Dålig effekt för våtmarker vid Hovdala när dränering av åkrar fortsätter

Jordbruket och gödslingen ska inte stoppas om våtmarker anläggs på Hovdalaområdet, enligt den färska utredningen. Näringstillförseln till åarna och Finjasjön minskar inte heller som tänkt. Men utredarna rekommenderar ändå både våtmarker och betesmarker eftersom de främjar biologisk mångfald och rekreation. Foto: Berit Önell

Våtmarker vid Hovdala minskar inte näringstillförseln till Finjasjön märkbart. Det visar den efter långt om länge färdiga utredningen som Hässleholms kommun fått en halv miljon kronor i statsbidrag till. Men utgångspunkten för utredarna har varit att större delen av marken i området även i fortsättningen ska användas som åkermark och att dräneringspumparna ska fortsätta att pumpa ut gödselvatten i både åarna och i våtmarkerna. Detta strider mot kommunfullmäktiges beslut i januari 2017 att utreda för- och nackdelar med våtmark alternativt fortsatt jordbruk i området. Utredarna föreslår även kompensation till lantbrukarna som blir av med en del av marken de arrenderar av det kommunala bolaget Hibab.

2015 började kommunekologen Lars-Erik Williams utreda möjligheterna att anlägga våtmarker vid Hovdala just för att minska näringsbelastningen på Finjasjön. Diskussionen om att ersätta åkrarna med våtmarker eller betesmarker satte mer fart efter fiskdöden i ett dräneringsdike med förbindelse till Tormestorpsån i mars 2016.

Frilagt avslöjade i samband med detta att stora volymer näringsrikt vatten från dräneringssystemet pumpades ut i åarna och vidare till sjön. Inga provtagningar har någonsin gjorts nedströms pumparna. Markägaren Hibab har två pumpstationer, en vid Hovdalaån och en vid Tormestorpsån. När pumparna går för fullt under våren, då åkrarna gödslas som mest, tillför de 6,1 kubikmeter i minuten. Det innebär 61 488 kubikmeter i veckan.

Pumpstationerna trycker ut vattnet från dräneringen av Hovdalas åkrar i åarna.

Två lantbrukare arrenderar cirka 40 hektar jordbruksmark vardera, delvis åker och delvis bete, till förmånligt pris. De betalar sammanlagt 42 000 kronor per år. Restriktioner angående gödsling har aldrig varit på tal, trots att kommunen lagt mycket pengar på restaurering av den övergödda Finjasjön.

Kommunfullmäktige beslöt om en “förutsättningslös” utredning av en eventuell våtmark på Hovdala efter en motion av Håkan Spångberg, då SD.

– Får man ökade naturvärden, minskar näringsläckaget och ökar förmågan att hantera översvämningar om en våtmark anläggs? Eller är fortsatt jordbruk det som är mest fördelaktigt för det aktuella området?

Så skrev Spångberg i motionen som alltså antogs. I september 2017 beslöt tekniska nämnden dessutom att särskilt utreda jordbrukets påverkan på Finjasjön. Det var efter att Finjasjöarbetsgruppen föreslagit ett totalstopp för jordbuket, vilket nämnden röstade ner. S, C och MP ansåg det inte bevisat att jordbruket påverkar sjön.

Men frågan har uppenbart varit oerhört känslig. Ärendet har i flera omgångar förhalats och bollats mellan tekniska förvaltningen och markägaren Hibab innan kommunekolog Lars-Erik Williams kunde ansöka om Lona-bidrag till utredningen. Det blev 450 000 kronor mot att kommunen betalar 50 000 kronor. Utredningen beräknades alltså kosta 500 000 kronor.

Utredarna har, förutom externa konsulter från Ekologigruppen bestått av Williams och tjänstemän från tekniska förvaltningen och Hibab.

De konstaterar att en omledning av det näringsrika vattnet från dräneringspumparna till våtmarker istället för ut i åarna inte innebär någon större minskning av näringsbelastningen ut i sjön. Flödet blir för litet.

Hur stor näringsbelastningen är idag är inte heller känt. Därför går det enligt utredarna inte att veta hur mycket näringsbelastningen minskar för de totalt 17 hektar åker som försvinner om alla deras tre förslag genomförs. De räknar inte ens med de schablonvärden som Naturvårdsverket presenterat för läckage av näringsämnen från åkermark i olika regioner i Sverige.

– Eftersom det nuvarande näringsläckaget inte är känt, och eftersom det är oklart hur lång tid det tar för läckaget att minska efter ändrad markanvändning, har dessa effekter ej räknats med i följande kostnadsberäkning, skriver de.

Hovdalaåns ursprungliga meandrande åfåra föreslås återskapas i samband med att våtmarker byggs. Bild ur Ekologigruppens utredning

En våtmark vid Tormestorpsån skulle enligt utredningen kunna rena 120-260 kilo kväve per år, vilket motsvarar mellan 0,2 och 0,4 procent av Tormestorpsåns årsmedeltransport. För fosfor skulle reningseffekten bli 4-11 kilo per år, motsvarande 0,4-0,9 procent av åns årsmedelstransport. De övriga våtmarkerna renar betydligt mindre.

Utredningen kommer däremot fram till att våtmarker vid Hovdala skulle öka den biologiska mångfalden och möjligheterna till rekreation. De bidrag som finns att söka skulle med råge täcka kostnaderna för anläggande, skötsel och intäktsbortfallet när en mindre del av arrendeintäkterna försvinner. Dräneringspumparnas elförbrukning, som idag enligt utredningen kostar 19 000 kronor per år, skulle också minska.

Kostnaderna för att anlägga våtmarkerna enligt förslagen beräknas till totalt närmare nio miljoner kronor. Nettoresultatet per år blir plus, mellan 3 900 kronor per år och 32 128 kronor, beroende på vilka av förslagen som genomförs. Underhållskostnaderna kan dessutom minska om våtmarkernas strandzoner kan betas av nötboskap, vilket är önskvärt.

Utredarna föreslår att våtmarksområden skapas i de låglänta delarna längs Hovdalaån, i en terrängsvacka som kallas Fasankärr och vid Tormestorpsån samt att Hovdalaåns historiska meandrande åfåra återskapas. En restaurering av Hovdalaån där den ursprungliga meandrande åfåran återskapas rekommenderas under förutsättning att den rödlistade flodpärlmusslan inte påverkas negativt.

Förslagen på de tre platserna kan anläggas var för sig. Vid Tormsetorpsån föreslås en våtmark på 1,4 hektar plus bete på fem hektar. I Fasankärr föreslås tre sammankopplade våtmarker på totalt 4,3 hektar där bara två hektar åkermark tas i anspråk. Vid Hovdalaån krävs att tio hektar åkermark tas i anspråk till ny åfåra, betesmark och våtmark.

Inget av förslagen bedöms påverka översvämningsproblematiken kring Finjasjön. Dock hålls vatten kvar i området.

Det blir nu Hibab som beslutar om fortsättningen. Vilka åtgärder som kan bli aktuella beror enligt utredarna på flera faktorer , främst hur de olika nyttorna värderas, möjligheterna till finansiering, hur intrånget på åkermark kan kompenseras, vilken skötsel man kan få till stånd samt eventuell påverkan på flora, fauna och fornlämningar.

Berit Önell

Läs mer:

2016-03-15 Näring från Hovdalas åkrar pumpas ut i åar

2017-01-30 Ska utreda våtmarker på Hovdalas åkrar

2018-01-27 Hibab har bollat tillbaka utredningen av våtmark på Hovdala till kommunen

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com