Livsmedelsverket har inte riskbedömt Finjasjöfisken Skärpta riktvärden för PFAS på gång

Stora mängder fisk från Finjasjön blir mat. Fisk från kommunens reduktionsfiske, som är i full gång nu, skänks bort. Bilden är från hösten 2017. Foto: Lotta Persson

Livsmedelsverket har haft kontakt med Hässleholms kommun om miljögiftet PFAS i Finjasjöfisk, men någon riskbedömning har inte gjorts ännu.

– Vi har inte fått in analysprotokollen, säger Rickard Bjerselius, toxikolog på Livsmedelsverket, på onsdagen.

Han har inte handlagt ärendet och kan inte uttala sig i detalj, men konstaterar att det är få fiskar som undersökts, bara sex stycken.

– Om de ska vara säkra på sin sak kan de behöva fler, säger han.

Efsa, den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, har skärpt sin bedömning och föreslagit kraftigt sänkta riktvärden. Men Rickard Bjerselius betonar att PFAS inte innebär någon akut hälsorisk i de nivåer som uppmätts i Finjasjön.

Inte bara sedimentet i Sötekärrsbäcken nedanför reningsverket innehöll PFAS utan även fisk från sjön. Foto: Berit Önell

PFAS har nyligen uppmätts i bottensedimenten i den förorenade Sötekärrsbäcken som mynnar i Finjasjön vid Sjörröd. Frilagt var på måndagen först med att berätta att PFAS konstaterats i fisken och att Finjasjöns fiskevårdsförening vill att fler fiskar undersöks. Kommunens miljöchef Sven-Inge Svensson ville då inte berätta om analysresultaten.

Enligt onsdagens Norra Skåne har Sven-Inge Svensson nu fått lugnande besked från Livsmedelsverket.

– Där menade man att de här halterna inte ger någon hälsoeffekt. Det finns ingen fara i att äta fisken, säger han till Norra Skåne.

Han säger också att kommunen gärna vill att reduktionsfisket som ingår i restaureringen av Finjasjön ska vara etiskt i meningen att fisken äts istället för att slängas. Fisket pågår för närvarande och ska i år utökas. De senaste åren har cirka 50 ton per år tagits upp, varav merparten har skänkts bort som matfisk.

Hur mycket fisk som äts är en faktor när Livsmedelsverket hjälper kommuner med riskbedömningar. Livsmedelsverkets generella kostråd om fisk är att äta fisk två-tre gånger i veckan och variera sorterna, vilket minskar risken att få i sig oönskade ämnen.

– Det verkar som att Hässleholms kommun gjort på det sätt som vi rekommenderar att göra om PFAS misstänks; analyserat grundvatten och fisk och sedan kontaktat oss. Vi kvalitetsgranskar analyserna, räknar på dem och ger förslag på hur riskerna kan hanteras, förklarar Rickard Bjerselius.

Det kan handla om att rena vatten eller begränsa konsumtionen av fisk.

– Sedan är det kommunens sak att informera lokalbefolkningen och de som fiskar eller får fisk. När det finns påvisbara halter PFAS är det rimligt att gå ut med dem, vilket ju kommunen planerar att göra. Det är klokt, framförallt om det är en sjö som används för fritidsfiske.

Rickard Bjerselius säger att ju fler fiskar som undersöks desto säkrare blir resultatet.

– Det beror också på var i sjön de fångats. Om det till exempel är nära en tillrinnande å där källan till PFAS kan finnas kan det vara högre halter i fisken där, säger han.

– Vi gör riskbedömningar från fall till fall, beroende på halterna i den aktuella sjön och ser vad intaget blir i förhållande till Efsas riktvärden för livsmedel, säger Rickard Bjerselius.

Värdena i Finjasjöfisken låg strax över och strax under riktvärdet för fisk på 9,1 nanogram per gram. Riktvärdet är inte valt utifrån livsmedelsaspekter utan ingår i Naturvårdsverkets miljökvalitetsnormer.

– Det är väldigt lågt satt, säger Rickard Bjerselius.

Efsa skärpte sin bedömning av de ämnen som ingår i samlingsnamnet PFAS i en preliminär rapport i december 2018. Där föreslås att den sedan 2008 rådande nivån för tolerabelt dagligt intag på 150 nanogram per kilo kroppsvikt för ett av de vanligaste ämnena, PFOS, ska ändras till 13 nanogram per kilo kroppsvikt och vecka. Om vi räknar om det till antal kilo fisk om fisken innehåller nio nanogram PFOS per gram, som det högst uppmätta i Finjasjön, skulle det innebära att konsumtionen för en person som väger 60 kilo behöver sänkas från maximalt 364 kilo fisk per år till 4,5 kilo. För ett av de andra ämnena föreslås ännu större förändring.

USA har redan sänkt sin gräns till två nanogram per kilo kroppsvikt och dag.

– Vi kommer förmodligen att sänka det tolerabla veckointaget, men avvaktar Efsas slutliga rapport i höst, säger Rickard Bjerselius.

Han tror att nya riktvärden för fisk då också kommer att fastställas.

Det är väldigt stor skillnad på nivåerna. Är PFAS alltså farligare än man trott?

– Ja, idag finns möjligheter att se effekter vid betydligt lägre nivåer. Det är verkligen ett ämne som vi inte vill ha i naturen eller i maten och vattnet, säger Rickard Bjerselius.

Men han ser inte någon akut hälsorisk.

– Det påverkar inte våra bedömningar i nuläget. Det man får i sig på sex månader i dessa halter bidrar ytterst lite. Det allvarliga är exponering under lång tid för högre halter, säger han.

Han menar att det viktigaste är att arbeta för att ta bort källan till höga PFAS-värden.

– PFAS kommer ofta från platser där man övat med brandskum och misstänks även läcka ut från deponier, säger Rickard Bjerselius.

Kring Finjasjön finns både brandövningsplatser och deponier. Orsaken till att undersökningarna vid Sötekärrsbäcken inleddes var att det alldeles intill legat en deponi där farligt avfall troligen dumpats.

Frilagt har sökt Sven-Inge Svensson.

Berit Önell

Läs tidigare artiklar i ämnet:

2019-04-15 Giftig PFAS i fisk från Finjasjön

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com