Det kan ta hela veckan att gå igenom de delade filer i Hässleholms kommuns skolnätverk där uppgifter om elevers stödbehov varit tillgängliga för ett stort antal obehöriga.
– Vi hoppas att vi kan ha någon sorts bedömning innan veckans slut, säger skolchef Rolf Bengtsson till Frilagt.
Han konstaterar att de sekretessbelagda uppgifterna inte skulle publicerats på det här sättet, men tror ändå inte att det orsakat allvarlig skada för någon enskild.
Som Frilagt avslöjat kunde alla elever med en skoldator samt personal inom skolverksamheten se och läsa de delade filerna i nätverket. Kommunen gjorde på fredagen en anmälan till Datainspektionen om personuppgiftsincident. Då stoppades också tillgången till filerna.
De läckta uppgifterna diskuterades på måndagen vid ett möte med ledningen för barn- och utbildningsförvaltningen. Förvaltningschef, biträdande förvaltningschef, tjänstemän på utvecklingsavdelningen och samordnaren för specialpedagogerna fick då information om vad som hänt.
– Vi ser att vi brustit genom att filerna varit tillgängliga för många. Men hur många som tagit del av dem kan vi inte se, säger Linda Färdig, kommunikatör på barn- och utbildningsförvaltningen.
Hon förklarar att som det ser ut i nuläget, efter en första grovsortering, är cirka 20 elever med läs- och skrivsvårigheter och behov av talstöd drabbade av att deras uppgifter läckt ut. Informationen ska ha lagts ut på nätverket från våren 2015 till hösten 2017 i en mapp som skapades 2014. De filer som har äldre datum, de äldsta från 2000, verkar vara exempelfiler. Det innebär i så fall att de sekretessbelagda uppgifterna har varit tillgängliga för tusentals obehöriga under cirka fem år.
– Nu tittar vi vidare på hur det gått till och vem som haft tillgång till vad, säger Linda Färdig.
Hon berättar också att kommunen tagit kontakt med upphovsmännen till programmet Lexia som innehåller övningar för elever med behov av särskilt stöd, men hänvisar i övrigt till förvaltningschef Rolf Bengtsson.
– Vi ska komplettera vår anmälan till Datainspektionen när vi fått en total genomgång av vad vi kan reda ut i efterhand. Det ligger ju långt tillbaka i tiden, både installationen och när uppgifterna lagts in. Men vi ska reda ut det så gott vi kan, säger han.
Han konstaterar att det har funnits en brist i hur kommunen hanterat uppgifterna och att det är allvarligt.
– Alla brister är allvarliga. Bedömningen är ändå att det inte orsakar allvarlig skada för någon enskild om de här uppgifterna läcker ut. Men de är tillräckligt känsliga för att vara sekretessbelagda, säger han.
Han menar att Datainspektionens kriterier för allvarlig skada är att det ska ha lett till personliga konsekvenser för någon.
– Till exempel om det skadat någons anseende eller möjlighet att få jobb i framtiden. Men vi kan inte utesluta att någon enskild lidit skada och anmäler det. Det kan vara en skada, men inte så allvarlig, säger han.
Han tror inte att kommunen kommer att göra en anmälan om brott mot offentlighets- och sekretesslagen. Något beslut är dock inte fattat i den frågan.
– Det krävs nog att någon faktiskt tagit del av uppgifterna. Vi vet att det varit möjligt, men inte om någon gjort det, säger han.
Han säger att det inte heller var solklart att kommunen skulle anmäla till Datainspektionen.
– Vi väljer att göra det, bättre en gång för mycket än en gång för lite. Om vi inte gör det så kan vi få kritik efteråt. Vi vill vara transparenta, säger han.
Han konstaterar samtidigt att bristerna varit flera.
– Det har funnits personuppgifter i kombination med uppgifter om stödbehov som kan upplevas känsliga. Om någon skulle uppleva sig kränkt kan det också vara fråga om sekretessbrott. Dessa uppgifter skulle inte varit publicerade i mappar som alla som jobbat i skolnätverket haft tillgång till. Det räcker att det varit möjligt för fel personer att nå dem för att vi ska ha brustit, säger han.
Berit Önell
Läs mer:
