INSÄNDARE. Direkta konsekvenser av det indragna stödet till studieförbunden: minskat eller indraget verksamhetsstöd till föreningarna, uteblivna satsningar inom musiken, distriktsgemensamma arrangemang får förläggas i andra kommuner och mycket mer. Kanske tar privata verksamheter vid, kanske inte. Men det är inte oproblematiskt då man som privat aktör inte behöver vara partipolitiskt obunden eller ta hänsyn till kommunens värdegrund. Det drabbar oss alla, på ett eller annat sätt.

Folkbildning är centralt för ett välfungerande demokratiskt samhälle. Det kostar pengar, jag förstår det. Men sysslolösa medborgare kostar också pengar.

Studieförbunden är en del av ett främjande arbete som lockar unga som gamla in i gemenskap och delaktighet. Nedläggningen ger kortsiktiga ekonomiska vinningar, men långsiktiga konsekvenser. Kostnaderna för individ och samhälle verkar man helt blind inför.

När politikerna inser sitt misstag och vill dra igång verksamheterna igen är det för sent. Då har erfaren personal som sitter på ovärderlig kunskap gått förlorad. Man måste köpa in all utrustning på nytt då det som fanns är slängt eller fått förfalla. Föreningar måste byggas upp igen från grunden. Jag kan inte nog betona vikten av att vårda det vi har som är bra och som gynnar samhället på längre sikt.

Vilken typ av kommun är det vi vill ha? Är svaret en levande sådan med välmående medborgare är det dags att ta fasta på själva betydelsen av ordet demokrati (folkstyre) och sätta ner foten nu.

Emelie Wennerberg