Tvångsinlösen av bostäder vid reningsverket på agendan igen

Tvångsinlösen av hans hem står på agendan igen. Jan Tillgren, 76, är trött på att aldrig få lugn och ro i sitt hus nära Finjasjön och reningsverket. Foto: Berit Önell

Kommunen förbereder nu för att tvångsinlösa bostäder vid Hässleholms reningsverk, trots att ledande politiker i alla läger före valet förra året sa att de boende ska få bo kvar så länge de vill. Enligt minnesanteckningar från uppstartsmötet för den kommande detaljplanen ska bostäder inom det föreslagna skyddsavståndet på 300 meter köpas in och kommunen har rättighet att lösa in dem som inte säljs frivilligt. Men det håller inte juridiskt, enligt de experter Frilagt haft kontakt med.

De boende är inte roade.

– Jag trodde jag skulle få bo kvar här så länge jag lever och orkar, säger Jan Tillgren, 76, som nyligen kommit hem efter att ha legat på sjukhus en tid.

Det kommunala va-bolaget Hässleholms vatten ansökte redan för sju år sedan om att få en detaljplan för sitt verksamhetsområde inklusive juridiskt bindande skyddsavstånd. Först den 16 september i år hölls uppstartsmötet då detaljplaneprocessen inleddes. Närvarande var totalt 17 tjänstemän från miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen, lantmäteriet, tekniska förvaltningen, räddningstjänsten samt bolagen Hässleholm Miljö och Hässleholms vatten.

Planens syfte är enligt minnesanteckningarna att säkerställa reningsverkets verksamhet och framtida utvecklingsbehov. Dessutom ska tillräckliga skyddsåtgärder för att minimera risk för lukt- och smittspridning genomföras, “enligt utredning och överenskomna skyddsområden”. Tidsplanen är enligt planavtalet 14 månader.

– Vi ville inte påbörja detaljplanen innan de övergripande frågorna var färdiga i den fördjupade översiktsplanen, säger Andreas Ask, ansvarig planhandläggare och den som höll i mötet.

Men den omstridda fördjupade översiktsplanen, FÖP, är överklagad och gäller fortfarande inte.

– Vi kände att vi kan börja ändå eftersom det fanns överenskommelser om hur vissa frågor ska hanteras, säger Andreas Ask.

Några nya överenskommelser finns dock inte. Inga dokument nämner tvångsinlösen av bostäder, däremot är intentionen i FÖP att inga bostäder eller annan känslig markanvändning ska tillåtas inom 300 meter från reningsverkets processer, förutom Magle våtmark. Undantag föreslås för villorna vid Ormanäsvägen på drygt 200 meters avstånd med motiveringen att de planlagts efter att reningsverket byggdes. I diskussionerna om FÖP deklarerade politikerna att de boende inte skulle tvingas bort utan enbart erbjudas inköp om de själva ville sälja, vilket också står i Hässleholms vattens policy från 2008.

Andreas Ask har ingen förklaring till varför det nu blivit bråttom att tvinga de boende till försäljning. Men han säger att det är Hässleholms vatten som är drivande.

– Det är de som vill pröva det i detaljplan, säger han.

Men varifrån kommer ambitionen att tvinga de boende till försäljning och varför?

– Jag önskar att jag kunde ge svar på de frågorna, säger Andreas Ask.

Han förstår att ett hot om tvångsinlösen är jobbigt för de boende. Ändå ser han också planprocessen som ett sätt att utreda vad som gäller.

Är det inte bättre att ta reda på vad som gäller innan processen sätts igång?

– Jo.

Andreas Ask medger att de juridiska grunderna för eventuell tvångsinlösen inte är undersökta. Nu ska han ta hjälp av Boverket och Länsstyrelsen.

– Det finns många frågor som jag inte hanterar dagligen. Nu får jag titta på vad vi kan göra och inte göra, säger han och hoppas kunna ge Frilagt mer svar i nästa vecka.

Vid uppstartsmötet presenterades en preliminär ritning över det område som detaljplanen ska omfatta och där skyddsavståndet också är inritat.

Så här ser förslaget till detaljplan (svart linje) och skyddsområde (röd linje) ut.

Om det inte blir några undantag berörs mer än tio privatägda bostäder av skyddsavståndet. Nu ser det bara ut att bli två: Jan Tillgrens och Linus Jepssons.

Ambitionen är att planlägga området där de ligger, nedanför reningsverket mot Finjasjön, som så kallad allmän platsmark med natur. Om fastighetsägarna inte vill sälja frivilligt vill kommunen när planen är klar lösa in dem eftersom de då strider mot planen. Värdering ska i så fall göras “utifrån det ändamål som gällde före detaljplanen”.

Andreas Ask menar dock att det i så fall ska finnas ett allmänintresse som inte kan tillgodoses på annat sätt.

– Allmänintresset är reningsverket, säger han.

Men att planlägga för natur och mena skyddsavstånd går knappast. Ett förslag om att utreda ett eventuellt naturreservat i området har nyligen lagts vilande medan reningsverkets detaljplan prioriterats upp.

– Om det står natur i planen måste man mena det. Men det kan kanske vara dubbla intressen, säger Eva Nilsdotter, chef för det kommunala lantmäteriet som kan få uppdraget att lösa in bostäderna.

Andreas Ask säger dock att tvångsinlösen inte är förstahandsalternativet.

– Det blir en dialog med de fastighetsägare som är berörda, säger han.

Uppstartsmötet diskuterade inte den avstyckningsplan, motsvarande dagens detaljplaner, som fanns för området på 1970-talet då ett stort antal hus planerades där. Länsstyrelsen godkände att kommunen upphävde planen på grund av närheten till reningsverket under förutsättning att en ny utarbetades där befintliga bostäder var kvar och resten blev naturområde. Detta rann dock ut i sanden.

– Här har varit bostäder långt innan reningsverket fanns, säger Jan Tillgren.

Han har bott vid Finjasjön i 40 år, men inte på samma ställe. I det nuvarande huset har han inga grannar i närheten och tycker att det är lugnt och skönt.

– Jag har aldrig trivts så bra som här. Men det är inte roligt att kommunen alltid ska ha något djävulskap på gång, säger han.

Linus Jepsson har redan tidigare pressats att sälja och riva ett hus i området på grund av policyn om skyddsavstånd. För ett år sedan kom kommunens värderare med ett skambud på hans nuvarande hus. Han tackade då nej och gjorde en anmälan till miljökontoret där han kräver att kommunen istället för att hota om expropriering åtgärdar lukt och smittspridning från reningsverket.

– De har i praktiken anmält sig själva, säger han.

Linus Jepsson kräver att reningsverket ska åtgärdas istället för att kommunen kräver expropriation av bostäderna.

Miljökontoret har nu avfärdat hans anmälan men slår samtidigt fast att lukt och smittspridning kan minskas genom förbättrande åtgärder, något som man i dagsläget inte anser skäligt att kräva.

– Det är fullkomligt skandalöst att först expropriera och därefter ställa högre krav på reningsverket, skriver Linus Jepsson i ett överklagande.

Han har föreslagit Hässleholms vatten att flytta hans hus till lämplig kommunal mark, något som borde vara betydligt billigare än inlösen, men fått blankt nej.

– Det är anmärkningsvärt att de inte vill vara kostnadseffektiva.

Han undrar om det finns ett skuggstyre i kommunen som sätter igång processer på eget bevåg.

Enligt minnesanteckningarna från mötet kommer miljötillståndet för reningsverket i Hässleholm sannolikt att behöva förnyas inom de närmaste åren, men alltså inte nu, trots att det lär innebära högre krav på reningen och därmed mindre risk för störningar för närliggande bostäder. Det nuvarande tillståndet är från 1973.

– Det är parallella processer, säger Andreas Ask.

Peter Ekbäck, professor i fastighetsvetenskap på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, tror att det blir svårt för en kommun att få igenom en detaljplan där privatägda bostäder får ge plats för natur.

– Om kommunen själv ägde fastigheterna kunde det gå, säger han.

Han hänvisar till bestämmelser i plan- och bygglagen som säger att detaljplaner ska utformas med hänsyn till befintlig fastighetsägarstruktur. Det gäller särskilt bostäder.

– Kommunen ska ta så stor hänsyn som möjligt när man detaljplanelägger ett område, säger han.

Annars råder han kommunen att ansöka om exproriationstillstånd först.

– I så fall blir det en rättslig prövning av om de enskilda intressena väger tyngre än allmänintressena, säger han.

Enligt Boverkets expert är skyddsavstånd till ett reningsverk dock inte grund för expropriation.

– Det finnas inga reglerade skyddszoner vid reningsverk, sa Mikael Jardbrink, planarkitekt på Boverket, till Frilagt redan för tre år sedan när dåvarande planchefen Gertrud Richter ville expropriera bostäderna.

Jardbrink bekräftade också att krav måste ställas på reningsverket om det orsakar störningar.

– Plan- och bygglagen kan inte läka brister i miljöbalken. Kommunen kan alltså inte göra en detaljplan och börja expropriera fastigheter för att reningsverkets verksamhet inte uppfyller miljöbalken, säger Mikael Jardbrink.

Lena Wallentheim (S). Foto: Berit Önell
Hanna Nilsson (SD). Foto: Lotta Persson

Kommunalråden Lena Wallentheim (S) och Hanna Nilsson (SD) säger att deras partier inte har ändrat sig om de boende vid reningsverket. De vill inte tvinga bort någon och de känner inte heller till uppstartsmötet.

– Att tvinga bort de boende är inget jag hört talas om, säger Hanna Nilsson.

Både hon och Lena Wallentheim kan dock tänka sig att kommunen, om de boende vill, köper husen och hyr ut till dem.

Att lägga miljoner på att expropriera lockar inte.

– Att ta strid och gå till domstol kan göra att kostnaderna blir högre än de behöver vara, säger Lena Wallentheim.

Kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M). Foto: Berit Önell

Kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) säger att hans parti inte diskuterat frågan sedan han tillträdde. Men han vill inte ta ställning, trots att hans företrädare Pär Palmgren sa att de boende inte skulle tvingas bort efter att ha reagerat starkt på att en gammal människa som Jan Tillgren riskerade att drivas från sitt hem.

– Jag har inte fått ärendet för prövning. Vi får titta på det när det kommer till kommunstyrelsen, säger Lars Johnsson.

Han är själv advokat, men säger att han inte kan juridiken kring expropriation och inlösen.

Frilagt har sökt Hässleholms vattens vd Liselotte Stålhandske.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com