dagvatten vid behov.

Det stora diket i den norra delen av området ska kulverteras eftersom det enligt miljökonsekvensbeskrivningen utgör en hälsofara. Det finns risk för lukt och smittspridning på grund av regelbundna bräddningar med avloppsvatten.

Förslaget till detaljplan ställs inom kort ut och allmänheten har möjlighet att komma med synpunkter. Enligt Kenny Hansson fattas beslut sedan troligen inte i miljö- och stadsbyggnadsnämnden utan i kommunfullmäktige.

– Jag anser att det är en detaljplan av sådant politiskt och allmänt intresse att den bör tas i fullmäktige, säger han.

Berit Önell