Skolforskning förr och nu

INSÄNDARE. Krigsslutet efter andra världskriget innebar att den ökade nativiteten förutsatte två problem att lösa: utbildningsfrågan och den sociala problematiken. 1945 hängde dessa frågor nära samman och gav upphov till ett nytt sammanslaget organisationssystem. Skolforskaren Gunnar Richardson påvisar redan i avhandlingen Svensk skolpolitik 1940 – 1945 (Liber tryck 1978) hur dessa frågor vägdes samman och måste lösas i sitt sammanhang. Beredskapsåren hade gjort svenska folket medvetet om gemenskapen i de allmänsociala frågorna. Se Gunnar Richardson anfört arbete, sid 271 och följande sidor.

Bakgrunden var de höga nativitetstalen på 40-talet. Mellan 1940 och 1944 föddes 113 000 fler barn än under perioden1935-1939. Om man satte denna siffra i relation till det totala antalet folkskolebarn- ca 520 000 – inser man vilken enorm utbyggnad av folkskolan som skulle krävas.

Parallellen med vår tid är uppenbar. Ungefär samma antal nytillkomna, säkert minst 115 000, skall i vår tid integreras i det svenska samhället.

Lösningen måste i dag bli den samma som då: Både en social lösning och en utbildningsfråga som behandlas parallellt. Då klarade man det. Läs med begrundan Richardsons framställning, ”Skolutredningens nya organisationsförslag.” Både en utbildningsreform och en social lösning måste sökas på samma gång. Det hoppfulla är att Sverige av tradition har en utomordentlig administrativ förmåga till vidareutveckling. Ta till vara denna. Så som skedde tiden efter 1945.

Tore Almer

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com