Sötekärrsbäcken förorenad av PFAS Reningsverkets påverkan på sjön ska redovisas

Sötekärrsbäckens bottensediment innehåller bland annat PFAS. Det visar provtagningarna inom forskningsprojektet om Finjasjön. Foto: Berit Önell

Det hälso- och miljöfarliga ämnet PFAS finns i sedimentet i den förorenade och mystiskt uppvärmda Sötekärrsbäcken nära reningsverket. Det visar nya provtagningar inom det treåriga forskningsprojektet om Finjasjöns hälsa. Vid styrgruppens nästa möte, på tisdag, presenteras resultaten. Då ska också reningsverkets påverkan på sjön redovisas.

Men projektet kan nu drabbas av kommunens dåliga ekonomi. Regitos ordinarie provtagningar i sjön föreslås bli färre och därmed får forskningen sämre underlag för sitt arbete.

Miljöchef Sven-Inge Svensson leder styrgruppen för forskningsprojektet.

Forskningsprojektet, som startade i höstas, finansieras av Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelsen och kommunen. Huvudsyftet är att undersöka hur stor näringsbelastningen från interna och externa källor får vara om Finjasjön ska uppnå god status samt utreda de försämringar som observerats de senaste åren.

Styrgruppens ordförande Sven-Inge Svensson har nu fått underhandsinformation om undersökningarna i Sötekärrsbäcken som utförs av Regito.

– Det är ett väldigt brett spektra, men alla proverna är inte färdiga ännu, säger han.

PFAS är ett ämne som stöter bort fett, smuts och vatten. Det finns bland annat i funktionskläder, möbeltyger, pizzakartonger, skönhetsprodukter och brandskum. PFAS har förorenat grundvatten på andra håll, bland annat via försvarets brandövningar i Kallinge i Blekinge.

Sven-Inge Svensson tycker att fyndet är intressant.

– Kanske kan det leda oss vidare när det gäller vem som kan vara skuld till föroreningarna. Militären har haft brandövningsplatser här också. Varför skulle de tippa det just här? Men tanken slog mig, säger han.

Han har tidigare förgäves försökt få både kommunens tekniska förvaltning som markägare och Hässleholms vatten som ägare till reningsverket att ta ansvar för att undersöka bäcken. Nu pågår arbetet tack vare extrapengar som länsstyrelsen tillfört forskningsprojektet.

Vattnet i bäcken är enligt tidigare undersökningar gravt förorenad av ämnen som tyder på påverkan av både avlopp och deponi. Enligt flera vittnen har kommunen också haft en olaglig tipp strax norr om bäcken där farligt avfall tippats, bland annat fenol och oljor. Vatten och sediment i bäcken samt grundvattnet på båda sidor om den ska nu undersökas, bland annat för att få klarhet i om gifter läcker ut från tippen.

Även metaller och alifater från oljeprodukter har påträffats i sedimentet. Nästa steg är att undersöka grundvattnet utifrån de parametrar som nu gett utslag. Det ska göras via befintliga brunnar i området och resultat väntas under de närmaste veckorna.

Vid nästa möte med styrgruppen ska både Hässleholms vatten och miljö- och stadsbyggnadskontoret redovisa reningsverkets belastning på Finjasjön i förhållande till länsstyrelsens tillståndsvillkor för verksamheten under tio års tid. En bedömning av hur reningsverket påverkar sjön ska också göras.

Reningsverkets påverkan på sjön ska nu också redovisas. Bilden visar algblomningen i Björkviken sommaren 2017.

– Det är klart att de på Hässleholms vatten känner sig påhoppade många gånger. De säger att de uppfyller sina villkor och det gör de väl. Men frågan är vad de kan göra mer, säger Sven-Inge Svensson.

Han berättar att länsstyrelsen nu vill ha svart på vitt för hur det ser ut och sagt att det kan finnas anledning att ompröva hela verksamheten om det ser ut som att villkoren inte räcker till.

– Det finns olika grunder för att ompröva tillstånd för reningsverk, exempelvis om invånarantalet ökar. Men det kan även finnas skäl att begära omprövning om det kommer ny teknik eller nya uppgifter om att receptienten inte klarar den påverkan som sker, säger han.

De fluffiga organismerna i Finjasjön bestämdes till smutsvattensvamp i februari 2017.

Det kan till exempel gälla avsaknaden av gränsvärden för ammoniumkväve vintertid. Höga halter av ammoniumkväve från reningsverket föregick det stora utbrottet av smutsvattensvamp i sjön i februari 2017.

Miljö- och stadsbyggnadskontoret ska också ta fram statistik över rapporterade problem i reningsverket och hur de långsiktigt påverkar sjön.

Inom forskningsprojektet har redan en studie av kiselalger publicerats, den första av tre. Kiselalger används ofta för att bedöma vattenkvalitet eftersom de är fastsittande och inte kan fly från ogynnsamma förhållanden, istället ökar eller minskar arter med olika tolerans för miljöföhållanden i antal.

Kiselalger undersöktes i sju tillflöden till Finjasjön. De flesta av vattendragen visade sig ha god status medan Tormestorpsån inte var så bra och Maglekärrsbäcken, med reningsverkets utlopp, fick klassificeringen otillfredsställande status. Andelen föroreningstoleranta kiselalger var där mycket stor.

Förekomsten av missbildade kiselalgsskal i Maglekärrsbäcken var dessutom hög. Det tolkas som stark påverkan av metaller, bekämpningsmedel eller liknande förorening. Sven-Inge Svensson lägger till läkemedelsrester.

– Det var tyvärr inget oväntat resultat utan ett tecken på att vi missbrukar våra vatten. Däremot blev jag positivt överraskad över att det var så bra i Svartevadsbäcken i Tyringe, säger han.

Sötekärrsbäcken var inte med i denna studie.

Sven-Inge Svensson är bekymrad över att kommunens tekniska nämnd sänkt anslaget till restaureringsåtgärder i Finjasjön. Samtidigt är ambitionen att öka reduktionsfisket i Finjasjön med 50 procent.

– En ekvation som inte går ihop. Vi kan inte ha målsättningar och sedan inte pengar till att uppfylla dem. Ska vi dra ner på provtagningarna eller fisket? Det skulle vara illa bägge delar. Det är ju den långa kontinuiteten av mätningar som gör att vi kan se vad som gör skillnad på lång sikt, säger han.

Vid Finjasjöarbetsgruppens möte på tisdagen presenterades ett förslag på att glesa ut Regitos provtagningar från en gång i veckan till en gång var fjortonde dag och att göra den årliga Finjasjörapporten tunnare. Något beslut blev det dock inte.

– Glesare provtagningar ger mer osäkerhet i värdena, säger Sven-Inge Svensson.

Något som alltså även kan drabba forskningsprojektet. Sven-Inge Svensson hoppas nu på extrapengar från annat håll. Exempelvis vill Sparbanksstiftelsen gärna stötta, men kan inte ge bidrag till en kommun eller till kommersiell verksamhet.

– Kanske kan det gå via fiskevårdsföreningen, funderar han.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com