Brandövningsplatser i Hässleholm med i kartläggning av PFAS-spridning i vatten

Släckskum kan innehålla PFAS som kan spridas till dricksvattnet, därför kartlägger SGU nu brandövningsplatser och släckinsatser i hela landet. Här en bilbrand på Verkstadsgatan i Hässleholm 2017. Foto: Lotta Persson

När SGU undersöker vilka dricksvattenbrunnar som kan vara i riskzonen för påverkan av släckskum med hälsofarlig PFAS finns flera brandövningsplatser i Hässleholm på kartan. Information samlas nu in från hela landet om cirka 700 brandövningsplatser och 5 300 bränder som släckts med skum, vilket Sveriges Radio Ekot var först med att berätta.

Frilagt har tidigare skrivit om fynden av höga halter PFAS i Sötekärrsbäcken som mynnar i Finjasjön. Vid en efterföljande undersökning av brunnar i närheten analyserades trots det inte PFAS.

Höga halter PFAS i varianter som tyder på påverkan från brandövningsplatser har uppmätts i den förorenade Sötekärrsbäcken som mynnar i Finjasjön.

Användningen av PFAS-kemikalier har minskat de senaste åren sedan farorna uppmärksammats. Men ämnet, som bland annat misstänks orsaka cancer, bryts inte ner i naturen och kan därför fortfarande påverka.

Lars Rosenqvist, hydrogeolog på Sveriges geologiska undersökning, SGU, samlar nu in data om brandövningsplatser och släckinsatser där det finns misstankar om att brandskum med PFAS använts. Det gäller bränder där mer än tio liter skum ska ha använts, bland annat bilbränder, villabränder, bränder i flerfamiljshus, på soptippar och industriområden. Informationen ska användas för att kartlägga hur föroreningarna kan ha spritt sig till grundvatten och dricksvattenbrunnar.

Lägger ett pussel

Uppdraget kommer från Naturvårdsverket som i sin tur fått ett regeringsuppdrag att vidta åtgärder mot PFAS. Det handlar nu om att få fram en bättre bild av vilka risker som finns och hur de ser ut.

– Vi ska ta in så mycket information vi kan om potentiella utsläppsplatser, säger Lars Rosenqvist.

Bland annat hämtas data från MSB, Myndigheten för samhällskydd och beredskap, om hur mycket skum som använts vid olika släckinsatser. Länsstyrelsen har sammanställt uppgifter om brandövningsplatser till Naturvårdsverket.

SGU fick uppdraget eftersom myndigheten har sammanställt fakta kring jordarter, topografi, var det finns grundvattenmagasin och hur grundvattnet rör sig.

– Vi lägger pussel. Ibland kanske det finns data från miljöövervakning av en utsläppsplats och även mätningar av PFAS. Vi ska titta på allt i förhållande till läget på skyddsvärda objekt som vattentäkter. I vårt brunnsarkiv och i fastighetsregistret finns uppgifter angående enskild vattenförsörjning, säger Lars Rosenqvist.

Han förklarar att det kring flygplatser ofta finns väldigt mycket mer PFAS, framförallt där det tidigare övats kontinuerligt med PFAS i släckskum.

Större spridningsrisk i sand

Lars Rosenqvist betonar att SGU inte kommer att ta en massa prover. Meningen är att inventeringen ska bli underlag för fortsatta undersökningar.

– Tanken är att den ska kunna användas för att hitta platser som det finns anledning att provta och prioritera, säger han.

När det gäller Hässleholm säger Lars Rosenqvist att det finns flera brandövningsplatser på hans lista.

– Om man haft brandövningar vid sjön är det stor risk att PFAS kommit ut i sjön, säger han.

Spridningsrisken handlar inte bara om avståndet till föroreningskällan utan också mycket om jordmån.

– Om det är sand finns större risk att föroreningarna tar sig ner till grundvattnet. Utifrån det finns det kanske anledning att provta i brunnar, men det vi framförallt tittar på är påverkan på grundvattnet, säger han.

16 olika PFAS i bäcken

Vid Sötekärrsbäcken är jordmånen genomsläpplig och PFAS kan därmed lätt sprida sig till grundvattnet. Kommunens miljöchef Sven-Inge Svensson har också tidigare sagt att undersökningarna visat att föroreningarna i bäcken sprider sig till grundvattnet och brunnarna.

PFAS påträffades både i bäckens sediment och i vattnet. I vattnet fanns 16 olika PFAS, varianter och halter som enligt konsultföretaget Regitos rapport tyder på påverkan från brandövningsplatser. Halten av den vanligaste varianten, PFOS, var 40 nanogram per liter, vilket är 62 gånger högre än miljökvalitetsnormen för vatten. Den totala halten PFAS i bäcken var 78 nanogram per liter.

Enligt uppgift från miljökontoret har det funnits minst tre militära brandövningsplatser nära Finjasjön vid Finjasjöpark. Före 1994 släpptes dagvattnet från brandstationen med eventuellt brandsläckningskum därifrån ut via Sötekärrsbäcken.

SGU kommer att presentera resultaten av sin undersökning i november, i samband med ett möte i det nätverk som bildades av flera myndigheter 2014 efter uppmärksamheten kring de höga PFAS-halterna i dricksvattnet nära Försvarsmaktens brandövningsplats vid flygplatsen i Kallinge i Blekinge.

– Alla blev lite tagna på sängen då, säger Lars Rosenqvist.

Sedan dess har fler fall uppmärksammats, bland annat 2015 då det efter en villabrand i Hamre utanför Hudiksvall skummade i kranarna, vilket ledde till provtagningar.

Kemikalieinspektionen och Livsmedelsverket tog initiativ till nätverket där även bland andra SGU, SGI, Försvarsmakten och vattenmyndigheterna ingår. Större möten där även kommuner, länsstyrelser med flera bjuds in hålls två gånger per år.

Berit Önell

Läs mer:

2019-05-02 PFAS inte undersökt i brunnarna – trots Livsmedelsverkets rekommendation

2019-05-16 Mycket höga halter uran i brunnsvatten Dioxin i bäckens sediment

2019-05-29 Klarlagt att Sötekärrsbäckens föroreningar sprids Ingen naturlig förklaring till uran i brunn

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com