Kommunen förlorade fiberstriden mot Konkurrensverket

Patent- och marknadsdomstolen slår fast att Hässleholms kommun brutit mot konkurrenslagstiftningen genom att stoppa privata aktörer från att gräva för fiber. Foto: Berit Önell

Hässleholms kommun förlorade fiberstriden i patent- och marknadsdomstolen i Stockholm. Konkurrensverket fick rätt och kommunen förbjuds vid vite på 25 miljoner kronor att neka markavtal till privata företag som vill bygga ut fiber. Domen meddelades på fredagen.

Konkurrensverket stämde i september 2017 kommunen på grund av beslutet hösten 2015 att inte upplåta mark till fler företag som ville gräva för fiber. Motiveringen var, enligt ett brev till privata aktörer, uttryckligen att grävtillstånd till andra ”skulle innebära att kommunens egen fiberetablering allvarligt försvåras”. Kommunen befarade att de privata företagen av ekonomiska skäl bara skulle vara intresserade av att erbjuda fibernät i de större tätorterna och att glesbefolkade områden skulle bli utan.

Domstolen avfärdar alla kommunens motargument och slår fast att kommunens agerande har lett till att aktörer inte kunnat verka på lika villkor på marknaden och att effekterna varit betydande. Marknaden har begränsats till kommunens egen fibersatsning och Telia som fick markavtal med kommunen före stoppet. Även Hessleholm network hade avtal, men köptes upp av kommunen.

– Konkurrensen har alltså såväl snedvridits som hämmats, skriver domstolen.

Eftersom kommunen förlorat målet blir det ingen ersättning för rättegångskostnaderna. Advokatkostnaderna uppgick till 2,5 miljoner kronor redan innan den sex dagar långa rättegången startade.

Kommunens fiberchef Tony Hadarson har inte så mycket att säga.

– Vi är lättade att det äntligen kommit en dom. Det är nu mer än fyra år sedan Konkurrensverket påbörjade sin granskning. Fiberavdelningen vill nu lägga detta bakom sig och fokusera på att bygga färdigt kommunens fibernät, säger han i ett pressmeddelande.

Han vill inte svara på Frilagts fråga om han med det menar att kommunen kommer att ändra sin policy om markavtal för att undvika vite.

– Jag har inte så mycket att tillägga. Våra advokater tittar på domen, säger han.

Kommunjurist Magnus Gjerstad hänvisar också till advokaterna.

– Vi fick ta del av domen idag och kommer nu att gå igenom den noga tillsammans med våra advokater innan vi kan bemöta den närmare. Vi måste även besluta om vi ska överklaga, säger han.

Även Konkurrensverket har i ett pressmeddelande kommenterat domen.

– Det är mycket bra att domstolen nu har slagit fast att det inte är acceptabelt att Hässleholms kommun hindrar privata företag från att gräva ner fiber genom att vägra upplåta mark, säger generaldirektör Rikard Jermsten.

Kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) säger att han inte är helt överraskad. Han är tveksam till en överklagan.

– Spontant tycker jag väl att vi nu får acceptera att vi gjort fel och lägga det bakom oss. Men jag vill läsa domen innan jag gör en definitiv bedömning. Från min ideologiska ståndpunkt tycker jag att vi ska släppa in andra aktörer, säger han.

Han säger att han hela tiden varit emot att konkurrensen begränsats. Han ansåg dock inte att det var lönt att försöka stoppa rättegången genom att ändra beslutet om markavtalen när den nya majoriteten i tekniska nämnden tillträdde den 1 januari.

– Då var det tre veckor kvar till huvudförhandlingen. Vi tyckte att när vi var så långt framme var det lika bra att vi fick ett avgörande i domstol, säger han.

Han påpekar också att det därmed inte är den borgerliga alliansen som sagt stopp utan domstolen.

– Det ger större dignitet. Men de pengarna är förlorade, säger han och syftar på advokatkostnaderna.

Lars Johnsson betonar att frågan om markavtalen aldrig prövats politiskt.

– Det var ett beslut på tjänstemannanivå. Men jag kan inte tänka annat än att det var förankrat hos kommunledningen (de rödgröna 2015), säger han.

Om kommunen nu häver beslutet tror han ändå att det kan vara för sent för andra aktörer att gå in i fiberutbyggnaden i Hässleholm.

– De rödgröna har förlorat i domstolen, men uppnått målet att kommunens fiber skulle få försprång, säger han.

Han tycker inte om det.

– Jag tycker att det är allvarligt att kommunen har begränsat den fria konkurrensen och utnyttjat sin monopolställning, säger han.

Kommunstyrelsens andre vice ordförande Lena Wallentheim (S) har inte heller hunnit läsa hela domen, men hon tycker att det kan vara aktuellt att överklaga.

– Jag är lite grand förvånad över utgången, säger hon.

Hon ser det som en principiell fråga, menar att det handlar om att bygga ut infrastruktur och tycker inte att det finns anledning att ångra kommunens agerande.

– När jag tillträdde som kommunstyrelsens ordförande 2015 var fiberutbyggnaden en av de absolut viktigaste frågorna som diskuterades. Det var inte mycket utbyggt då och det var inte många företag som knackat på dörren, säger hon.

Kommunen såg sig som garanten för att alla skulle få fiber till samma pris, även på landsbygden. Därför skulle kommunen bygga ut det passiva nätet och privata företag skulle sedan kunna konkurrera som operatörer i nätet.

– Det var det ställningstagande vi gjorde, säger Lena Wallentheim.

Kommunen har tre veckor på sig att överklaga domen.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com