Finjasjöns negativa utveckling fortsätter

Algblomningen låg periodvis under sommaren 2018 som illgrön målarfärg på vattenytan.

Den negativa utvecklingen av vattenkvaliteten i Finjasjön fortsätter. Det konstaterar konsultföretaget Regito i den limnologiska årsrapporten för 2018 som sammanställts på uppdrag av kommunens tekniska förvaltning.

Algblomningarna gynnas av att vattnets näringsinnehåll ökar. Sommarens totalfosforhalt var den högsta på 24 år. Det tidigare så lyckosamma reduktionsfisket verkar inte förslå. Dessutom försvåras fisket av att näten sätts igen av kiselalger. Rapporten talar också om kraftigt försämrat siktdjup, syrebrist och fiskdöd vid Björkviken och det finns frågetecken om Magle våtmarks funktion.

Den 64-sidiga rapporten blev klar för några dagar sedan, kraftigt försenad jämfört med tekniska förvaltningens information om att den skulle presenteras omkring den 1 april. Under april presenterades istället en rapport om massförekomst av kiselalger som orsakas av stor näringstillgång i sjön. I förra veckan kom den försenade rapporten om föroreningarna i Sötekärrsbäcken och närliggande brunnar intill sjön.

Enligt den limnologiska rapporten började den negativa utvecklingen 2016. Sedan dess har blågrönalgerna ökat och siktdjupet sommartid minskat kraftigt. Medelvärdet av blågrönalgbiomassa har ökat nästan fyrfaldigt.

2018 var sommarmedelvärdet för siktdjupet bara 1,00 meter, jämfört med 1,28 meter 2017, 1,61 meter 2016 och 1,93 meter 2015. Dock uppmättes det högsta siktdjupet som noterats sedan 2008 i december 2018: hela 4,67 meter.

Medelvärdet för totalfosfor ökade drastiskt under 2018 och sommarmedelvärdet var det högsta sedan 1994 i ytvattnet; 75 mikrogram per liter. Enligt rapporten berodde det till stor del på att sjöbottnen läckte fosfor.

– Ökningen av fosfor jämfört med tidigare och närliggande år är dramatisk och oroande, skriver Heléne Annadotter, Johan Forssblad och Martin Larsson på Regito.

De bedömer utifrån tidigare erfarenheter att minst en halvering av fosforvärdet 2018 behövs för att få en fin badvattenkvalitet under sommarmånaderna.

Skylten som avråder från bad i Björkviken fick sitta kvar nästan hela sommaren 2018. Enligt Regito krävs minst en halvering av fosforvärdet för att få en fin badkvalitet. Foto: Berit Önell

Medelvärdet på halten biomassa för växtplankton under sommaren var den näst högsta på elva år. Sommarmedelvärdet för klorofyll var det högsta sedan 1990.

Trots att reduktionsfisket ökade och 57 ton fisk togs upp under 2018 ökade biomassan av fisk i sjön och har ökat tre år i rad.

Syrebrist konstaterades i en stor del av sjön under en lång, sammanhängande period – en effekt av den ovanligt varma sommaren. I Djuphålan var syrgashalten dödligt låg i 32 procent av sjödjupet under vecka 31.

Död fisk började flyta upp på stranden i Björkviken i början på juli.

Den giftiga och illaluktande gasen svavelväte noterades i sjön. Det skedde när onormalt stor skillnad mellan sulfathalt i bottenvattnet och ytvattnet sammanföll med låga syrgashalter vid bottnen. En höjning av sulfathalterna i de tillrinnande vattendragen uppmättes också under 2018. I Tormestorpsån mer än tredubblades halten. Orsaken till förändringen är okänd, liksom när det gäller försämringarna i övrigt.

Trots allt skriver Regito att det inte finns någon tvekan om att fiskeinsatserna har revolutionerande effekt på vattnets innehåll av fosfor i Finjasjön och i utloppet Almaån. 1988-1992, före det första reduktionsfisket, var fosforhalten i reningsverkets utsläpp till Finjasjön i medel sommartid 156 mikrogram per liter. På grund av internt fosforläckage låg Finjasjöns ytvatten högre, på extremt höga 200 mikrogram per liter. Utloppet till Almaån hade också högre fosforhalt än det vatten som kom från reningsverket.

Ett medelvärde för åren 2012-2018 blir betydligt bättre. Efter förbättringar av reningsverket och tillkomsten av Magle våtmark har totalfosforhalten från reningsverkets utsläpp minskat med drygt 40 procent. Fosforhalterna i Finjasjön och ut till Almaån har minskat med cirka 75 procent genom reduktionsfisket.

Dock gäller det senare medelvärdet sju år, jämfört med fem år i den tidigare mätningen, och de senaste åren visar alltså en negativ trend som inte syns i dessa värden. Frågan är också hur det står till med Magle våtmark när utflödet därifrån hade högst totalfosforhalter av de tillrinnande vattendragen vid majoriteten av mättillfällena. Dessutom steg halten fosfatfosfor kraftigt från och med mitten av juni med årets högsta värde vecka 31.

Algexperten Heléne Annadotter på Regito undrar varför fosfathalterna från Magle våtmark ökar under sommaren när upptaget av näringsämnen borde vara som störst. Foto: Urban Önell

-Varför ökar fosfatfosfor i utflödet från Magle våtmark under sommaren när upptaget av näringsämnen borde vara som störst, undrar Regito och påpekar att samma mönster förekom även 2017.

Den enda åtgärd som nämns i rapporten är att permanenta sommardämmet för att förhindra att vattenståndet blir för lågt under sommaren. Regito skriver att det finns flera goda skäl till detta. Det förenklar för båttrafik och är positivt för badlivet, men kan också motverka fosforläckage från bottensedimentet eftersom temperaturerna i bottenvattnet kan hållas lite lägre. En ansökan är redan under behandling hos mark- och miljödomstolen.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com