Utredning om våtmark på Hovdala snart klar

Arbetet med att utreda förutsättningarna för en eventuell våtmark på Hovdala är i slutfasen och väntas bli klar i december. Det svarade tekniska nämndens ordförande Torsten Nilsson (M) på en fråga från Per-Åke Purk (V) vid måndagskvällens kommunfullmäktige.

Flera andra frågor får vänta på svar till nästa sammanträde, bland annat en fråga från Lena Wallentheim (S) till Torsten Nilsson med anledning av Frilagts avslöjande om att det inte upphandlats något avtal om reduktionsfiske i Finjasjön för nästa år och att tjänsten som upphandlare ska dras in.

Per-Åke Purk (V). Foto: Urban Önell

Per-Åke Purk konstaterade att det nu är mer än ett år sedan länsstyrelsen beviljade 450 000 kronor till utredningen om våtmark vid Hovdala. Han har inte fått svar när han ställt frågan om hur det arbetas med utredningen till tjänstemännen på tekniska förvaltningen. Frågan har bollats mellan markägaren Hibab och tekniska förvaltningen.

Men historien går betydligt längre tillbaka än så. Redan i januari 2017, för snart tre år sedan, beslöt kommunfullmäktige att säga ja till en motion om att utreda om en eventuell våtmark eller fortsatt jorbruk är det bästa. Det kommunala bolaget Hibab arrenderar idag ut de ofta översvämmade åkrarna till jordbruk. Dräneringspumpar skickar, när de går för fullt på våren, ut 6,1 kubikmeter näringsrikt vatten i Hovdalaån och Tormestorpsån och därifrån vidare ut i Finjasjön.

Torsten Nilsson kunde nu berätta att ett antal förslag finns om både våtmark och återskapande av meandrande åfåra.

– Redan nu kan jag säga att det inte blir så stor näringsreduktion som vi hoppades. Däremot kan en våtmark ha ett rekreationsvärde, förklarade han.

Tekniska nämndens Torsten Nilsson (M). Foto: Exakta Creative

Per-Åke Purk kommenterade att området var våtmark före sjösänkningarna på 1800-talet.

– Det är vi människor som förstört miljön och torrlagt området. När vi börjar ändra i naturen händer det saker. Finjasjöns status är inte heller särskilt god och det handlar idag inte bara om näringsämnen utan också till exempel läkemedel, sa han och uttryckte också förhoppningen att kommunen ska ta vara på naturvärdena och satsa på områdets attraktionskraft.

Torsten Nilsson höll med.

– Det är inte ofta vi är helt överens, Per-Åke. Men det är Hibab som markägare som ska utvärdera utredningen och besluta om det ska göras något. Tekniska förvaltningen har bara varit behjälpliga i att utreda, sa han.

Lena Nilsson (S) fick också svar på en fråga om hur stödet ser ut för de chefer i kommunen som tvingas jobba med att säga upp personal på grund av besparingarna i budgeten inför 2020. Kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) svarade att det finns olika former av kompetensutveckling för cheferna, både i kommunens egen regi och externt samt kvalificerat stöd från den centrala personalavdelningen.

Lena Wallentheim får däremot vänta på svar på sin fråga om hur tekniska nämnden kommer att hantera sina upphandlingar i framtiden när tjänsten som upphandlare försvinner. Detsamma gäller för frågan från Joachim Fors (S) om vad avsatta medel använts till i pågatågsorterna, detta med anledning av att 400 000 kronor från projektet nu föreslås delfinansiera utbytet av parkeringsautomater i Hässleholm. Connie Asterman (S) ska också få svar vid nästa sammanträde angående den faktiska besparingen för kommunen av att stödet till studieförbunden dragits in, något som lett till uppsägning av lokaler på kulturhuset med mera.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com