Hässleholms vatten hittade inte till sina reningsverk

Reningsverken i Röke, Hörja och Västra Torup förbjuds som väntat vid vite på 600 000 kronor per anläggning om de inte åtgärdas enligt miljöinspektörernas krav. Det har miljö- och stadsbyggnadsnämnden beslutat. Folkets väl var dock motståndare till vitesföreläggandena och ansåg att va-bolaget Hässleholms vattens åtgärdsplaner skulle ha accepterats. Men ansvariga på bolaget hittade inte ens till reningsanläggningarna.

Som Frilagt tidigare berättat dömde miljöinspektörerna redan våren 2018 ut de tre små reningsanläggningarna för att reningsfunktionen var i det närmaste obefintlig. Orenat avloppsvatten rann rätt ut i grundvattnet, dammar var översvämmade och slam och förorenat vatten rann utanför infiltrationsbäddarna.

I Röke går tidsfristen ut den 31 maj 2021, i Hörja samma datum 2022 och i Västra Torup 2023.

När miljöinspektörerna besökte reningsverket i Röke kunde de inte urskilja de tre dammarna eftersom nivån på vatten och slam var högre än vallarna mellan dammarna. Foto: Miljökontoret
Kenny Hansson (M), ordförande i miljö- och stadsbyggnadsnämnden. Foto: Berit Önell

Miljö- och stadsbyggnadsnämndens ordförande Kenny Hansson (M) avslöjar att Hässleholms vattens personal inte ens visste var anläggningarna låg.

– De var här och frågade efter kartor, berättar han.

FV:s Björn Widmark yrkade avslag liksom partikamraten Jonas Klein som för dagen var ersättare för en frånvarande SD-ledamot. Övriga ledamöter var dock eniga om att säga ja till vitesföreläggandena.

I en protokollsanteckning vänder sig FV emot att Hässleholms vattens åtgärdsplaner avfärdades, bland annat för att de var för kortfattade, cirka en och en halv sida istället för normala cirka 20 sidor.

Björn Widmark (FV). Foto: Anders Thall/knallofall.se

– Det är innehållet och inte sidantalet som avgör kvaliteten på förslagen, skriver FV som också ifrågasätter tjänstemännens uppgift om att Hässleholms vatten inte har kunskap om sina anläggningar.

Björn Widmark har inte sett åtgärdsplanerna.

– Men det är lite magstarkt att utgå ifrån att bolaget inte har kunskap, säger han.

Han är dessutom kritisk till regelverket som han menar innebär orimliga och ständigt ökade krav.

– Vi måste istället förenkla systemet och få ner byggkostnaderna, säger han.

Johan Peltonen (SD), som tidigare lagt en motion om förbättrad reningsteknik i kommunens reningsverk, är däremot mycket bekymrad över kvaliteten på de små reningsanläggningarna.

Johan Peltonen (SD). Foto: Exakta Creative

– Det är extremt oroväckande att de får så många anmärkningar och inte gör vid det, samtidigt som kommunen har blåslampan på enskilda fastighetsägare med enskilda avlopp, säger han.

Han tror inte att en privat aktör hade kommit undan lika lätt efter så skarp kritik.

– En privat aktör hade nog blivit tvångsförvaltad. Jag är både upprörd och ledsen över detta, säger han.

Han förutsätter att ännu hårdare krav kommer att ställas på Hässleholms vatten om det inte blir någon rättelse nu.

– Vi måste ge dem chans till rättelse. Men kanske hela verksamheten behöver genomlysas. Det kan behövas ett helhetsgrepp, det finns vattendrag i närheten av både små och stora reningsverk i kommunen, säger han.

Miljöchef Sven-Inge Svensson tillbakavisar helt kritiken från Folkets väl.

– Åtgärdsplanerna var ytterst knapphändiga, de innehöll i princip bara normalt driftsunderhåll. Folkets väl tycker att en och en halv sida räcker om kvaliteten är tillräcklig, men det är ju det den inte är, säger han.

Miljöchef Sven-Inge Svensson.

Han står fullt ut för bedömningen att Hässleholms vatten saknade kunskap om dessa anläggningar.

– Fem personer från Hässleholms vatten var med där ute och ingen visste hur anläggningarna skulle fungera. De har säkert kunskap om en hel del annat, men inte om detta, säger han.

Han förklarar att reningsanläggningar av den här typen är billigare i drift, men att de måste skötas. Bland annat bygger de flesta på intermittent drift, det vill säga att dammarna ska vara i bruk växelvis. Efter lång tids eftersatt underhåll är de nu aktuella reningsanläggningarna enligt miljöchefen utom räddning.

– Det är så mättat nu att det inte går att åtgärda, säger han.

Istället måste konstruktionerna troligen bytas ut helt.

Det finns fler anläggningar av samma slag inom kommunen. De är byggda för biologisk rening med dammar, infiltrationsbäddar och översilningsytor. Några till har underkänts vid inspektioner och de allvarligaste kommer att tas upp i nämnden.

Berit Önell

Läs mer:

2019-11-05 Miljökontoret vill stänga små reningsverk i dåligt skick

2019-11-07 Enighet om vitesförelägganden mot reningsverk

2019-11-11 Vill höja va-avgiften för att kunna följa lagen

2019-11-14 Stålhandske: ”De små reningsverken har prioriterats ner”

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com