Nedlagda röster avgjorde skattehöjning på 24 öre

Kommunfullmäktige beslöt som väntat bland annat att höja kommunalskatten med 24 öre.

Den styrande borgerliga majoriteten fick igenom sin skattehöjning på 24 öre efter att de flesta ledamöter från övriga block lagt ner sina röster vid måndagskvällens kommunfullmäktige i Hässleholm. SD:s kommunalråd Hanna Nilsson höll ett brandtal mot skattehöjning, vilket tydligen fick ett par av de egna att rösta nej tillsammans med Folkets väls fyra ledamöter.

– Det var ett missförstånd. Vi skulle avstå för att vi har en dialog med alliansen, men jag markerade att vi egentligen inte ville ha en förändrad skatt, förklarade Hanna Nilsson i pausen.

Kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) beklagade att skatten måste höjas.

– Som moderat smärtar det mig att behöva höja skatten. Men i rådande läge ser jag ingen annan utväg, förklarade han.

– Som moderat smärtar det mig att behöva höja skatten, sa kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M).

Han refererade till SKL:s årliga rapport som säger att 80 procent av kommunerna planerar nedskärningar nästa år och att ekonomin kommer att vara fortsatt svag de närmaste åren då landet också är på väg in i en lågkonjunktur. 2023 beräknas 43 miljarder saknas i kommunerna.

– Vi kommer att fattas 400 miljoner kronor i Hässleholm år 2022 om inte åtgärder vidtas. Mot den bakgrunden ska man förstå vår strama budget. Det räcker inte med bara besparingar, men inte heller med bara skattehöjningar, sa Lars Johnsson.

Han kritiserade regeringen för uteblivna generella statsbidrag.

– De kompenserar inte kommunerna för de kostnader de åsamkat oss och de prioriterar friår före stärkt välfärd. För mig är det en obegriplig prioritering. Om M hade styrt på riksplanet hade Hässleholm fått 38 miljoner till i generella statsbidrag. Det är betydligt mer än vad skattehöjningen ger, sa han.

Han nämnde inte uttryckligen kostnaderna för migrationen denna gång. Hanna Nilsson var desto tydligare med vad hon och SD anser är orsaken. Hon kritiserade inte bara de rödgröna, som hon liknade vid “en förvirrad version av Robin Hood”, utan också M och främst Reinfeldts budskap om att svenskarna skulle öppna sina hjärtan.

Kommunalrådet Hanna Nilsson (SD) liknade de rödgröna vid ”en förvirrad version av Robin Hood”.

– Jag vet inte hur många som öppnade sina hjärtan, men gränserna var i alla fall vidöppna. Restalliansen börjar nu inse vad deras politik fört till. Det har vi den största respekt för, bara synd att det inte kom tidigare, sa hon.

Hon deklarerade att hon var säker på att det efter nästa val kommer att bildas ett konservativt block där SD ingår.

– Annars blir det omöjligt att sätta stopp. Men för tillfället får regeringen ta ansvar och tillskjuta de medel som behövs, sa hon.

Magnus Åkeborn (V) gav igen för liknelsen om Robin Hood.

– Jag vill påminna alla om att när vi ser Kalle Anka på SVT på julafton vet vi vem som är Hässleholms Sheriffen av Nottingham, sa han.

S, V och MP ville höja skatten med 50 öre och C med 40 öre. C ville rädda bokbussen och servicekontoren, de övriga nämnde även Mötesplats Ljungdala och Markan, bidragen till studieförbunden och AK-förvaltningens projekt för att arbetslösa ska få sysselsättning.

Kommunalrådet Lena Wallentheim (S) påminde om att “försyndelserna” som orsakat kommunens dåliga ekonomi inte bara skett under det rödgröna styret 2014-2016 utan ganska många år bakåt i tiden, före flyktingvågen 2015.

– Kostnaderna översteg intäkterna även 2006-2010 och 2010-2014, sa hon.

Lena Wallentheim påminde om att kommunens dåliga ekonomi inte bara utvecklats under rödgrönt styre.

Hon menade också att medborgarna nog kunde tänka sig att höja skatten lite mer, om den ändå skulle höjas, för att få något tillbaka.

– Glöm sedan inte bort att vi på riksplanet har en M-KD-budget där nedskärningarna på Arbetsförmedlingen ingick, sa hon.

Björn Widmark (FV) var kritisk till att alliansen föreslog skattehöjning.

– De gick till val på att inte höja skatten och nu har de inte kunnat hålla bättre i plånboken, sa han.

– De gick till val på att inte höja skatten, sa Björn Widmark (FV) som inte ville se någon skattehöjning alls.

Voteringen, där kommunstyrelsens förslag ställdes mot SD:s, slutade med 17 röster för skattehöjningen på 24 öre och sex nejröster. 38 ledamöter avstod från att delta i beslutet.

Kommunfullmäktige beslöt att återremittera ärendet om översyn av miljö- och stadsbyggnadsförvaltningens reglemente, alternativt tillskjutande av resurser.

Miljö- och stadsbyggnadsnämnden slog redan i somras larm om att alla uppdragen i dess reglemente inte kan verkställas med den nya, snävare budgeten. Därför begärde nämnden att antingen få mer pengar eller ett bantat reglemente. Kommunstyrelsen föreslog istället något mittemellan där reglementet blir mindre detaljerat så att nämnden på egen hand kan prioritera bland uppdragen. Nämndens ordförande Kenny Hansson (M) förklarade för kommunfullmäktige att han var nöjd med detta, tillsammans med en översyn av taxor som kommunfullmäktige behandlade vid sitt förra sammanträde.

Det nöjde sig inte de rödgröna med. Joachim Fors var först med att kräva återremiss.

– Förvaltningen får ta fram en lista på vad de inte klarar av. Här saknas pengar och så står ordförande och säger att han är nöjd. Vad är det ni inte tänker göra?

Det hjälpte inte att Kenny Hansson berättade att en prioriteringslista gjordes redan i somras. Dolores Öhman (MP) instämde i kravet på återremiss och konstaterade att kommunen står utan både miljöpolicy och energiplan. Även V och C röstade för återremiss. Så blev det också eftersom en tredjedel av rösterna räcker för minoritetsåterremiss och voteringen slutade 37-24.

Nya bestämmelser för föreningsstöd antogs för att anpassas till varje nämnds bidragsregler och börja gälla den 1 januari 2021. Enligt den översyn som gjorts av 301 föreningar har bidragen och subventioner av lokaler med mera varierat för mycket. De ska nu samordnas. Kommunens totala stöd till föreningslivet 2017 var 32 miljoner kronor, varav 15,4 miljoner subventioner eller stöd via lokaler och anläggningar. Björn Widmark förklarade att bidragen enligt FV:s uppfattning borde ligga på hälften av nuvarande kostnad och att partiet därför inte kunde delta i beslutet.

Kommunfullmäktige beslöt också bland annat om en ny va-strategi som kommer att följas av va-planer där det framgår vilka områden som ska byggas ut med kommunalt vatten och avlopp.

Motionen om att utreda om utloppet från reningsverket till Finjasjön eventuellt borde flyttas avslogs utan diskussion.

Desto mer debatt blev det om Dolores Öhmans motion om att förhindra spridning av mikroplaster från lekplatser, trots att dess båda förslag genomförts. Diskussionen slutade också enligt förslaget till beslut, att motionen ansågs besvarad. Det gällde en inventering av lekplatser där fallskyddsgummi och konstgräs förekommer samt en åtgärdsplan som säkerställer miljövänlig skötsel av befintliga lekplatser.

Dolores Öhman ville att fullmäktige också skulle fastställa åtgärdsplanen. Hon fick först stöd från V, S och C, men S och C backade efter att företrädare för övriga partier påtalat att fullmäktige enligt reglementet inte kunde fatta beslut om något som inte fanns med i motionen, dessutom var det alldeles för detaljerat.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com