Jordbruksarrende istället för träd till skydd för Hassellunden

Bostäderna i Hassellunden har inte det skydd i form av trädplantering mot reningsverket som var villkoret för att de skulle få byggas. Foto: Berit Önell

Bostadsområdet Hassellunden fick byggas 650 meter från reningsverket i Hässleholm på villkor att befintlig natur lämnades orörd och jordbruksmarken planterades med lövträd som en skyddsridå. Det slogs fast i detaljplanen från 2003. Men kommunen, som är markägare, har inte planterat några träd utan istället fortsatt arrendera ut marken till jordbruk och till och med godkänt att arrendatorn röjt och avverkat.

Va-bolaget Hässleholms vatten ställer inga krav på att skyddsridån ska förverkligas. Både kommunen och bolaget lägger istället resurser på den nyligen påbörjade detaljplanen för reningsverket med skyddsavstånd som förutsätter att privata bostäder köps in.

Det var miljökontoret som krävde en skogsridå på minst 100 meter för att godta ett skyddsavstånd på 650 meter mellan Hassellunden och reningsverket. Befintlig natur skulle lämnas orörd och ädellövträd planteras på jordbruksmarken ner till Södra Kringelvägen.

Enligt samrådsredogörelsen ville länsstyrelsen först ha ett skyddsavstånd på 1 000 meter till ny bebyggelse, i enlighet med flera utredningar, och hotade med att stoppa hela Hassellunden. Scandiakonsults utredning från 1998 visade dock att det skulle räcka med 500 meter för att undvika luktproblem. Efter underhandskontakter med miljökontoret minskades bostadsområdet något och mätpunkten flyttades från bräddningsdammen till reningsverket så att det blev “tillräckligt stor bebyggelseyta kvar för att det ska vara lönsamt att exploatera”.

Miljöchef Sven-Inge Svensson och miljönämnden krävde skogsridån för att godkänna att bostadsområdet byggdes. Foto: Berit Önell

Miljöchef Sven-Inge Svensson tycker inte om att lövträden inte planterats.

– Det fanns en anledning till att vi ville att det skulle göras. Jag tycker att det ska göras, absolut, säger han.

Han ser dock inga möjligheter för miljökontoret att ställa krav i nuläget.

– Om det hade kommit klagomål från boende i Hassellunden hade vi kunnat förelägga markägaren (tekniska förvaltningen) att åtgärda det, säger han.

Inga klagomål har kommit till miljökontorets kännedom de senaste åren, några enstaka längre tillbaka i tiden.

Han tycker att det är märkligt att planen inte genomförts, men säger sig inte riktigt förstå hur juridiken fungerar i sådana fall. Han reagerar också på att kommunen istället för att plantera träden gynnar jordbruk på marken.

– Det rimmar lite illa, säger han.

Tekniska förvaltningens naturförvaltare Gunnar Swärdh säger att han känner till vad det står i detaljplanen, men att han aldrig hört att det funnits något uppdrag att faktiskt plantera igen åkern mellan bostadsområdet och reningsverket.

– Det är många detaljplaner som inte är genomförda fullt ut och varför det är så är inget jag kan svara på, meddelar han först via mejl.

När Frilagt ringer upp förklarar han att han inte har hand om mark som ligger innanför detaljplan. Sedan medger han att han godkände att arrendatorn fick såga ner träd.

– Han har röjt i åkerkanten. Det fick han lov att göra, säger han.

Var det lämpligt med tanke på behovet av skydd mot reningsverket?

– Jag tycker det. Det har ingen betydelse. Om han ska kunna sköta arrendet måste han gallra så att de träd som ska vara kvar kan växa upp, säger Gunnar Swärdh.

Gunnar Swärdh, kommunens naturförvaltare, godkände att arrendatorn sågade ner träd för att kunna sköta jordbruket. Foto: Urban Önell

Han förklarar att det är exploateringsavdelningen på tekniska förvaltningen som borde ha beställt uppdraget att plantera på åkern.

– De har kanske inte gjort det.

Han håller med om att det är märkligt att inget hänt när det nu krävdes skyddszon mot reningsverket för att bostäderna skulle få byggas.

– Javisst, men jag har aldrig tänkt på det. Det är fin jordbruksmark, det är synd att plantera igen den, säger han.

Han gissar att det handlar om pengar.

– Det finns ju en exploateringsbudget för en ny detaljplan. Sedan finns det inga pengar.

Den aktuella planen hade en genomförandetid på fem år. Åtgärderna borde alltså ha genomförts senast 2008.

Men kommunen får betalt för jordbruksmarken av arrendatorn.

– Det är inte så mycket och det ligger som en budgeterad intäkt, säger Gunnar Swärdh.

Han förklarar att skogens effekt som skyddszon beror på vad det är för slags träd.

– Tät granskog är nog bäst, men inte så roligt.

Han tycker inte att det är lämpligt att plantera ädellövträd på marken.

– Det tyder på att de inte har koll på skogsbruk. Det är en process på 50 år och att plantera ädellöv på åkermark är inte lätt. I skogen växer träden inte i fet matjord. Ska man ta väck matjorden först? Om det ska fungera med ädellövträd får de planteras tillsammans med björk eller något annat som drar upp dem. Det här är väl någon planarkitekts dröm, säger han.

Enligt planhandlingarna var det kommunekologen som föreslog ädellöv. Från början stod det enbart lövträd i planförslaget.

Gunnar Swärdh har inget minne av att han själv var med och lämnade synpunkter på förslaget.

– Men det är många synpunkter som vi ger som de inte bryr sig om, säger han.

Han tycker inte att Hassellunden skulle ha bebyggts alls.

– Det är båtnadsområde för Finjasjön, så det är stor risk för översvämningar.

Ingen har fått i uppdrag att plantera träd på jordbruksmarken och inte heller att säga upp arrendet. Foto: Berit Önell

Malin Torlöf, som är markförvaltare och ansvarig för kommunens arrendeavtal, säger att hon inte fått någon information om att jordbruksarrendet ska sägas upp för att det ska planteras träd där. I mars i år skrevs avtalet istället om för denna och några andra fastigheter. Avgiften sänktes något och lantbrukaren betalar nu för totalt 29,6 hektar bara 7 938 kronor per år, det vill säga 268 kronor per hektar. I avtalet nämns att andra delar av arrendet kan sägas upp på kort varsel för att marken ska användas till annat, men det står ingenting om trädplanteringen vid Hassellunden.

– Så länge marken inte används till annat går det att ha arrende, säger Malin Torlöf.

Andreas Ask, planhandläggare som håller i det nyss påbörjade arbetet med en detaljplan för reningsverket, konstaterar att det inte verkar finnas intresse från Hässleholms vatten att låta den nya planen omfatta jordbruksarrendet mellan reningsverket och Hassellunden. Inte heller att äga de dagvattendammar som ligger intill.

– Där är ju redan en befintlig detaljplan som inte är genomförd eftersom där inte är planterat. Men avgränsningen för den nya planen är inte huggen i sten, säger han.

Han förklarar också att det är tekniska förvaltningen som kommunens markägare som ska genomföra planen.

Förvaltningens tillförordnade mark- och exploateringschef Karl Lathela har inte mycket svar att ge om trädplantering vid Hassellunden.

– Det är inget vi har fått i uppdrag att göra, säger han.

Han konstaterar att det egentligen skulle gjorts när planen antagits.

– Det är inte för sent, men vi har inte något uppdrag, säger han.

Även han säger att det handlar om pengar, men han förklarar också att om jordbruksmarken och dagvattendammarna läggs över i den nya detaljplanen blir det en ny genomförandetid och nya pengar.

Hässleholms vattens vd Liselotte Stålhandske svarar inte i telefon och ringer inte tillbaka, trots att Frilagt försökt nå henne vid många tillfällen under de senaste veckorna. När Frilagt söker henne på onsdagen säger telefonsvararen att hon är på möte till klockan 23.59 på fredag. En stund senare svarar hon i svepande ordalag per mejl.

– Hässleholms vatten har ingen rådighet över kommunens genomförande av detaljplaner, eller vilka kommunen väljer att arrendera ut mark till, skriver hon bland annat.

Hon svarar inte på Frilagts följdfrågor om varför bolaget som ansökt om planavtal för reningsverket, betalar för planarbetet och givetvis i högsta grad påverkar utgångspunkterna, inte har intresse av att den befintliga planen vid Hassellunden efterlevs och inte heller vill ta med en del av området i planen för reningsverket. Efter en stund kommer ett autosvar som meddelar att hon har semester resten av veckan. Brådskande ärenden hänvisas till växeln. Där blir beskedet att hon ska vara på plats, men är upptagen av medarbetarsamtal till klockan 15.30. Klockan 15.42 svarar hon inte. Växeln gissar att hon gått för dagen.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com