Spariver märks inte i kommunala bolags framtidsplaner

Hässleholms vatten vill höja sina avgifter rejält för att åtgärda brister och möta nya, högre krav. Hässlehem vill bygga mer, men efterlyser färdiga detaljplaner. Hässleholm Miljö investerar stort, bland annat genom bygget av en väldig ackumulatortank på Läreda. HIBAB vill bygga, bland annat uppföra nya hus på Norra Station, för att bereda plats för fler företag.

De kommunala bolagen gjorde sitt bästa för att visa upp sina ljusa sidor, när de fick möjlighet att berätta om sin verksamhet och sina framtidsplaner för fullmäktige.

Genomgången med fina PowerPoint-presentationer tog två timmar. Ledamöterna i fullmäktige hade möjlighet att ställa frågor till vd och styrelseordförande för de olika bolagen. De kritiska frågorna var dock få. Allmänheten fick nöja sig med att lyssna.

Besparingsivern, som för tillfället råder i Hässleholms kommun, verkar inte ha drabbat de kommunala bolagen. Först ut med att presentera sina kostnadskrävande framtidsplaner var Hässleholms vatten som menar att kommuninvånarna måste vara beredda på en märkbar höjning av avgifterna för vatten och avlopp. Bara det underhåll och bytet av uttjänta rör i marken som måste genomföras kommer att kosta stora summor. Fram till 2028 räknar bolaget med att behöva investera närmare en halv miljard.

– Det finns bland annat 170 mil ledningar vi har ansvar för, påtalade bolagets vd Liselotte Stålhandske.

Hässleholms vattens vd Liselotte Stålhandske berättade att bolaget räknar med att behöva investera närmare en halv miljard fram till 2028.

Ökade krav på reningen av avloppsvatten med bland annat läkemedelsrester tror sig Hässleholms vatten kunna lösa med våtmarker. Björn Widmark (FV) ställde en direkt fråga om om bolagets inställning till de nu utdömda reningsverken i Röke, Hörja och Västra Torup. Liselotte Stålhandske var inte orolig inför möjligheten att åtgärda dem i enlighet med miljökontorets krav, men hon medgav att underhållet var eftersatt.

– De har varit styvmoderligt behandlade.

Liselotte Stålhandske dementerade uppgifterna från miljö- och stadsbyggnadsnämndens ordförande Kenny Hansson (M) om att att bolaget efterfrågat kartor över de utdömda reningsverken för att kunna hitta dem. Hon avvisade också miljöchef Sven-Inge Svenssons uppgifter om att Hässleholms vattens personal saknade kunskaper om anläggningarnas funktion.

– Självklart vet vi var de ligger och har kunskap att sköta dem, sa Liselotte Stålhandske.

Styrelseordförande Carl-Erik Littke (L) och vd:n Stephan Persson talade för bostadsbolagets Hässlehems räkning. Det ägs av kommunen, men drivs på i stort sett samma sätt som om det varit ett privat bolag.

– Vi jobbar på marknadsmässig grund, betonade Carl-Erik Littke.

Hässlehem inte bara äger och förvaltar vanliga lägenheter. De flesta av de kommunala vårdhemmen, särskilda boenden, ägs av bolaget och hyrs sedan av omsorgsförvaltningen.

Enligt ägardirektiven ska Hässlehem färdigställa 50 lägenheter om året fram till 2030. Det finns idag 13 pågående byggprojekt som befinner sig i olika stadium.

– Vi får ibland frågan – varför bygger ni inte mer, säger Carl-Erik Littke. Det återkommande ordet är då detaljplaner – som saknas. Vi hoppas att den proppen snart ska lösas.

Hässlehems styrelseordförande Carl-Erik Littke (L) menade att avsaknaden av färdiga detaljplaner hämmar bostadsbyggandet.
Anders Edwall (C) var en av få som yttrade sig kritiskt. Han ansåg inte att avsaknad av detaljplaner var tillräcklig förklaring till att Hässlehem inte bygger fler bostäder.

De förklaringar som gavs till varför Hässlehem inte bygger mer än vad de gör, var dock otillfredsställande, enligt Anders Edwall (C ). Under frågestunden hävdade han att bolaget inte kommer att klara av att leva upp till ägardirektiven.

Hässleholm miljös bägge huvuduppgifter är kommunens sophantering och fjärrvärmeverken. Just nu förbereds också den planerade fusionen med Hässleholms vatten som ska införlivas i bolaget. Den nuvarande vd:n för Hässleholm miljö, Sven Carlsson, kommer att fortsätta leda företaget efter sammanslagningen.

Högre krav på sopsorteringen på nationell nivå införs också den 1 januari 2021, men på den punkten ligger Hässleholms kommun långt framme med sitt nuvarande sopsorteringssystem. Sven Carlsson berättade om de aktuella försöken att använda bakterier för att rena lakvatten på Hässleholms kretsloppscenter i Vankiva där bolaget också bedriver kommersiell verksamhet med mottagning av förorenade massor.

Carlsson redogjorde för aktuella investeringar inom bolaget på 100 miljoner. En stor satsning är den 60 meter höga ”ståltermosen” på Läreda, som byggs för att göra fjärrvärmeverket mer effektivt.

Sven Carlsson, vd för Hässleholm miljö har hand om både kommunens sophantering och fjärrvärmeverk. Snart ska han också ta över Hässleholm vattens verksamhet som införlivas i bolaget.

Hässleholm industribyggnads AB (HIBAB) representerades av sin vd Kent Johannesson och styrelseordförande Lina Bengtsson (M). Kent Johannesson berättade hur bolaget arbetat med att förse olika företag med lokaler, på ett miljömässigt hållbart sätt.

Kostsamma investeringar planeras, bland annat nya hus på Norra Stationsområdet. Det lär innebära att den parkeringsplats som ligger där idag, nära Resecentrum, med stor sannolikhet kommer att försvinna. Även den transformatorstation som ligger på området kommer antagligen att behöva flyttas.

Det är också HIBAB som äger och förvaltar de kulturhistoriska och ur natursynpunkt värdefulla områdena runt Finjasjön, i anslutning till Hovdala slott och Mölleröds kungsgård. Den sistnämnda står för tillfället tom. Vad den kommer att användas till framöver är än så länge oklart.

Kent Johannesson, vd för HIBAB vill bland annat bygga fler hus på Norra Stationsområdet. Han berättade att bolaget legat efter med skogsavverkningar och nu tagit igen en del, bland annat vid Mölleröds kungsgård.

På Hovdalaområdet finns stora naturvärden som är mycket uppskattade av besökare. Allt som fanns med i PowerPoint-presentationen hann inte Kent Johannesson redogöra för. Exempelvis tankarna som finns på att bygga ett Naturrum på Hovdalaområdet.

Nära Hovdala slott finns också Hammarmölledamm som nyttjas för elframställning. Länsstyrelsen har med stöd av lagen försökt stoppa verksamheten som funnits i många år men aldrig beviljats tillstånd. HIBAB driver för närvarande en process i Mark- och miljödomstolen för att om möjligt få den godkänd och lagligförklarad för fortsatt drift. HIBAB har så här långt fått punga ut med 950 000 kronor för att driva ärendet. Kraftverket är utarrenderat till ett privat bolag, Ekstams Aquakraft HB. Arrendet uppgick 2017 till 22 230 kronor.

Dolores Öhman (MP) har nyligen noterat att stora avverkningar ägt rum runt Hovdala och inte minst i närheten av Mölleröds kungsgård. Under frågestunden undrade hon: Var det nödvändigt och rätt? Kent Johannesson medger att HIBAB står bakom avverkningarna.

– Ja, vi har gjort ett ryck i år, sa han. Vi har tagit igen en del, vi har legat efter.

Text och foto: Urban Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com