Politikerna måste bli bättre på att agera mot våldsbejakande extremism

Trygghet och säkerhet i Sverige och EU var temat för seminariet med, från vänster, Susanne Gosenius, polisen region syd, Magnus Ranstorp, Försvarshögskolan, Gunnar Hökmark (M), Aldo Iskra, Open Skåne, Anders Kretz, Center mot våldsbejakande extremism, och moderatorn Matilda Karlsson, Scandinavian risk solutions. Foto: Urban Önell

– Politikerna måste bli bättre, sa Försvarshögskolans terrorforskare Magnus Ranstorp vid Europaforums seminarium om trygghet och säkerhet i Sverige och EU på tisdagen.

Det handlade mycket om islamistisk extremism, med avstamp i att IS kalifat fallit och återvändare därmed måste bemötas, men också att det finns svenska medborgare här som radikaliserats de senaste åren.

Panelen var ganska överens om att den svenska lagstiftningen på området släpat efter och att det under många år funnits en beröringsskräck. Många kommuner har också vaknat sent, däribland Hässleholm som i höstas bjöd in Magnus Ranstorp, med rötterna i kommunen, för att få råd.

Enligt Säpo finns cirka 3 000 våldsbejakande extremister i Sverige idag. Cirka 2 000 av dem är islamister, den grupp som Säpo idag bedömer som den farligaste miljön. Säpo räknar med att 150 återvändare kan vara på väg hem.

När moderatorn Matilda Karlsson från Scandinavian Risk Solutions frågade Magnus Ranstorp hur säkerhetsläget ser ut sa han att det var en lätt fråga.

– Det är allvarligt och i Sverige finns fler våldsbejakande islamister och mer högerextremism än i de andra nordiska länderna, sa han och betonade att det därför också gäller att skapa en bra social sammanhållning i samhället.

Magnus Ranstorp, terrorforskare på Försvarshögskolan. Foto: Urban Önell

Kalifatets fall betyder inte på något sätt att faran är över. 300 personer beräknas redan ha återvänt till Sverige från IS-områden. Tre av dessa har dömts för delaktighet i terrordåd i Paris, Brüssel och Turkiet. I lägren i Syrien väntar många svenska medborgare, framförallt kvinnor och barn.

– Det är en rävsax för svenska regeringen om man ska ta tillbaka dem eller inte, konstaterade Ranstorp.

EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark (M) efterlyste beslut som ger bättre möjligheter att bekämpa extremism, exempelvis bättre gränskontroller in i EU.

– Men låt inte EU göra det som Sverige ska göra. Relativt befolkningen har Sverige flest IS-återvändare, men minst politik. Vi diskuterar fortfarande integration och utanförskap, men det handlar inte om det utan om personer som är i krig mot vårt samhälle. Då är 300 personer väldigt mycket, sa han.

Han menade att det finns en missriktad svensk tolerans där man inte vågar angripa våldsbejakande och antidemokratiska uttryck för att inte uppfattas som rasist.

– Men vår underlåtenhet att agera har skapat en kollektiv skuld hos muslimer i Sverige, sa han.

Han betonade att det inte är alla de nyanlända som kommit till Sverige som är problemet.

– De har oftast flytt från just de här människorna, sa han.

Magnus Ranstorp konstaterade också att det funnits en beröringsskräck när det gäller religion och i viss mån etnicitet.

– Men nu har det gått tillbaka till en sund diskussion, sa han.

Han förklarade att extremism inte uppstår i ett vacuum utan ofta i utsatta områden där det även finns andra problem, såsom gängkriminalitet, avsaknad av tillit till samhället med mera.

En ny lagstiftning som är på gång och som kriminaliserar samröre med terrororganisationer blev också föremål för diskussion.

Susanne Gosenius från polismyndighetens region syd tog upp att FN:s säkerhetsråd kritiserat Sverige för att alltför få återvändare lagförts.

– Lagstiftningen är vår största fiende. Vi är bakbunda, sa hon.

Gunnar Hökmark påpekade att den nya lagen måste få juridisk legitimitet, viket det tidigare förslaget inte hade.

-Den måste drabba terrorism och inte något annat. Varför har Danmark och Norge kommit längre?

Magnus Ranstorp påtalade en annan skillnad – Sverige har lägre straffskalor än grannländerna. Utredning pågår dock om att höja straffen för terrorbrott.

Aldo Iskra, organisationen Open Skåne i Malmö, ansåg att kontroll och lagstiftning behövs, men att civilsamhället också måste mobiliseras. Det finns till exempel grupper av imamer som arbetar för att motverka våldsbejakande islamism.

Magnus Ranstorp betonade att det måste finnas en mycket stark politisk vilja för att komma åt det ”salafistiska ekosystemet”. Han ansåg att Säpo och polisen är offensiva. Men det räcker inte.

– Vi har kommunalt självstyre och där måste politikerna bli bättre. Det åligger den som är högste politisk ledare i en kommun att både ge resurser och direktiv, sa han.

Han nämnde sin forskningsrapport från sommaren 2018 då salafismen, som ofta är grogrund för våldsbejakande islamism, i 17 städer kartlades. En av städerna var Hässleholm där Frilagts granskning av Ljusets moské nämndes, liksom berättelser om kvinnor som förtrycks och inte kan röra sig fritt, tendenser till att upprätta egen lagstiftning i vissa områden, uppgifter om att IS-resor stoppats med mera.

Anders Kretz, Center mot våldsbejakande extremism, tidigare Säpo, betonade att alla kommuner är olika och därför inte kan ha samma handlingsplan.

Rekommendationen är nu att alla kommuner ska skaffa sig en lägesbeskrivning och sedan utifrån de problem som finns lokalt ta fram en handlingsplan.

Det var också Magnus Ranstorps råd till Hässleholms kommun när han under hösten var inbjuden till ett möte med ledande politiker och tjänstemän. Även polisen medverkade. Ranstorp var förvånad över att det finns så få poliser i området.

– De måste få större resurser här, kommenterade han efter seminariet i kulturhuset.

Kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) tog initiativ till mötet med Ranstorp med anledning av Försvarshögskolans rapport om salafismens utbredning. Men det handlade en hel del om Socialdemokraternas unge stjärnskott Omar Al-Ganas som nyligen fått avgå efter avslöjanden om att han uttryckt sig antisemitiskt, kvinnoförtryckande och homofobt.

– Det förekommer i alla partier, de behöver göra bättre bakgrundskontroller på kandidaterna, sa Magnus Ranstorp.

Kommunens möte diskuterade även Al-Ganas farbror Abu Raad i Gävle som pekats ut som den våldsbejakande islamismens ledare i Sverige och nyligen togs i förvar av Säpo.

– Det finns en anledning till att Abu Raad inte fått svenskt medborgarskap, trots att han ansökt två gånger. Det gäller brott mot rikets säkerhet, förklarade Magnus Ranstorp.

Han menade dock att problemen med våldsbejakande extremism i denna del av Skåne i ännu högre grad gäller högerextremism och påminde om att NMR-ledaren Simon Lindberg är bosatt i Hässleholms kommun.

– Det är viktigt att kommunen har en strategi mot dem och det har man inte riktigt haft, sa Magnus Ranstorp som uppfattade både politiker och tjänstemän som lyhörda.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com